Feltolkning i den politiska debatten
Medveten eller omedveten feltolkning i den politiska debatten.
Vid fullmäktiges sista sammanträde innan sommarpausen, 2007-06-20, behandlades Mål- och resursplanen för 2008. Vänsterpartiet hade framfört två yrkanden om resursförstärkning på utbildningsområdet, 6 mkr för gymnasienämnden och 14 mkr för barn- och ungdomsnämnden, båda utöver det som majoriteten ville bevilja.
Interpellation till ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden angående
Medveten eller omedveten feltolkning i den politiska debatten.
Bakgrunden
Vid fullmäktiges sista sammanträde innan sommarpausen, 2007-06-20, behandlades Mål- och resursplanen för 2008. Vänsterpartiet hade framfört två yrkanden om resursförstärkning på utbildningsområdet, 6 mkr för gymnasienämnden och 14 mkr för barn- och ungdomsnämnden, båda utöver det som majoriteten ville bevilja.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande valde inte på något sätt att nonchalera Vänsterpartiets begäran. Han gjorde flera inlägg i debatten för att argumentera mot våra förslag. Att det blev flera inlägg från hans sida måste nog hänföras till att vi omedelbart protesterade mot hans första inlägg där han hävdade att det varit just Vänsterpartiet som hade framlagt hur meningslöst det skulle vara att satsa medel för att förstärka skolornas personalbudget. Vi genmälde att vi inte förstod vad barn- och ungdomsnämndens ordförande syftade på.
I ett senare inlägg förklarade S Anders Larsson att det var just mina ord i vårens debatt om lokaliseringen av grundskolan som inte kan missuppfattas. Han sade mer eller mindre rakt ut att jag hade förklarat att skolpersonalen inte längre vill ta sitt ansvar.
Självfallet replikerade jag att detta måste vara en grov feltolkning av mitt debattinlägg om ”anonymitet som problem i skolans vardag” som jag gjorde 2007-04-25 när jag vände mig mot att Huvudnässkolan skulle återuppstå på Idrottsgatan. Ordföranden i barn- och ungdomsnämnden åberopade då fullmäktiges ledamöters minne och blev ännu mera tydlig att det var just detta jag hade sagt och inget annat. Så varför satsa på fler personal när personalen redan nu har gett upp att ta sitt ansvar.
Det har tagit en hel del tid men det kan det vara värt. Här kommer utskriften ”ord för ord” från inspelningen av debatten, med alla grammatiska fel och alla andra tokigheter ”när tysken är upp i varv” och talar helt utan manuskript.
”Våra problem på Idrottsgatan 3 är mycket mycket stort. Vi lider av anonymitet. Vi som kan tonåringar ni vet att det finns 14-åringar som ser ut som 18-åringar. Ni vet att det finns dom som är 18 och ser ut som 15-åringar. Ni vet att det finns olika gäng. Det gänget som nästan har knät – äää – byxan nere i knävecken. Det gänget som har lädervästar. Det gänget som har särskilda grejer på huvudet. Det finns alla möjliga gäng. Och det finns naturligtvis också det som förekommer i tonåren, häftiga ordväxlingar som tyvärr går över styr då och då. Det känner vi till. Det har alltid varit så. Det är värre idag. Men det vad vi också har idag, det är öppen bråk med öppen våld i vissa situationer och vi har framför allt köp och sälj av definitivt icke önskade varor på Idrottsgatan 3. Våra kunder är elever från Torpaskolan som kommer in på gymnasieskolan. Det var några som sa ”det är så underbart på Torpaskolan”. Jag tror inte att det är så. Vi har elever från Tärnan inne hos oss. Vi har elever från det individuella programmet inne hos oss. Vi har elever … (fel på bandet i 10 sek) … från före detta årskullar, dom som har lämnat oss, kommer tillbaka, finns i skolan. Och vi har framför allt också sådana som aldrig har varit elever i Vänersborg, men ändå tar sig friheten. Och då försökte jag beskriva den här anonymiteten som är på skolan och varför vi har fått det som vi har det. Jo, idag är vi så många olika grupper och ingen av oss i det nya sättet som vi arbetar i små arbetslag har överblick över det hela. Vi känner till våran lilla del och vi vet vilka våra elever är och det är en självklarhet att när vi ser att våra elever, dom som vi känner till, att vi kan tilltala dom. Men jag frågar er som inte riktigt vet hur det går till i skolan. Har ni nånsin frågat en lärare vad dom fruktar mest om? Jag kan berätta för er att det finns en sak som en lärare verkligen fruktar, nämligen att gå fram i en situation och vidtala en elev om en situation som läraren kan ha missuppfattat, att en lärare vidtalar en oskyldig elev eller en oskyldig grupp. För det vad som händer, det har vi sett år efter år, man kan få, utan att man har velat det, få en elevgrupp mot sig och det sitter inne hela läsåret. Den här läraren har ett litet helsicke, att bli av med ett fel därför att man har vänt sig i fel ögonblick till fel elev i bästa avsikt men man har råkat träffa fel. Och det är det vad i en anonym situation gör att vi är fler och fler som nästan inte längre vågar gå fram därför vi inte vet vem är det vi vänder oss till. Våra elever känner vi till i våran lilla enhet. Vi har 5-6 rektorer med omkring 10 olika program på Idrottsgatan 3.”
I den politiska debatten kan det självfallet hända att ett eller annat inlägg kan missuppfattas. Men när ordföranden i barn- och ungdomsnämnden med så stort eftertryck hävdar att han VET vad jag har sagt, när han dessutom vänder sig till alla ledamöter i fullmäktigesalen och vill att alla skall minnas mitt tal, då måste det väl vara av fördel om vi återvänder till det som verkligen har sagts.
Mina frågor i denna interpellation är enkla:
1) Står ordföranden i barn- och ungdomsnämndens fast vid sin argumentation i budgetdebatten?
2) Om inte, vad avser S Anders Larsson att säga till mig nu?
Lutz Rininsland 2007-09-23
Vänsterpartiet