Vänsterpartiet Vänersborg

Nu finns det svart på vitt – det blir ett NEJ

Nästa vecka måndag, 4 juni, debatterar riksdagen frågan om vinstuttag från verksamhet i välfärdssektorn. Tre dagar senare, torsdag 7 juni, röstar riksdagen.

En kort repetition:

Vänsterpartiet kom överens med regeringen att man skulle göra upp om gemensamma budgetförslag under mandatperioden. Regeringen gav också ett löfte till Vänsterpartiet att under mandatperioden lägga fram ett förslag för begränsning av ”vinster i välfärden”.

Ilmar Reepalu lade 2017 fram den färdiga utredningen SOU 2016:78 ”Ordning och reda i välfärden.

Civilministern Ardelan Shekarabi och Jonas Sjöstedt presenterade 18 januari 2018 ett lagförslag om ”Vinststopp i välfärden”.

Beredningen skedde i riksdagens finansutskott.

Idag onsdag 30 maj blev underlaget från finansutskottet offentligt. Det handlar om två betänkanden:

Ett betänkande är i regel uppbyggt på liknande sätt.

Efter en sammanfattande inledning beskrivs regeringens lagförslag och alla motioner som har inkommit med anledning av propositionen eller alla andra motioner som har beröring med ärendet. Därefter följer utskottets ställningstagande: Denna text innehåller utskottets förslag till samtliga ledamöter inför omröstningen. Avslutningsvis återges samtliga reservationer och även särskilda yttranden. Här finns texter från partierna som kommer att förlora vid omröstningen.

Regeringen har ingen majoritet i varken utskott eller i kammaren. Inte ens när Vänsterpartiet röstar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet räcker det till.

När mandatperioden började och hela processen kom igång såg det så ut att det skulle vara möjligt att få till stånd en begränsning av vinstuttaget. Sverigedemokraterna hade ju i valrörelsen 2014 talat för ett vinstförbud.

Nu är det som det är. De fyra borgerliga partierna M, C, L och KD kommer med gemensamma förslag och SD finns på deras sida. Den 7 juni kommer alltså lagförslaget falla. Nyfikenhet gällde i första hand hur utskottets majoritet skulle motivera sitt NEJ.

Men här två reservationer från den förlorande sidan, ledamöterna från S, MP och V undertecknade följande texter:

”Som en följd av att allt fler privata aktörer med syfte att generera vinst utför tjänster inom välfärden har det införts incitament i välfärden som kommer i konflikt med den lagstiftning och de mål som satts upp för skola, vård och omsorg. Vi anser att obegränsade vinstuttag i välfärden medför att pengar som avsatts för skola, vård och omsorg i stället används till annat, och detta ökar risken för att oseriösa aktörer genom bedrägerier eller andra former av kriminalitet försöker tillskansa sig medel som är avsedda för välfärden.
Dessutom undermineras välfärdens legitimitet. Genom att införa en reglering av vinsterna anser vi att förtroendet för de privata aktörer som är där för verksamhetens skull och tilltron till välfärdssystemet i stort kan stärkas.

Välfärden bygger på en solidarisk finansiering som tilldelas utifrån behov, vilket innebär att välfärdsområdet inte utgör en vanlig marknad. De starka finansiella drivkrafter som är förknippade med vinstsyftande aktörer riskerar att prioritera lönsamma grupper med mindre behov, på bekostnad av dem som har större behov, vilket strider mot intentionerna i lagstiftningen. Skälen för att reglera hur mycket pengar som ska lämna välfärdsverksamheten bedöms därför som starka, eftersom det kan minska incitamenten för kvalitetssänkningar och brukarselektering, t.ex. val av plats för etablering i syfte att maximera vinsten. Välfärdsbolagen drivs ofta i aktiebolagsform. En bolagsform som har som enda syfte enligt Aktiebolagslagen (ABL) att bereda ägaren vinst. Vinstmålet påverkar på ett fundamentalt sätt bolagets verksamhet då enbart aktiviteter som är förenliga med vinstintresset följs. Detta riskerar då att innebära att lagstiftarnas intentioner undergrävs och målet för verksamheten blir i stället vinsten.

En reglering av vinsterna innebär också förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. En reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag kan leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn, vilket ger förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden.
En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för brukarna. Genom att reglera hur de offentliga medlen får användas ges i stället bättre förutsättningar för framväxten av en verklig mångfald av alternativ,
snarare än utbyggnaden av stora välfärdskoncerner. Sammanfattningsvis anser vi att en reglering som innebär att olika typer av aktörer endast får ta emot offentlig finansiering om de följer vissa villkor är den mest ändamålsenliga lösningen på de problem som beskrivs.” 

P.S. Någon timme efter detta ovanstående inlägg kom ett spännande inlägg på Vänsterpartiets centrala hemsida – den historiska beskrivningen är utförligt och inlägget slutar med ett utrop att vända på det lilla nederlaget i riksdagen till något stort. Läs Historien om (V)instfrågan.

Vinstuttag och Slaget om den svenska skolan

Det andra först, det första sedan … eller mycket senare?

Måndag 4 juni skall debatten föras i riksdagens kammare kring finansutskottets betänkande 2017/18:FiU43 med titeln ”Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden”. och betänkande 2017/18:FiU44 ”Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet”. Utskottet har slutfört sina överläggningar och texterna skall justeras 29 maj och finnas tillgängligt dagen därpå. Fortfarande är utgången oviss. Först när riksdagen röstar torsdag den 7 juni vet vi, hur beslutet ser ut. Men de flesta förväntar sig att en majoritet avslår propositionens olika förslag. Det blev ju också den omedelbara reaktionen när civilministern Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt den 19 januari presenterade lagförslaget.

Ett avslag betyder i klartext att frågan om vinstuttag i välfärden också i valrörelsen 2018 borde komma högt.

Men först, vad är det andra? Jo, ”Staten och kapitalet – slaget om skolan”, en dokumentär av Staffan Julén. Den sänds ikväll, måndag, klockan 20:00 i SVT1. (Kan redan nu ses på SVT-play.) ”Den svenska skolan är en av världens mest marknadsliberala. Hur hamnade vi där och vilka beslut var det som tog oss dit?

Tvekar någon att ta sig tid att titta, så kanske kan Björn Elmbrants ledarartikel i ”Dagens Arena” locka: ”Så förstörde vinstjakten den svenska skolan”. Läs den!

Hårda ord i migrationsdebatten, men inte orättvisa

Vänsterpartiets Christina Höj Larsen vågar ta debatten. Hon har fått förtroendet att föra partiets talan i migrationspolitiska frågor. Några av hennes anföranden från riksdagens talarstol har vi tidigare återgivit här på vår lokala hemsida. Vi ville visa hur rikspolitiken spiller över och i högsta grad berör det lokala samhället. Det gäller också den debattartikel i Aftonbladet där Christina Höj Larsen direkt riktar sig till statsministern. Tidningen valde att sätta rubriken ”Skamligt att leka följa John med SD, Löfven

Det var många som reagerade på det som sades på presskonferensen av statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Heléne Fritzson. Det följdes av flera utspel. Det fanns de som nu ville ta hela handen, bland dessa Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson. Allt medan många inbitna socialdemokrater våndades. Ledarskribenten i Aftonbladet reagerade: ”Släpp inte in SD i flyktingfrågan”.

Tillbaka till Christina Höj Larsen. Hon pekar på följderna som hotar att drabba oss var som helst i vårt samhälle, på arbetsplatserna, i våra bostadsområden, i våra föreningar, i våra skolor.

Här ett citat: ”Löfven konstaterar att Sverige tagit emot ”för många”. Vad händer i ett samhälle när statsministern säger att en grupp i samhället inte borde vara här? Vad händer när några av oss beskrivs som ett problem och en potentiell fara? Det drabbar inte bara dem som kommer till Sverige framöver. Det drabbar varenda människa som redan är här – den som flytt tidigare, men nu fått uppehållstillstånd och har sin framtid här. Det drabbar den som är uppvuxen här, men vars föräldrar eller morföräldrar en gång fick skydd. Det drabbar den som kommit hit för att jobba, utbilda sig eller leva med sin kärlek. Det drabbar kort sagt varenda en av oss som kan tänkas se ut som att vi flytt. Det göder rasismen. Det splittrar arbetskamrater, grannar, klasskompisar – ja, hela vårt samhälle. Det slår mot alla som utsätts för rasism i sin vardag, och det slår mot allas våra förutsättningar att hålla ihop fackligt och i kampen för jämlikhet.”

​Vi är inne i valrörelsen. Lokala representanter för alla partier kan förklara sina ståndpunkter. Låt oss se socialdemokrater i Vänersborg som står upp och förklarar var man står i migrations- och flyktingfrågor. I Vänersborg har vi idag, har vi länge haft, en stor andel av befolkningen som är född utomlands eller som har föräldrar som kommit till Sverige från ett annat land. Vi ska värna om att kunna leva tillsammans här i Vänersborg.

Migration, integration – vad kommer du att tänka på?

”Inkludering” är ordet som i den lokala politiska debatten har spelat och spelar en stor roll. Vi vet att de flesta av våra nio partier i Vänersborg är överens om att vi måste lyckas bättre nästa mandatperiod med att inkludera alla som idag på ett eller annat sätt är utanför. Då är det förvärvsarbete, utbildning, bostadssegregation, trångboddhet, relativ fattigdom och annat vi talar om. Vi är överens om att vi måste hitta lösningar, men vilka vägar vi ska välja, det återstår att samtala om.

Frågorna berör, här hemma och överallt i Sverige. Det finns så många olika infallsvinklar. Här två röster ur de senaste dagarnas debattflora.

Frågorna berör, här hemma och överallt i Sverige. Det finns så många olika infallsvinklar. Här två röster ur den dagliga debattfloran.

Statsvetaren Tommy Möller bekymrar sig i Dagens Industri: ”Hög risk att migrationen förlamar nästa regering,”Här talas det om invandringen, om volymen på invandringen. Ord som asylrätt, human flyktingpolitik, rätten till återförening och mänskliga rättigheter har inte plats på statsvetarens spelplan  ”Det politiska systemet är på väg att implodera på grund av migrationspolitiken. Trots att en bred folkmajoritet och en majoritet i riksdagen är för en restriktiv migrationspolitik kan partisystemet inte komma överens.” ”En restriktiv migrationspolitik ter sig ur demokratisk och parlamentarisk synvinkel som logisk.”

Cecilia Modig,, politiskt sakkunnig i migrationsfrågor på 1990-talet hos migrationsminister Pierre Schori, skriver i Aftonbladet under rubriken; ”SD har fått debatten om migration dit de vill”. Här några citat:

”Mot enskilda mänskors strävan att ge sig själva och sina barn en bättre framtid ställdes ”Sveriges behov av reglerad invandring” vilket framstod som iskallt byråkratiskt i jämförelse med det mänskliga perspektivet.”

”Ingen kvällstidning eller annan media upprörs lägre över enskilda flyktingöden. Det är nu fullt möjligt att tala om asylpolitik som om det gällde ting [och] inte människor.”
”Respekt för mänskliga rättigheter är ett gemensamt internationellt åtagande. I dag är det andra som behöver asylrätten. I morgon kan det vara vi. Kanske kommer våra barnbarn eller deras barn att undra varför vi inte förstod vad som hände när det offentliga samtalet avhumaniserades i mitten av 2000-talet.”

Resultatet av det politiska samtalet har samband med vilken utgångspunkt man väljer. Låt oss hoppas på en bred majoritet i Vänersborg, som efter valdagen 9 september är enig i att vilja visa sig modig och välja den rätta ståndpunkten.

Visst blir man glad

Förskräckliga nyheter i morgontidningen. Upprepas gårdagen i Gaza? Kan det bli värre? Knappt att man vågar bläddra vidare.

Men något helt annat får plats på en hel sida, på debattsidan i Dagens Nyheter. ”Mandatperiodens bästa parti för miljön är Vänsterpartiet”. I artikeln hänvisas också till hela undersökningen på Naturskyddsföreningens hemsida. Därifrån saxar vi föreningens pressmeddelande:

Stor miljöpolitisk analys av mandatperioden lanseras

I 30 år har Naturskyddsföreningen inför valen granskat vad riksdagens partier har gjort och vill göra i miljöpolitiken. Idag lanserar föreningen en utvärdering av partiernas agerande i riksdagen under mandatperioden 2014-2018. Utvärderingen, Ny fart i miljöpolitiken, visar att tempot har ökat, och sätter betyg på partiernas agerande i riksdagen.

– Läget för planeten är akut. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald hotar mänsklighetens trygghet och säkerhet. Nu är det skarpt läge att agera. Den 9 september är det riksdagsval. Då kan väljarna lägga sin röst på det parti i riksdagen som de anser har den bästa politiken för en hållbar framtid, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Mandatperioden 2010-2014 präglades av blockpolitik och bristande ambitioner, där miljön blev den stora förloraren. Inför valet 2014 framförde Naturskyddsföreningen 18 förslag, som spände över hela det miljöpolitiska fältet. Av dessa har fem genomförts under mandatperioden, och ytterligare åtta har genomförts delvis. Det ser alltså betydligt ljusare ut än för fyra år sedan, och flera partier har höjt sina miljöambitioner.

I utvärderingen av riksdagspartierna ges de grönt, gult eller rött ljus som betyg på deras agerande i riksdagen i förhållande till vart och ett av våra 18 miljöförslag från 2014. Resultatet presenteras nedan kortfattat i ordningen från bäst till sämst. För fullständigt resultat, läs rapporten här.

  • Vänsterpartiet får högst betyg. Vänsterpartiet får åtta gröna, åtta gula och två röda ljus. Därmed har de sammantaget i de 18 frågorna fört den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen.
  • Miljöpartiet ställde sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag inför förra valet, men har lagt förslag för att genomföra endast fem av dessa. De gula ljusen betyder emellertid att partiet drivit miljöpolitiken framåt inom ytterligare elva områden.
  • Socialdemokraterna får fem gröna, elva gula och två röda ljus. Socialdemokraterna har tack vare samarbetet med Miljöpartiet drivit en mer ambitiös miljöpolitik än den som partiet ställde sig bakom inför förra valet.
  • Centerpartiet får fem gröna, fyra gula och nio röda ljus. Partiet är tydligt miljöprofilerat, men dess politik för skydd av naturen brister.
  • Kristdemokraterna får fem gröna, fyra gula och nio röda ljus. Kristdemokraterna har inte profilerat sig på miljöpolitik, men får precis samma betyg på samma punkter som Centerpartiet.
  • Liberalerna får fyra gröna, sex gula och åtta röda ljus. Inför förra valet utnämnde Naturskyddsföreningen partiet till bästa naturvårdsparti i Alliansen, men Liberalerna har inte agerat för att få grönt ljus i ett enda av sina löften som rörde naturvård.
  • Moderaterna får fyra gröna, fyra gula och hela tio röda ljus. Moderaterna är det borgerliga parti som sammantaget uppvisat lägst miljöambitioner i riksdagsarbetet.
  • Sverigedemokraterna får endast två gula ljus, men så ställde de sig inte heller bakom ett enda av föreningens förslag 2014.

– Oavsett vilka partier som bildar nästa regering uppmanar vi riksdagspartierna att fortsätta bygga på framgångarna med de blocköverskridande överenskommelserna, de gemensamt beslutade nationella miljömålen, och att säkra tillräckliga resurser för miljöarbetet. Väljarna förväntar sig beslut om långsiktiga och kraftfulla åtgärder i miljöpolitiken, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Ladda ner utvärderingen här
Läs Naturskyddsföreningens debattartikel i DN Debatt

Med stor nyfikenhet

Måndag och tisdag görs en mängd intervjuer i kommunhuset. Under två dagar är ”utvärderingsgruppen” på besök i Vänersborg. Det är dags igen för ”Kommunkompassen”. Nu, 2018, är det andra gången, första och enda rapport tidigare kom 2014.

Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som står för insamlingen av underlag och senare för sammanställningen av en rapport. Vänersborg beställde hela utvärderingen, paketpriset ligger på strax över 100.000 kronor.

”Kommunkompassen utvärderar inte kommunens enskilda verksamheter och tjänster. Utvärderingskriterierna tar sikte på att beskriva kommunens faktiska system och program, pågående och igångsatta aktiviteter och fungerande och löpande förvaltningsprocesser.”

Utvärderingsgruppen är påläst, mängder med underlag från kommunen studerades innan intervjudelen nu rundar av. Vilka ska komma till tal, vilka ska ge sin bild av hur det fungerar i Vänersborg?

Dag 1 – eftermiddag – gruppintervju 1: Kommundirektör, ekonomichef, informationschef, personalchef, IT-chef, näringslivschef, kvalitetschef eller andra som kan bedömas lämpliga att företräda ett kommunövergripande ledningsperspektiv. Hela eftermiddagen åtgår till denna grupp, förslagsvis 13.00 – 16.30.och därefter Gruppintervju 2: Kommunalråd och andra ledande politiker. Start vid exempelvis kl.17.00 och tid för intervju 1, 5 timme.

Dag 2  – Gruppintervju 3 Förvaltningschefer (ca 2½ timme) – Gruppintervju 4 Representativa resultatenhetschefer från kommunens olika verksamheter (ca 2 timmar) –  Gruppintervju 5 Representanter för fackliga organisationer (ca 1 timme).

Det är åtta olika kriterier som ligger till grund för ”Kommunkompassen”.

  1. Offentlighet och demokrati
  2. Tillgänglighet och brukarorientering
  3. Politisk styrning och kontroll
  4. Ledarskap, ansvar och delegation
  5. Resultat och effektivitet
  6. Kommunen som arbetsgivare – personalpolitik
  7. Verksamhetsutveckling
  8. Kommunen som samhällsbyggare

Vad menas med ”kommunen”? Det är båda sidor – eller som SKL uttrycker det:

”Dessa kriterier ska spegla att kommunen både är en organisation, demokratisk-politisk under folkvald styrning och tjänsteproducerande under professionell ledning.”

​Varför är vi nyfikna? 2014 senast, nu 2018. Vad har ändrat sig? Vad har blivit bättre? Har något blivit bättre – eller bara annorlunda? Det är ju hela den period som Vänersborgs nuvarande minoritetsledning har försökt styra kommunen.

2014 genomfördes intervjuerna i februari, rapporten publicerades i slutet på maj.

2018 är utvärderingsgruppen här i mitten av maj, kan vi räkna med att rapporten trycks och offentliggörs innan 9 september?

Den som vill kan läsa och begrunda ”Kommunkompassen – Analys av Vänersborgs kommun 2014”. Den kan vara bra att känna till. Det borde underlätta en bättre förståelse för det som kommer fram 2018.

Sommarlovskort till skolungdomar!

Det är precis en månad kvar till skolavslutningen.

Eftersom Vänsterpartiets ledamöter i fullmäktige har talat för gratis sommarlovskort vid inte mindre än tre tillfällen, förvånas vi inte att det ställs många frågor till oss. Onödigt kan tyckas, för visst borde informationen redan ha lämnats från kommunen och från regionen. För två veckor sedan kom en skrivelse från regionen till alla kommuner i Västra Götaland med en vädjan om att snabbt hjälpa till så att korten kom ut till rätt elev i tid. Det behövs ju anvisningar, det kan man förstå. Men det mesta kunde ha ordnats innan beslutet äntligen kom.

Här några punkter [ur Västtrafiks skrivelse] som är viktiga att känna till:

Vilka elever omfattas?
Målgruppen är skolungdomar som respektive vårtermin lämnar antingen årskurserna 6–9 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan eller år 1 och 2 i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och ska även innefatta elever i specialskolan som lämnar årskurs 10.
(Såväl kommunala skolor liksom friskolor omfattas).

Vad gäller för de elever som saknar personnummer?
Alla elever i berörda årskurser omfattas av den regionala satsningen oaktat om de är folkbokförda i någon kommun i regionen eller bara bosatta där (gäller t.ex. asylsökande osv), dessa elever ska alltså också erbjudas sommarlovskort.

Var gäller korten, geografisk omfattning och i vilken trafik?
Vi använder befintliga produkter för denna sommarlovsbiljett vilket innebär att den ger samma resmöjligheter som den publika laddningen Fritid 100 dagar. Den gäller dygnet runt i hela regionen samt i Kungsbacka kommun. Den gäller inte i närtrafiken eller som betalning vid färdtjänstresor. Förutom Västtrafiks trafik omfattas även ytterligare några linjer, läs mera här.

Och så ytterligare ett svar på en fråga som inte gäller alla:

Ansvarar Vänersborgs kommun för de elever som går i skola i Vänersborg eller för
de som bor i Vänersborg?
Vänersborgs kommun ansvarar för distribution av sommarlovskort till de ungdomar som bor
inom Vänersborg, inte för de som går i skolan i Vänersborg.

Nu är det bara att hålla tummarna att allt fungerar som det är tänkt!

Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv