Lite i skymundan kommer riksdagen på onsdag besluta i enlighet med regeringens förslag och betänkandet  2023/24:KU12 ”Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. Debatten ordnas tidigare under dagen, 09:00. 

I en tid när kommunerna och regionerna kämpar i motvind 2023 och fruktar bristande möjligheter att finansiera  välfärden 2024 borde frågeställningar i propositionen och i konstitutionsutskottets betänkandet föra med sig större uppmärksamhet. 

Av betänkandets sammanfattning framgår: ”Regeringen föreslår att de resultatutjämningsreserver som regleras i
kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning.”

Och vidare: ”Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.”

Här i Vänersborg kan den centrala frågan belysas på följande sätt. Kommunen hade under åren 2020, 2021, 2022 och även innevarande år 2023 rejäla överskott i samtliga  bokslutsresultat.

Se raden: 2020:157 mnkr –  2021: 185 mnkr –  2022: 180 mnkr och prognosen för 2023 är 60 mnkr. 

Det ”normala” för Vänersborg är resultat som år efter år ligger mellan 30 och 50 miljoner. 

Vore kommunen en svensk familj  så skulle det högst sannolikt har lagts pengar från dessa tre fantastiska år på ett sparkonto för att hjälpa till under eventuellt kommande sämre tider. 

För kommunen gäller balanskravet: ”Av 11 kap. 5 § kommunallagen framgår att kommuner och regioner varje år
ska upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår) och att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta s.k. balanskrav gäller all kommunal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform.”

Med andra ord, gamla goda resultat får inte användas när det uppstår uppenbara finansieringsproblem i den kommunala verksamheten  ett kommande år.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att riksdagen på onsdag tar steg mot att avskaffa balanskravet: ”Regleringen av balanskravet innebär en inlåsningseffekt, eftersom underskott som huvudregel alltid måste återställas, medan överskott inte kan användas för annat än att förstärka det egna kapitalet. Balanskravets ettåriga karaktär innebär en risk att kommuner och regioner bidrar till att förstärka
konjunktursvängningar, genom att genomföra besparingar i sin verksamhet vid en konjunkturnedgång och/eller att bygga ut den för mycket i en högkonjunktur, när skatteintäkterna är goda.”

De andra partierna ser inget behov att angripa balanskravet. Från årsskiftet avskaffas resultatutjämningsreserven och ersätts med resultatreserven. Och med hänvisning till det säger utskottsmajoriteten: ”Utskottet konstaterar att införandet av resultatreserver ger kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av att balanskravet därmed blir mer flexibelt ser utskottet, likt finansutskottet, inte skäl till något tillkännagivande.”

Det finns nog skäl för alla förtroendevalda med intresse för ekonomiska frågor att läsa hela det korta betänkandet. Det kan ju tänkas att det riktas frågor från allmänheten till politikerna: ”Hur kan ni skära ner eller varför inte åtminstone bibehålla nivån på den kommunala välfärden i skolan och den sociala omsorgen? Vad har ni gjort med alla dessa överskott?”

Uppdaterades: 23 okt 2023