Vänsterpartiets valanalys
Vänsterpartiet lyckades inte flytta debatten till ekonomi
Vänsterpartiets partistyrelse är nu färdig med sin valanalys. Svårigheten att som ensamt parti flytta den politiska dagordningen lyfts fram som en viktig faktor. Analysen tar också bland annat upp hur taktikröster och rödgrön splittring påverkade resultatet negativt.
Arbetet med valanalysen har letts av biträdande partisekreterare Hanna Gedin.
– Vi backade i riksdagsvalet och det var en besvikelse. Det är en splittrad bild eftersom vi samtidigt gick framåt i regioner och kommuner. Men framför allt misslyckades vi med det som var det överordnade målet i vår valstrategi, nämligen en rödgrön regering och det ökade inflytande det hade gett, säger Hanna Gedin.
– Vi ser att det var en speciell valrörelse som till stor del handlade om SD och frågorna de har fokus på, även bland partier på vår sida. Vinnarna på det var inte oväntat SD. Vår valstrategi gick istället ut på att flytta debatten till ekonomisk politik och till reformer och investeringar för jämlikhet och jobb. Det lyckades vi inte med. En slutsats är att vi behöver arbeta för att ha med oss fler rörelser i det, särskilt om inte andra partier på vår sida bidrar.
Vänsterpartiets valstrategi utgick från det strategidokument som medlemmarna antog på kongressen 2020. Där pekas mål ut på cirka tio års sikt, om att växa bland unga och arbetare och bryta in i nya väljargrupper. I valstrategin fokuserades på att behålla unga progressiva väljare och nå nya väljare i bruksort/industriort och miljonprogram.
– I flera miljonprogramsområden fick vi bra resultat men vi var längre från målet i andra målgrupper. Vi visste att det krävs långsiktigt arbete att bryta in i nya väljargrupper och att det inte är något som görs i bara ett val. Men det arbetet behöver vi utveckla mer för att vända den politiska utvecklingen i Sverige. Vänstern i bred bemärkelse behöver växa för att förändring ska bli möjlig, säger Hanna Gedin.
Jämfört med valet 2018 tappade Vänsterpartiet framför allt väljare till Socialdemokraterna och i andra hand till Miljöpartiet. Omvärldsfaktorer som pekas ut i valanalysen är bland annat Rysslands invasion av Ukraina som sannolikt gjorde att många väljare slöt upp bakom regeringspartiet, samt det faktum att Miljöpartiet låg så nära spärren och en för dem framgångsrik stödröstningskampanj nära valet. Vänsterpartiet är det parti, i absoluta tal, där flest sympatisörer valde att taktikrösta på ett annat parti i riksdagsvalet. Analysen lyfter även fram behovet av att hålla ihop bättre internt och att partistyrelsen behöver arbeta mer med förankring så att hela partiet kan bära den beslutade politiken.
– Det går inte att komma runt att regeringsfrågan var viktig för väljarna. Centerpartiet hade en avvisande hållning gentemot Vänsterpartiet trots att vi behövde varandra för majoritet. Socialdemokraterna gjorde inget för att hålla ihop vår sida, snarare tvärtom. Den splittrade bilden ställdes mot högersidan som framstod som ett samlat regeringsalternativ. Osäkerheten gynnade troligen Socialdemokraterna på bekostnad av Vänsterpartiet, samtidigt som det i den större bilden blev en fördel för de blåbruna gentemot de rödgröna, säger Hanna Gedin.