Kunskapsförbundet

Varför hindras Kunskapsförbundet i sin utveckling?

Nu blev det mycket på en gång, kanske tillräckligt mycket för att Kunskapsförbundetäntligen äntligen kan styras åt rätt håll. Lokaltidningen fylls med artiklar om uteblivna beslut, det berättas om nedskärning och personalminskning, protesterna kommer nu dagligen.

Det är inget fel på målsättningen. Visionen är tydlig: ”En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust.” Och med ”alla” menas absolut inte bara skolans elever. Fast just nu börjar våra lärare och all annan personal tveka. Vad händer egentligen?

Vid starten i januari 2013 var det väl känt att förbundet startade med lokaler långt utöver det som behövdes för antalet studerande som fanns bland vuxenstuderande och gymnasieungdomarna i Trollhättan och Vänersborg. Dessutom överlämnade båda kommuner inte bara ”skolorna” till förbundet, det fanns även rejäla underskott som förbundet ärvde. Elevkullarna fortsatte att bli mindre och andelen elever som hellre valde friskolor var fortsatt stor.

Politikerna i direktionen kom från båda kommunerna, nästan samtliga partier fanns representerade. Det är inget fel på viljan att komma rätt och insikten om vad som behöver göras har nog ingen kunnat undgå.

Så vad är det som är fel? För att spetsa till svaret: De som vet och har satt sig in alla frågor har inget att säga till om, i alla fall inte på den avgörande punkten. Andra vet mycket mindre, har mycket annat att sköta, har inget uppdrag i direktionen – men gör anspråk på att bestämma. Förbundets direktion reagerar på kommunernas krav och vill reducera kostnaden. Samtidigt vill man skapa förutsättningar för en bra skola med hög kvalitet, vill skapa en effektiv verksamhet med många olika utbildningar som upplevs som tillräckligt attraktiva för att samla en växande skara ungdomar. På vägen dit krävs förändringar som är nödvändiga och som inte applåderas av alla. Nu fanns ett koncept och en färdplan, hotande inskränkningar på personalsidan skulle inom kort begränsas till rimliga proportioner. Men det saknades omkring 15 miljoner kronor för att det mesta blir rätt, 9 miljoner från Trollhättan och 6 miljoner från Vänersborg.

Maktspråket talade – två kommunalråd talade. Socialdemokraternas Paul Åkerlund i Trollhättan och Marie Dahlin i Vänersborg hade budskapet klart: Förbundet ska göra rätt – men några pengar i tillskott blir det absolut inte.

Det finns ju fler kommunalråd som borde ha något att säga till om? Peter Eriksson och Gunnar Lidell är med från Moderaterna, båda i opposition. Det gjorde det lättare för båda att antyda större generositet. Även Centern spelar roll i denna fråga – ledamöterna från Trollhättan har en viktig roll i förbundet, men är företrädare för oppositionen. Centern från Vänersborg har ingen politiker på plats i direktionen, däremot går Bo Carlsson som kommunalråd hand i hand med Marie Dahlin.

Nu har dramat snart nått sin kulmen. Nu behövs inte så mycket mer och situationen blir ohållbar, först för lärarna, sedan för eleverna och till slut för hela Kunskapsförbundet.

Men insikten i vem som håller i trådarna börjar komma, Paul Åkerlund och Marie Dahlin kan inte längre skylla ifrån sig, direktionens olika förslag till godtagbara kompromisser kan inte ignoreras längre. Det brukar kallas ”chicken-race” när någon låter utvecklingen gå fram till kanten där avgrunden börjar synas. Är tanken så här enkel: När kunskapsförbundet inte själv klarar av att göra rätt, så inträder ”vi” och löser upp knuten? Vill våra två ledande politiker göra anspråk på att på egen hand rädda våra gymnasieskolor och kommunernas vuxenutbildning? Det är i alla fall så det verkar.

Vänsterpartiet har medverkat på ett mycket aktivt sätt i direktionens arbete. Vi har tidigt pekat på att samspelet mellan ansvariga politiker ”utan ansvar” i förbundets direktion och politikerna på hemmaplan måste fungera. Vi har pekat på det orimliga att några enstaka politiker samlar allt avgörande i sin hand utan någon som helst förankring i kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Ta t ex en titt på en motion i Vänersborg som har legat till sig nu under snart ett helt år: ”Motion om preliminär utvärdering – två år med Kunskapsförbundet Väst”. Fullmäktige överlämnade motionen till kommunstyrelsen. Där är Marie Dahlin ordförande. Motionen vilar tills vidare.

Dela den här sidan:

Kopiera länk