Kommunalt budgetarbete anno 2014

Hur gör man? Vilket sätt är rätt? Vilket bättre? Vem vill ge handledning?

Vår kommun har valt den tidiga budgetprocessen. Med andra ord, vid fullmäktiges möte i juni 2014 spikas Mål- och resursplanen för 2015. Tre av fyra år under mandatperioden fungerar detta någorlunda bra, underlaget förändras under hösten men inte så markant att hela processen är ”fel”.

Under det fjärde året är hela budgetprocessen annorlunda. Det finns de som säger att arbetet vart fjärde år borde inriktas på att få ett budgetbeslut i november. Och så kommer det att bli i år: I november 2014 beslutar kommunfullmäktige i Vänersborg en MRP 2015 ”på riktigt” .

Hur gör man nu med det som pågår under april, maj och juni? Budgetprocessen tycks vara en del av valrörelsen. Bakom oss ligger kommunstyrelsens beslut om ramsättningen för alla nämnder och styrelsen. Med den utgångspunkten skriver förvaltningarna fram underlag för politikerna i nämnderna. Ramarnas ”snålhet” å ena sidan och politikerna som är i gång i valrörelsen å andra sidan, det är inte samma sak. Varken här hemma, och absolut inte på spelplanen där regeringens partier och opposition gör sina utspel, vecka efter vecka, dag efter dag.

Ta utbildningspolitiken som exempel. När kommunen räknar ihop vad som finns i kassan till förskolan och skolan nästa år så är bilden dyster. Men resurstillskott som utlovas av Jan Björklund och Anders Borg är ju medel, i alla fall i ganska stor utsträckning, som skall användas i verksamheten ute i kommunerna. Och det gäller självfallet också summorna som skissas i budgetmotionerna som är på väg från S, från V och från MP.

Även om totalsumman enligt mediernas beräkningar är av ungefär samma storlek, så skiljer sig förslagen avsevärt. ”Öronmärkningen” är ju en fråga av pedagogisk (och politisk) intresse: T.ex. är ”mindre klasser” eller ”fler lärare per elev” inte samma sak. Så vilka siffror ska man tillmäta vilken betydelse? Vad tror man blir tillskottet till den kommunala kassakistan efter 14 september 2014 när rösterna är räknade och konkreta förslag tas fram av en riksdagsmajoritet?

Alltså ännu en gång: Hur gör man? Svaret blir nog att det som efter politikernas april-beslut i nämnderna skickas tillbaka till budgetberedningen är uttryck för: ”Om vi vinner valet så vill vi satsa på det här under de närmaste åren.” Valrörelsen och budgetprocessen går hand i hand innan sommarpausen, sedan blir det en paus i budgetarbetet och i oktober är det verkliga budgetarbetet i gång. Och först i november kommer klubbslaget.

Dela den här sidan:

Kopiera länk