Vi får lov att hämta oss
Det hände mycket på gårdagens fullmäktige. Börjar man 10:00 och sitter förbi 21:00, då är det bäddat för mycket.
Egentligen började det hela mycket tidigare. I anslutning till valet i september 2014. Vänsterpartiet frågade den nyvalde ordföranden i kommunstyrelsen: Borde ”överenskommelsen” inte offentliggöras? Interpellationens fråga var: ”Borde det inte vara bäst för oss alla som har politiska uppdrag, borde det inte ligga i hela kommunens intresse att den träffade överenskommelsen görs offentlig så att vi vet vad som gäller?”
Det korta och nonchalanta svaret var: ”Att du, eller någon annan, inte har fått ta del av vår uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, är helt enkelt att det är ett internt material för våra partier.”
Och sedan dess, sedan februari förra året, tar sig minoritetsstyret fram på ett eller annat sätt. Och snubblar rätt så ofta, mycket ofta, för ofta.
Två budgetbeslut i rad förlorar man efter omröstning i fullmäktige, ett av kommunalråden i sin egenskap av ordförande i ett kommunalförbund vägras ansvarsfrihet av vår fullmäktigemajoritet.
Från fullmäktige tweetade Anders Strand, SD: ”Vänsterpartiet lägger gemensam budget med Moderaterna. Spännande, vad tycker väljarna om det?” Det kan vi inte svara på. Vi kan bara hänvisa till vårt budgetförslag som vi öppet redovisade efter medlemsmötets beslut. Och på vår hemsida publicerade vi även förslaget som kom från M+L+KD, och det förslaget visade sig var snarlikt vårt, för att vara korrekt, deras förslag var ett strå vassare än vårt eget.
Sedan ytterligare ett påstående på sociala medier där vi inte heller vet vilken reaktion väljarna kommer att visa: ”Vänsterpartiets succéförhandlingar med regeringen fortsätter. Nu tillsätter vi pengar så socialtjänsten äntligen kan anställa fler. Vänsterpartiet – kunglig hovleverantör av politik åt Socialdemokraterna sedan 1917.” Regeringen – alltså Stockholm, inte här.
Nej, vi förhandlade inte med Moderaterna här i Vänersborg, men tillsammans har vi gett lite mer än 20 miljoner till socialtjänsten utöver det socialdemokratiska budgetförslaget. Som ett av flera exempel där vi skiljer oss från kommunledningen.
Nu kommer sommarpausen. Sedan kommer hösten. Vem vill tala med oss? Vi finns … Och vi vet vad vi vill. Vad våra medlemmar vill. Kan alla partier med gott samvete påstå samma?