Hur ska det sluta?
När en ledande politiker inte får gehör för egna tankar och förslag, hur blir reaktionen? Eftertanke, självinsikt? Söka skuld hos andra? Man kan undra. Vi undrar.
Marie Dahlin, S, leder en minoritetskoalition i Vänersborg, där S har 14 ledamöter i fullmäktige, C och MP vardera 4. 22 ledamöter av 51 måste söka tidiga samtal, bör sträva efter att förankra sina förslag. Annars bäddar man för att snubbla gång på gång.
2016 var det oppositionens budget som gällde, 2017 är det oppositionens budget som gäller. Flera andra tunga förluster i avgörande omröstningar därtill. Insikt och förändrat beteende kunde varit en slutsats, en annan att avgå. Men bara att fortsätta som hittills är illa. I alla fall för vår kommun. Viktiga beslut schabblas bort helt eller dras i långbänk. Andra frågor sätts överhuvudtaget inte på dagordningen.
Fullmäktige är mer än en församling av trötta fritidspolitiker som säger ja och amen till alla beslutsförslag. Kommunstyrelsen är mer än en transportsträcka. Men det som kommer från kommunstyrelsens arbetsutskott har stor betydelse. Utskottets beslut borde präglas av klokhet och eftertanke. Här träffas kommunledningens politiker och högste förvaltningschef. Här borde en kommunledning i minoritet söka samtal och samförstånd.
En titt i protokoll från arbetsutskottet sammanträden ger en tydlig bild av hur ”intensiva” överläggningarna är:
2017-01-16, 6 ärenden, 15 minuter
2017-01-30, 12 ärenden, 15 minuter
2017-02-20, 15 ärenden, 25 minuter
I morgon, 2017-03-27, 30 ärenden, 701 sidor som är underlag för besluten. Kungörelsen kom på fredag eftermiddag, förhoppningsvis har arbetsutskottets fem ledamöter då också fått handlingarna. På kommunens hemsida ligger däremot inte mer än föredragningslistan, ”vi andra” kan bara se rubrikerna.
Och då ser vi att ett ärende saknas helt. En fråga som fyllt den lokala tidningen TTELA:s sidor upprepade gånger. ”Ingen upprustning – profilklasserna läggs ner” och ”Oenighet om pengar till nya skolan”. Redaktören Niklas Johansson ville vara än tydligare med en betraktelse: ”Politikerna måste kommunicera med varandra”.
Vad var det egentligen som hade hänt? Vad är det som gäller?
Skollokalerna i Vänersborg räcker inte till, antalet elever och antalet klasser har stigit och fortsätter att stiga. Planeringen hinner knappt med och stegen till att planen blir verklighet är långa. Och blir längre för att man inte talar med varandra, inte ställer frågan ”hur menar du? hur vill du ha det?” Ett dåligt samtal kan leda till missförstånd, att inte tala med varandra utan bara klubba snabba beslut bäddar för kaos.
Norra skolan ligger vid Vänern. En skola med anor, en skola och en byggnad som alla vill vara rädda om. För att klara av platsbristen finns två paviljonger, praktiska, nyttiga. Men i längden ingen lösning, skolan behöver byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. I investeringsbudgeten fanns pengar avsatt för detta, för 2017 och 2018. Nästan 30 miljoner. Den ansvariga nämnden insåg att arbetet inte skulle kunna ske förrän tidigast 2019 eller ännu senare. Nämnden föreslog att de avsatta pengarna skulle kunna användas till ombyggnad och anpassning av andra skollokaler som kommunen nyss hade förvärvat från Kunskapsförbundet Väst. Skolprojektet Idrottsgatan 7 behöver mer än 30 miljoner, men tillskottet från Norra skolans pengar var förutsättningen för att kunna göra nödvändiga arbeten snabbt. Men då behövs ett beslut i kommunfullmäktige, det räcker inte med nämndens goda vilja och att ärendet vilar på förvaltningens skrivbord.
Varför kommer inte frågan till kommunfullmäktige? Varför finns inte ärendet på morgondagens lista för kommunstyrelsens arbetsutskott? Det korta svaret är: Kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, talar inte med andra, hon frågar inte, hon bara handlar.
Det längre svaret är att kommunstyrelsen på sitt möte 1 mars behandlade ärendet ”reviderad investeringsbudget”. Kommunen planerar ju år efter år vad som ska ske nästkommande år, vad som kan tänkas komma under de fyra åren därefter. Beslutet för 2017 togs i juni 2016, beslutet för 2018 (med utblick på 2019-2022) tas i juni i år. Men nu i början av 2017 är det ju bara att konstatera att mer än en tredjedel av investeringar för 2016 ”inte blev av”, av olika skäl. Därmed transporteras en stor volym från 2016 in i 2017, varför det är bäst att se över beslutet från 2016 och skjuta några poster på framtiden. Därför ”försvann” anslaget till Norra skolan från 2017 och 2018. Oppositionen ville dock markera att paviljongerna ska bort, den planerade ombyggnaden skulle ske – fast senare. En sådan tanke behöver inte föra med sig att det behöver skrivas in ett belopp för 2019, 2020 eller senare. Alla vet ändå att ”den dagen” det ska ske, måste pengarna finnas på ett öronmärkt anslag.
Oppositionen var införstådd med att anslaget, som just nu inte behövdes för Norra skolan, skulle kunna tillföras Idrottsgatan 7, i enlighet med ett enhälligt beslut från den ansvariga barn- och utbildningsnämnden i november 2016. MEN DÅ MÅSTE JU ÄRENDET BEHANDLAS, TAS UPP I ARBETSUTSKOTTET, BEHANDLAS AV KOMMUNSTYRELSEN OCH BESLUTAS I KOMMUNFULLMÄKTIGE.
Marie Dahlin, S, frågade inte, hon bara ställde sig i ett hörn och förkunnande att oppositionen återigen inte fattade vad den gjorde. Är man i underläge, behöver man inte jämt utsätta sig för stryk. Och sedan tycka synd om sig själv och alla andra som blir lidande av utebliven handling och avsaknad av kloka, överenskomna beslut. Saknas mandat får man kompensera med goda samtal. Klarar man inte det, händer det igen och igen att det blir magplask, borde man dra den enda riktiga slutsatsen och avgå. Vänersborg mår inte bra av en kommunledning som prenumererar på misslyckanden.