Vuxenutbildning

Inte bara att säga ja eller nej

Att vara förtroendevald för med sig att ta ställning. När det läggs fram förslag, ska man pröva och bedöma och därefter bifalla eller yrka avslag. Det finns också begränsade möjligheter att modifiera förslaget, att tillfoga eller dra bort, att förtydliga, att spetsa till. Men då är förutsättningen att den förtroendevalda lagt ner en del arbete, har fördjupat sig i frågan, letat upp alternativ eller kommit på egna idéer hur ett bra förslag kan göras än bättre. Och om allt ska komma på plats innan sammanträdet, innan beslutet skall fattas, gäller det också att förankra tankarna hos partiet, på ett medlemsmöte, på ett gruppmöte, eller i kontakt med partikamrater som intresserar sig för frågan.

Att vara i opposition innebär extra mycket ansträngning. Att säga nej för nej-sägandes skull är nonsens. Då blir det en anteckning i protokollet, inte mer. Men visst känns det frestande att stanna vid ett enkelt nej. Det har ju hänt hur ofta som helst att allt arbete förblev utan synlig resultat. Antingen nämndes det inte i lokala medier att någon från oppositionen motiverade sitt nej, eller också står det bara att det inte var ”enhälligt”, att två ledamöter sade nej, men det kommer inte fram vilket deras förslag var.

Här ett exempel hur en förtroendevald kan gå till väga. Vilket resultat det blir avgörs i slutet av februari eller egentligen längre fram. Frågan gäller en motion som Vänsterpartiet lämnade in i juli 2015: ”Kommunstyrelsens uppsiktsansvar över Kunskapsförbundet Väst”. I motionen beskrivs tydligt att något behöver förändras för att samspelet mellan Kunskapsförbundet och medlemskommunen Vänersborg skall fungera tillfredsställande.

Senare kom en granskningsrapport där revisorerna för förbundet, för Vänersborg och för Trollhättan samverkade. Vad motionen berörde bekräftades utan omsvep, slutsatsen och yrkandet i Vänsterpartiets motion fick stöd i revisorernas beskrivning av läget.

Hur var yrkandet? ”Kommunfullmäktige beslutar att uttala en rekommendation till kommunstyrelsen i syfte att styrelsen försäkrar sig om att information om Kunskapsförbundets verksamhet och viktiga beslut regelbundet förekommer på ärendelistan.

Någon kanske invänder: det ankommer ju på direktionen att leda verksamheten, kommunstyrelserna i medlemskommunerna har ju inte denna befogenhet. Rätt, men då gäller det också att veta vilka förutsättningar som gäller för förbundet.

Låt oss titta på vuxenutbildningen. Visserligen en mindre volym än utbildningen på ungdomsgymnasiet, men därutöver en verksamhet som i helt annan omfattning är beroende av ekonomiska beslut i medlemskommunernas politiska församlingar. Ungdomarnas gymnasiala utbildning finansieras nästan uteslutande genom överföring av statliga medel via kommunernas statsbidragspåsar. Allt löper per automatik. Vuxenutbildningen bedriver förbundet mot bakgrund av en uppdragsersättning som Trollhättans stad och Vänersborgs kommun förbinder sig till, var och en för sig.

Det går inte att komma förbi en enkel sanning: Vuxenutbildning står och faller med kommunens syn på finansiering – ska den i första hand ses som en kostnad eller ska den betraktas som en investering? Vänsterpartiet säger investering, både för alla individer som är beroende av en väl utbyggd vuxenutbildning och för samhället som kommer ifrån bidragsutbetalningar och som kan se fram emot större skatteintäkter.

Att det rör sig och att det krävs aktiva politiska beslut i de kommunala församlingarna framgår av regeringens meddelanden om förändringar. Utbildningsdepartementet berättar i sammanställningen över nya lagar och förordningar över flera förändringar som träder i kraft nu vid årsskiftet:

  • Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux
  • En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap
  • Kommuner ska samarbete om regionalt yrkesvux
  • Utbildningssatsning för anställda inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården
  • Ändrade regler om slutbetyg och undervisningstid inom vuxenutbildningen

Vänsterpartiets motion talade lite försiktigt om ”information … förekommer på ärendelistan.”

Nu är motionen på väg uppåt, har redan varit i kommunstyrelsens arbetsutskott och kommer via kommunstyrelsen i januari till kommunfullmäktige 22 februari. Visserligen står det ”bifaller motionen”, men i övrigt framgår av arbetsutskottets protokoll att ”ärendelistan” ändras till ”meddelandelistan”. Det är skillnad det och vi har anledning att återkomma senare och förklara varför vi inte kan godta ett sådant beslutsförslag. Alltså: ett enkelt ja duger inte, då blir det inte den avsedda förändringen, och ett simpelt nej är lika fel. Lite mer arbete behövs således, vi ska se var vi landar.

Fullmäktige idag

I torsdags informerades samhällsbyggnadsnämnden om rapporten om ”inomhusklimatet i kommunhuset”. Av protokollet framgår att man öppet talar om alternativet ”eventuell rivning av sessionssalen”.

Där är vi inte än, när fullmäktige samlas ikväll. Men det finns även andra problem – ledningen av våra sammanträden motsvarar inte längre många ledamöters förväntningar. Kommunledningen hankar sig fram från sammanträde till sammanträde.

Som oppositionsparti har vi flera möjligheter att driva på och att rikta strålkastarljuset på viktiga frågor. Vi skriver våra motioner, vi ställer frågor och lämnar in interpellationer som utgångspunkt för debatter i aktuella frågor.

Här ett exempel: Idag tar lokaltidningen TTELA upp en fråga kring vuxenutbildningen: ”Kommunerna måste satsa på yrkesvux”. Igår på eftermiddagen informerades ledamöterna i direktionen för Kunskapsförbundet Väst av verksamhetschefen för Komvux. Innan dess, tidigt i går morse lämnade Vänsterpartiet in en interpellation i Vänersborg: ”Beställning av platser i Kunskapsförbundets vuxenutbildning.”

Den som läser och jämför tidningsnotisen och vår interpellation kan se att det föreligger två olika tolkningar om det som måste ske. Är det så att regeringens förslag säger att för statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesvux måste kommunen komma med egenfinansiering av samma antalet platser inom yrkesvux (tidningens slutsats) eller är det så att kommunen skall finansiera motsvarande antalet utbildningsplatser (utan öronmärkning yrkesvux – vår interpellation).

Hur kan det bli så? Det är en mening i regeringens budgetproposition som vållar tolkningsbesvär: ”Regeringen avser att som villkor för att ta del av det utbyggda yrkesvux ställa krav på att ansökande kommuner själva finansierar minst motsvarande antal utbildningsplatser.” (Prop. 2016/17:1, utgiftsområde 16, sida 203).

Nu är det som det är. En proposition vandrar från riksdagens kammare till diverse utskott, den här frågan till utbildningsutskottet. Där samlas också olika partiers motioner in. När utskottet sedan skriver sitt betänkande, framgår det vilket förslag som skall gå tillbaka till riksdagens kammare och en omröstning där. Mycket kan hända på vägen.

Men det avgörande står kvar: I vår kommun väntar hundratals på att få en chans till utbildning inom komvux. För de flesta skulle det bli en enorm besvikelse om politiken på lokalplanet inte begriper att något måste göras, omgående och med beslutsamhet. För samhället vore det ett enormt slöseri att inte ordna utbildning när den som mest behövs.

Vi behöver inte beskriva situationen, den texten har redan fått stort utrymme i regeringens proposition. Läs avsnittet om vuxenutbildningen och avsnittet om kunskapslyftet

Regeringens två partier S och MP behöver mycket stöd, på nationell nivå men även på lokalplanet. Här i Vänersborg leds kommunledningens minoritetsstyre av S tillsammans med MP och C.

Från Vänsterpartiets sida i riksdagen lär det inte komma invändningar mot regeringens syn att satsningar på vuxenutbildning är rätt väg att gå. Här på lokalplanet är det annorlunda: S tvekar, avvaktar, förhalar, visar bristande förståelse för det som borde göras här och nu. Därför vår interpellation. Håll tummarna …

Viktiga frågor väntar på lösningar

Kommunfullmäktige sista sammanträde för 2014 ligger bakom oss. Osäkerheten om vad som kunde hända gjorde att mötet började 09:00 på förmiddagen. Men allt gick som på räls.

Samtliga val genomfördes enligt valberedningens förslag. Kring femtonde och sista platsen blev det lottning mellan M-gruppen och SD. Sverigedemokraterna fick sin andra plats, gruppen M-FP-KD stannar vid 4. ”Kommunledningen” S+C+MP har 7 av 15 platser, Vänsterpartiet resterande 2 platser. På liknande sätt har den styrande minoriteten i samtliga nämnder och styrelser alltid en plats mindre än oppositionen.

Ärendelistan innehöll tre aktuella frågeställningar för Vänersborgs kommun: Hur tillgodoser vi Kunskapsförbundets (Vänersborg-Trollhättan) skriande behov av att resurser tillskjuts för att garantera en solid utbildningsverksamhet med god och bättre kvalitet? Hur hanterar vi bostadsförsörjningen för flera olika grupper som väntar på att kommunen ”kommer loss”? Hur ger vi innehåll till våra avtal med migrationsverket om mottagningen av asylsökande som har erhållit besked om permanent uppehållstillstånd? De flesta partier säger sig ”vilja mycket” och nu får vi ställa de rätta frågorna för att se om det stannar vid fina ord från talarstolen eller om det följs upp av beslut om konkreta steg i rätt riktning.

Det blev många steg till talarstolen för Sverigedemokraternas gruppledare. Den förra mandatperioden var han tämligen ensam, men nu har hans grupp vuxit till sex ledamöter. Den stora frågan är hur länge gruppen står ut med honom. Rimligen borde det vara så att även SD som parti har vissa förväntningar på sina talespersoner. Vi noterar i varje fall allt som sägs från Sverigedemokraternas representanter. När det gäller punkterna vuxenutbildning och bostadsförsörjning vill våra lokala Sverigedemokrater inte förstå att deras riksdagsgrupp slog undan grunden för en bättre och nödvändig samverkan mellan kommunal vilja och statlig resursförstärkning.

Det är vår uppgift att informera om sambandet. Det behöver inte bli tjatigt, det borde kunna vara möjligt. Vi gör det i fullmäktigesalen, men vi gör det också på stan. Nu på Lucia-lördagen 13 december, på gågatan i Vänersborg, är det samling i vår egen lokal klockan 10:00 och därefter utdelning av flygblad. På med den röda jackan, vi trotsar kylan!

affisch 13 dec

 

3 december – angår det mig?

Vänsterpartiet i både Trollhättan och Vänersborg har med stort intresse och mycket engagemang på nära håll följt hur det går för Kunskapsförbundet Väst. Båda kommunernas ungdomsgymnasium, särgymnasium och vuxenutbildning är samlade i förbundet.

Från första början vid starten i januari 2013 var det helt klart att ungdomsdelen brottades med underskott. Framåt 2016 finns det möjlighet att komma ikapp och redovisa en budget i balans.

Vuxenutbildningen, som finansieras genom båda kommunernas ”beställningar”, började riktigt bra men är nu i kris. Kommunala tillskott kan knappast kompensera neddragningen av statsbidragen och att diverse projektmedel som kom i samband med SAAB-krisen nu har upphört att gälla.

Så förhoppningarna var stora, det utlovades i regeringens budgetproposition statliga satsningar som skulle ha kunnat göra skillnad och som skulle ha räddat ett större antal kurser.

Så kom den 3 december – det blev en stor besvikelse för Kunskapsförbundet, för oss kommunpolitiker som vill så mycket men behöver statliga resurser för att kunna förverkliga våra avsikter, men framförallt för de studerande och alla som vänder sig till vuxenutbildningen 2015 och framöver. Nu krossas många drömmar att utbilda sig bort från arbetslöshet, att skaffa sig bevis på förvärvad kunskap som gör skillnad mellan att få en anställning eller inte.

Läs i det följande underlag som riksdagen röstade om:

S och MP-regeringens avsikter kring vuxenutbildningen finns i budgetpropositionen (sida 91 ff). Vänsterpartiet har sagt att man står bakom utfästelserna och röstar för förslagen.

Komvux och yrkesvux

Komvux är en viktig del i kommunernas vuxenutbildning. Verksamheten ger många vuxna personer en möjlighet att få behörighet till högre studier samtidigt som andra får möjlighet att komplettera gammal och inte längre gångbar kunskap. Vissa får mitt under en pågående yrkeskarriär, via komvux, en möjlighet att byta yrkesinriktning medan det för andra kan handla om att vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde i syfte att stärka sina yrkeskunskaper och därmed sin ställning i arbetslivet.  Den statligt finansierade yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, yrkesvux, är viktig för den svenska arbetsmarknadens kompetens-försörjning. Yrkesvux når grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning eller som har behov av att komplettera sin gymnasiala yrkesutbildning. I och med att fler får en yrkes-utbildning motverkas brister på arbetsmarknaden och matchningen stärks.  Regeringen föreslår att medel avsätts för en förstärkning av antalet utbildningsplatser i kom-vux och yrkesvux motsvarande 10 000 utbildningsplatser. För detta ändamål föreslås 475 miljoner kronor avsättas 2015 och samma belopp beräknas årligen fr.o.m. 2016. Till detta tillkommer kostnader för studiemedel under utgiftsområde 15. Hanteringen av denna insats kommer att medföra en ökad arbetsbelastning för Statens skolverk. Regeringen föreslår därför att anslaget till Statens skolverk ska ökas med 2 000 000 kronor 2015 och beräknar samma belopp årligen därefter.”

 SD hade också ägnat vuxenutbildningen två passager i sin budgetmotion.

Komvux: Ett led i Sverigedemokraternas strävan att öka matchningen på arbetsmarknaden är förslaget om en utökning av antalet platser på Komvux. Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i vårt samhälle genom att erbjuda en andra chans för individer att skaffa sig en stabil grundutbildning och därmed stärka sitt utgångsläge på arbetsmarknaden. Vi skapar därför 5 000 nya platser på Komvux.”

”Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov och avsätter därefter medel till lärosäten som anordnar de av marknaden efterfrågade utbildningarna. Detta matchningsarbete har visat sig vara mycket effektivt och av de elever som genomgått en utvald utbildning har närmre sju av tio haft ett faktiskt arbete under året efter examen. 14 Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten, men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser till detta. Sverigedemokraterna höjer därför dessa anslag. I dag efterfrågar många arbetsgivare anställda med någon form av eftergymnasial utbildning, men inte nödvändigtvis en femårig universitetsutbildning. Många ungdomar vill också vidareutbilda sig men ser inte nödvändigtvis universitetsstudier som sitt förstaval. Där är de 1- och 2-åriga utbildningarna som erbjuds via yrkeshögskolan bra alternativ. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är därmed utökat stöd till Myndigheten för yrkeshögskolan att betrakta som positivt. Det är en satsning för bättre matchning på arbetsmarknaden och för lägre ungdomsarbetslöshet. Vi kommer därför att skapa 5 000 nya platser på yrkeshögskolan.”

Men när SD övergav sin egen budgetmotion och röstade på alliansens budgetförslag så blev det ingenting kvar alls. Alliansen hade nämligen endast följande att säga om vuxenutbildningen:

”Alliansregeringen byggde ut den eftergymnasiala vuxenutbildningen och inrättade Yrkeshögskolan. Att företag kan rekrytera kvalificerad yrkeskompetens är centralt för konkurrenskraft och tillväxt. Alliansregeringen stärkte också folkbildningen, bland annat genom en tydligare möjlighet att bidra i integrationsarbetet.

Det svenska studiestödssystemet är ett av världens mest generösa och alliansregeringen genomförde under de senaste åren flera höjningar av studiemedlen. För att ytterligare förbättra studenternas möjligheter att fokusera på sina studier och för att öka genomströmningen, föreslår Alliansen en höjning av studielånet. Alliansen främjar också lärande genom hela livet och möjlighet till omställning, bl. a. genom höjd åldersgräns för studiemedel.

Vi föreslår: en höjning av studiemedlet så att studenterna får 1000 kronor extra i månaden.”

Utgångspunkten var budgetpropositionens tydliga riktlinjer för en väsentlig förstärkning och förbättring av vuxenutbildningen. Sedan Sverigedemokraternas förslag som också var en klar markering att det behövs resurstillskott och att pengarna reserverades för detta. Men när Sverigedemokraterna röstade ner budgetpropositionen fanns endast alliansens version kvar: ”vi har redan gjort allt, ingenting nytt behövs, fast vi vill att studenterna får lov att låna lite mera till sina studier.”

Är man på gång?

Kommunalvalet avgjordes 14 september. Nu snart sex hela veckor senare borde det mesta vara på plats. Men så är det inte. En pressträff resulterade i några notiser i tidning och lokalradio. En upplysning kom dagen efter: Hur kunde just Miljöpartiet som så ofta och så häftigt visade sin kritiska inställning till ”paret S och C” i Vänersborg, hur kunde man ändra sin uppfattning? Inslaget på Radio Väst berättar. På Socialdemokraternas hemsida publicerades också en färdplan:

”Vi kommer att jobba i tre steg. 1 En överenskommelse om att styra tillsammans 2 Politisk överenskommelse 3 Fördelning av politiska poster.”

Sedan dess har allt gått tillbaka igen till nytt vänteläge. Någon ordförande för fullmäktige finns inte på plats, först måste två avsägelser (beviljades av kommunfullmäktige 22 oktober) landa i länsstyrelsens nya sammanräkning så att rätt socialdemokrat finns på ordinarie ledamotsplats för att kunna utses till ordförande vid nästa kommunfullmäktige 19 november. Valberedningen är tillsatt och kommer att sammanträda en första gång 24 november. Så några ytterligare val kan inte ske innan 10 december. Punkt 3 får anstå.

Punkt 2 då? Vänersborg beslutar om Mål- och resursplanen innan sommarpausen. Kommunallagen ger nyvalda fullmäktige möjlighet att bekräfta eller förändra budgetbeslutet för 2015.  Därför var det med viss spänning som vi väntade på att valrörelsens alla utfästelser skulle resultera i ändringsförslag. Gårdagens möte i kommunstyrelsen hade i uppgift att bereda frågan för ett avgörande i fullmäktige. Det blev en antiklimax. M, FP och KD, som förlorade fem av sina tjugo mandat från mandatperioden 2010-2014 står fast vid förslaget från juni 2014. S och C hade ökat sitt underlag från 12+3 till 14+4 och har således arton mandat som enligt överenskommelsen med MP och VFP har blivit tjugofyra. Men det blev ingen skillnad, nästan ingen skillnad alls. Bara på en punkt: I kommunstyrelsen blev det stopp för senaste svängningen kring skogen Mariedal Östra. Omröstningen avgjordes med ordförandens röst (fortfarande M i kommunstyrelsen) och nu står det i förslaget till kommunfullmäktige att spaden ska sättas i jorden. Blir spännande att se vad som händer i frågan när kommunfullmäktige tar hand om exploateringsbudgeten.

Vänsterpartiets ledamöter blev i kommunstyrelsen tagna på sängen. Vi förberedde oss på att ”förhålla oss till” nya förslag från den ”gamla” kommunledningen och till förslagen från den tillträdande kommunledningen. När det inte kom något från någon sida, begärde vi ajournering till efter lunchen. I hast markerade vi vår uppfattning på två av frågorna som seglar upp i kommunen och där det behövs ett ställningstagande: Vuxenutbildningen och socialnämndens ökande osäkerhet att kunna hantera verksamheten inom tilldelade ramar.

Yrkandet fick inget gehör alls. Vi får återkomma i kommunfullmäktige och ge uttryck för det som enligt vår uppfattning skulle leda fram till ”förebyggande” budgetbeslut. Vi tycker att metoden med låtsas-uppdrag först, upprepade uppmaningar till nämnderna under året ”gör allt att hålla budgeten” och efterföljande regleringar i bokslutsarbete borde skrotas. Våra revisorer har påpekat för länge sedan att den demokratiska processen inte mår bra av medveten underbudgetering.

Vem ansvarar? Eller: Vad menas med ”ansvar” egentligen?

Frågan om inställda kurser för Lärcentrum Trollhättan och Komvux Vänersborg eskalerar snabbt. Är det konstigt? Inte alls, det är fortfarande ett stort sökandetryck. Och det berör faktiskt att behöva höra vad det i värsta fall kan betyda för den enskilde och för den enskildes familj. Vuxenutbildning kan man inte bolla med, det är allt som oftast det som gör att vägen från arbetslöshet, från kaos, från ingenstans tillbaka till säker mark upplevs som en möjlighet. Inställda kurser slår undan planering, föranleder ryckighet och osäkerhet. Det behövs inte mycket för att pusselbitarna blir ett enda bråte.

Lokaltidningen TTELA uppmärksammade utvecklingen ”Protester mot färre kurser”. Det har också startats en namninsamling.

Vänsterpartiet har i två inlägg på hemsidan försökt beskriva vad som egentligen är orsaken till trasslet, läs ”Man häpnar inte! Dumheter!” och ”Gör slag i saken! Översätt vallöften till handling och beslut!

Nu gör vi ytterligare ett försök – vi har idag lämnat in en motionPreliminär utvärdering – Två år med Kunskapsförbundet Väst”.

Vi ger inte upp hoppet, med alla vallöften som fortfarande hänger kvar: ”Rösta på oss! Vi ska fixa ALLT!” I Trollhättan ligger bollen kvar hos Socialdemokraterna. I Vänersborg är det fortfarande en vidöppen fråga, men det är kanske mindre viktigt eftersom ALLA innan valdagen var positiva, insiktsfulla, ansvarstagande – visst behövs det vuxenutbildning, en chans, god kvalitet och valfrihet. DET VILL VI!

Vi får väl se …

Gör slag i saken! Översätt vallöften till handling och beslut!

Sist undrade vi varför ett kommunalråd med åtta års erfarenhet väljer att skylta med sin okunskap. Kunskapsförbundets sammanträde igår gav tillfälle att efterlysa om Gunnar Lidell, M, möjligen kan ha gått miste om korrekt information.

Nu vet vi – inte en chans. Samtliga tillfrågade bekräftade att kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg informerades i april om oron inför hösten 2014 och om hotet för en mängd inställda kurser på vuxenutbildningen våren 2015. Även Henrik Josten, M, vice ordförande i förbundet, begärde ordet och förklarade uttryckligen att han hade informerat partikollegan och kommunalrådet i hemstaden Vänersborg.

I vilket läge har vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg nu hamnat? Verksamhetschefen Lennart Hanssons presentation av utvecklingen inleddes på följande sätt: ”Enligt de båda diagrammen nedan ser man tydligt att reduceringen av kurser är omfattande och att sannolikt kommer man inför våren 2015 endast kunna erbjuda en fjärdedel så många kurser som man gjort under höstterminen 2013.” Powerpoint-bilderna var skrämmande.

Hur kunde det gå så illa? Det finns inte en enskild förklaring utan åtminstone tre.

1) Från valrörelsen minns alla fortfarande debatten om ”satsning på” eller ”nedskärning av” vuxenutbildning och yrkesvux. För Kunskapsförbundets del är nedskärningen ett faktum, satsningen efter SAAB-konkursen klingade ut och det statliga extra-tillskottet finns inte längre. Utbildningsledningen konstaterar att efterfrågan av utbildning och behov av kurser visserligen minskade men att nedskärningen kom alldeles för snabbt och för tidigt. [Förmiddagens nyhet om varsel i Trollhättan ”Upp till 200 får gå från NEVS” påminner om läget i Tvåstadsområdet.]

2) Kunskapsförbundet ansvarar för den gymnasiala utbildningen och vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg. Den gymnasiala utbildningens volym är lätt att beräkna, antalet i årskullarna kan enkelt tas fram och utgör underlaget för planeringen. Fast den snabba ökningen av tillkommande ungdomar med det speciella behovet att först få genomgå en god grundläggande utbildning i svenska har i år vållat stora bekymmer – utgifter och ”inkomster” går inte i takt med varandra. För vuxenutbildningen gäller dock andra förutsättningar. Det är förbundets medlemskommuner som ”beställer” hur mycket utbildning som skall ”levereras”, alltid under förutsättning att beställd utbildning skall erbjudas med god kvalitet. Trollhättan och Vänersborg ”beställer”, Kunskapsförbundet ”producerar”.

3) Hur mycket vuxenutbildning behövs? Kunskapsförbundets ledning, antagningsenheten, lärarna, studievägledarna vet ganska väl vad som behövs, hur mycket som efterfrågas, hur kurserna hänger ihop, hur behörighetsregler fungerar, hur basutbildning och spetsutbildning samspelar. Och så finns de som söker kurserna. Och här finns en svårighet att formulera konkret ”vad som behövs” och vad som efterfrågas. Om kurskatalogen inte erbjuder en viss kurs till hösten, är det inte meningsfull att söka kursen. Är beskedet att kursen inte heller kommer att erbjudas till våren, händer det att sökande överger tanken på en sammanhängande utbildning med en viss inriktning.

Kommunledningarna i Trollhättan och Vänersborg informerades i april om läget inför hösten 2014 och de dystra utsikterna våren 2015. Med facit i hand vet vi att medlemskommunerna än så länge blundar.

Vad händer nu? Trollhättan är i slutskedet av ett arbete som leder fram till ett budgetbeslut för all kommunal verksamhet 2015, beslutet fattas troligen i november. Vuxenutbildning är INTE kommunal verksamhet, det är Kunskapsförbundet som bedriver verksamhet. Men betalar inte Trollhättan, beställer inte Trollhättan, blir den aviserade nedskärningen ett faktum.

Vänersborg har redan fattat sitt budgetbeslut för 2015. Men när budgeten fastställdes i juni var nog nästan samtliga partier överens om en sak – det kommer ett nytt beslut efter valet. Hur stora förändringar som görs är dock oklart, fortfarande är det ingen som vet vem som ska leda kommunen den kommande mandatperioden.

Vilka summor pratar vi om? Punkt 3) ovan beskriver varför det är inte möjligt att säga vad som behövs. Det beror ju på vad som läggs in i ordet ”behövs”. En gissning som ingen invände mot vid gårdagens sammanträde talar om 20 miljoner, det betyder omkring 12 miljoner från Trollhättan och omkring 8 miljoner från Vänersborg.

Gunnar Lidell var inne på de rätta frågorna i nämnd tidningsnotis. ”Vi ska ta ett nytt budgetbeslut i november och då kommer vi med säkerhet att diskutera det här, men just nu känns läget väldigt oklart i och med att vi inte vet vad som händer i regeringsfrågan, säger Gunnar Lidell.”

Avslutningsvis därför bara några få länkar – utfästelser från S och MP känns väl igen? Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Miljöpartiets Per Bolund har säkerligen detta i sina läsplattor. Vänsterpartiet kommer inte att lägga hinder i vägen för att en ny regering, en ny riksdag fastnar för ett budgetbeslut för 2015 som låter oss tro på ett litet under i elfte timmen. Det borde komma pengar till våra kommuner som borde underlätta att rätt beslut fattas i våra städers kommunfullmäktige i november.

Man häpnar inte! Dumheter!

Det fanns en liten artikel i lokaltidningen TTELA häromsistens ”Mycket viktiga utbildningsplatser”. I artikeln kommer avgående kommunalråd Gunnar Lidell (M) till tals: ”Gunnar Lidell i Vänersborg säger att han inte är tillräckligt insatt i sakfrågan, men att minskningen av kursutbudet inte är bra. – Jag känner stor oro inför att ungdomsarbetslösheten kan komma att öka och då behövs verkligen de här utbildningsplatserna.”

Inte tillräckligt insatt? Jösses, vad behövs egentligen för att Gunnar Lidell ska känna sig ”insatt” i verkligheten?

Här en sida från ett sammanträde med Kunskapsförbundets direktion 2014-03-18. Lennart Hansson, verksamhetschefen för vuxenutbildningen talade klartext med politikerna från Trollhättan och Vänersborg. I direktionens presidie är Henrik Josten (M), representant för Vänersborg och 1:e vice ordförande. Direktionen beslutade med anledning av informationen ”… att anta … framlagda ansökan hos medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg om utökat anslag för gymnasial vuxenutbildning 2014 och inleda dialog för 2015 års behov.”

Direktionen är direktionen, den gruppen politiker har som uppgift att ta ansvar för att gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen m.m. fungerar i Kunskapsförbundet för invånarna i Trollhättan och Vänersborg.

”Medlemskommunerna” stavas i Trollhättan Paul Åkerlund (S), Peter Eriksson (M) och Monica Hanson (S), och i Vänersborg Gunnar Lidell (M), Marie Dahlin (S) och Johan Ekström (FP).

När direktionen beslutar att hos medlemskommunerna ansöka om något, som t ex förståelse för en prekär situation, så sker detta i något som kallas för ägarsamråd. Där träffas ovannämnda 2 x 3 politiker med presidiet från Kunskapsförbundet, Maud Bengtsson (S) Trollhättan, Henrik Josten (M) Vänersborg och Theresia Nordlund (S) Vänersborg. Självfallet är också ledande förvaltningschefer och ekonomer på olats.

Den 16 april 2014 var det ägarsamråd. Där framställdes [§ 7 i protokollet] den ansökan som Kunskapsförbundets politiker hade enats om en månad tidigare.  Av någon anledning var dock Maud Bengtsson ensam om att företräda politikerna från Kunskapsförbundet.

Alla andra fanns dock på plats, även Gunnar Lidell. Verksamhetschefen för vuxenutbildningen fick nu i ägarsamrådet tillfälle att informera om den uppkomna situationen som hotade att leda fram till nedskärningen i utbildningsutbudet.

Hur det kan komma sig att Gunnar Lidell idag säger sig inte vara tillräckligt insatt kan nog bara förklaras av honom själv.

Det är ”medlemskommunerna” som sitter på pengarna och som beslutar om finansieringen av Kunskapsförbundets verksamhet. Politikerna i förbundets direktion kan bara förvalta det som beviljas. Men meningen är ju att det ska finnas en pågående dialog och ett informationsflöde som leder till rätt beslut. Här vilar ett stort ansvar på de ledande partierna, det är Moderaterna och Socialdemokraterna i Vänersborg och det är Socialdemokraterna i Trollhättan.

Nu fruktar faktiskt hundratals unga och äldre vuxna för sina utbildningsplatser, blir kursen inte av överhuvudtaget eller måste jag avbryta en pågående utbildning när fortsättningskursen ställs in?

Ska det verkligen vara så illa att alla broschyrer som delades ut under valrörelsen idag endast gör nytta som kladdpapper och anteckningsblock? Var det inte några som i sina analyser kom fram till att Sverigedemokraternas framgångar beror på missnöje med etablerade partier och frustrationen över alla brutna löften?

I morgon träffas Kunskapsförbundets direktion på ett nytt sammanträde, det första efter sommarpausen och ett av de få som återstår innan manskapet byts ut. Alldeles i början tillkom nu ett informationsärende: ”Lennart Hansson, verksamhetschef vuxenutbildningen, informerar om läget med kurser som vi inte kan starta samt eventuella personalneddragningar inom vuxenutbildningen.”

 

Kategorier
Arkiv