Vårproposition

Satsa på sjukvården redan i sommar

Vänsterpartiet vill satsa 400 miljoner kronor på bättre tillgänglighet i sjukvården. Partiet driver kravet i förhandlingarna med regeringen om vårändringsbudgeten för att satsningen ska kunna komma vården till godo redan till sommaren.

– Vården ska finnas där när vi behöver den. Men idag finns det stora grupper som inte har samma tillgång till vården som andra. Därför vill vi se mobila team som når unga där det inte finns ungdomsmottagningar och andra team som når äldre i hemmet, säger Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har tidigare fått igenom flera miljarder i satsningar på bland annat förlossningsvården, psykiatrin och vårdpersonalens villkor. Det nya förslaget fokuserar på tillgängligheten i vården.

– Behoven ser olika ut i olika landsting, på vissa håll är det flexiblare öppettider på vårdcentralen som behövs. Om vi ser till att primärvården blir lättare att nå så avlastar vi samtidigt akutsjukvården för kortare väntetider där. Att alla får den vård de behöver är en jämlikhetsfråga, säger Jonas Sjöstedt.

Tre områden som Vänsterpartiet ser att en sommarsatsning på tillgänglighet exempelvis kan gå till är:

Mobila team för ungdomar och unga vuxna
På somrarna stänger många ungdomsmottagningar ner trots att behovet kvarstår, kanske till och med ökar under sommartid. God tillgång på ungdomsmottagningar tjänar många syften. Det är ett ställe där unga kan få svar på frågor kring sin psykiska och fysiska hälsa men även stärka sig i sin sexuella utveckling samt identitetsutveckling. Ungdomsmottagningarna har också givits ett viktigt uppdrag i att vara första linjen vad gäller psykisk ohälsa för ungdomar upp till 23 år. Dessutom kan smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar begränsas eftersom man upptäcker sjukdomarna tidigare.

Vi vill se mobila team som täcker upp där ungdomsmottagningarna inte är tillgängliga på sommaren. Detta kan exempelvis ske i form av en buss som parkerar på lämpliga platser och slår upp dörrarna för besök. De mobila teamen ska ha fokus på psykisk ohälsa men även kunna ge preventivmedelsrådgivning. De bör särskilt rikta sig till områden där tillgängligheten är dålig, så som i mindre orter med långa avstånd till närmsta ungdomsmottagning. Även i storstäder finns behov och då i synnerhet storstädernas ytterområden som i flera fall har sämre tillgänglighet till primärvård.

Mobila team för äldre
Satsningen ska även kunna gå till mobila team som gör hembesök hos äldre. De ska erbjuda tvärsektoriell geriatrisk vård. När gamla inte kan få adekvat vård på befintliga boenden eller vårdcentraler söker sig allt fler till akutmottagningarna vilket skapar oönskade effekter där. Det finns goda erfarenheter från de landsting/regioner, bland annat Skåne och Jönköping, som provat modeller med ambulerande sjukvårdsteam. I Uddevalla kunde till exempel 86 procent av det mobila vårdteamets patienter med hemsjukvård stanna kvar hemma.  Det har sparat pengar samtidigt som det har minskat såväl antalet vårddagar som mängden akutinläggningar. Dessutom resulterar det i nöjdare och tryggare patienter. Patienter håller sig friskare i sin hemmiljö.

Bättre öppettider i primärvården
Ett tredje sätt att öka tillgängligheten i vården är flexiblare öppettider på vårdcentraler. Alla människor kan inte söka sig till sina vårdcentraler under kontorstid. Det finns ett behov av primärvård också utanför de traditionella öppettiderna, till exempel öppet till klockan 22 en eller ett par gånger i veckan. Detta överensstämmer också väl med förslagen i den stora sjukvårdsutredningen som menar att primärvården bör få ett tydligare akutuppdrag och därmed ha flexiblare öppettider. Satsningen ger möjlighet för landstingen att välja ut ett antal vårdcentraler som kan arbeta mer flexibelt.

Vänsterpartiets motion ”Välfärd att lita på”

Idag presenterade Ulla Andersson Vänsterpartiets vårbudget 2014. Motionen rubricerades ”Välfärd att lita på” och är Vänsterpartiets svar på Anders Borgs ekonomiska vårproposition som han lämnade till riksdagen 9 april. Hela motionen går att ladda ner från Vänsterpartiets hemsida, så även bilderna som Ulla Andersson använda sig av vid sin presentation.

Vi väljer här att återge avsnittet om skolan där Vänsterpartiet avviker starkt från regeringens sätt att fördela tillkommande medel.

6.4 En likvärdig skola för ökad kunskap

För Vänsterpartiet är allas rätt till kunskap det viktigaste målet med utbildningspolitiken. Alla elever ska ha samma rätt till kunskap, lärande och utveckling oavsett bakgrund och förutsättningar. Alla elever ska kunna lita på att de går i en bra skola. För att det ska vara möjligt krävs en nationellt likvärdig skola.

De senaste decennierna har utvecklingen gått åt fel håll. Skolan har gått från att vara en klassutjämnare till att vara en klassförstärkare. Undersökningar visar att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats sedan slutet av 1990-talet. Skillnaderna i resultat och kunskaper har ökat mellan elever, skolor och kommuner. I dag har inte alla elever samma rätt till kunskap i praktiken.

Skolsegregationen är den viktigaste orsaken till de försämringar i resultat som vi har sett på senare år. Elever från familjer med utbildningstradition samlas på vissa skolor medan andra elever som i utgångspunkten kan ha svårare att nå målen samlas på andra skolor och halkar efter alltmer. Vi ser också tydliga tendenser till etnisk segregation, som både är ett problem i sig och förstärker existerande socioekonomiska klasskillnader. Orsaken är skolvalet, som därför behöver begränsas. Skolan är inte ett område som lämpar sig för konkurrens. Konkurrensen handlar inte om att förbättra utbildningen, men om att attrahera flest föräldrar – med metoder som över huvud taget inte behöver ha med utbildningskvalitet att göra och som t.o.m. kan stå i direkt motsättning till det. Ett högkvalitativt skolsystem är enligt Vänsterpartiets mening ett system där inget barn ska behöva finna sig i att gå i en skola som ger sämre förutsättningar än andra skolor, utan alla elever ska kunna lita på att de går i en bra skola.

Skolor som drivs av vinstintresse står i motsättning till skolans övergripande uppdrag att ge alla elever den kunskap och utbildning de har rätt till. Vinstintresset påskyndar de problem som skolvalet orsakar. Vinstsyftande bolag och utbildningskoncerner ska därför inte få driva skolor med hjälp av offentliga bidrag. Alla resurser ska gå till eleverna.

Även den misslyckade kommunaliseringen av skolan har lett till minskad likvärdighet och otillräckliga resurser inom skolorna. Det är tydligt att den utveckling som skett i spåren av skolreformerna också vad gäller lärarens roll, där lärarna tvingas ägna allt mindre tid åt undervisning och ges sämre möjligheter att ta ansvar för lärandet, har inneburit försämrade förutsättningar att ge alla elever lika goda möjligheter att nå målen.

Regeringen har visat sig vara helt ovillig att frångå sin dogmatiska tro på marknaden som en modell för skolområdet, trots att alarmerande fakta har hopat sig i åratal. Övergripande reformer för ökad likvärdighet i skolan är nödvändiga. Men det behövs också resursförstärkningar.

Lagom till höstens riksdagsval har nu regeringen aviserat vissa anslagsökningar för skolan, efter att år efter år ha avslagit bl.a. Vänsterpartiets förslag till satsningar.

Bland regeringens skolsatsningar i vårbudgeten är det s.k. lågstadielyftet den största. Det är välkommet att regeringen gör en förstärkning som framför allt är tänkt att användas till att anställa fler lärare.

Vi är dock övertygade om att det inte enbart är lågstadiet som är i behov av förstärkningar utan grundskolan generellt. Vi föreslår en stegvis ökad satsning som uppgår till 3 miljarder kronor från 2017, vilket innebär att ca 6 000 nya lärare kan anställas. Med en sådan satsning blir det upp till kommunerna själva att prioritera vilka nya lärare som behövs, om det är lärare i låg-, mellan-, eller högstadiet eller om det är specialpedagoger.

Därutöver vill vi satsa en skolmiljard i öronmärka statsbidrag riktade till de skolor och elever som har de största behoven av mer resurser för att kunna nå målen. Pengarna ska användas för att minska kunskapsskillnader och bristande likvärdighet och fördelas till kommunerna genom Skolverket. Även med denna satsning kommer det förstås att huvudsakligen anställas fler lärare.

Ett område som helt osynliggörs i regeringens politik är fritidshemmen. Yngre skolbarn börjar och slutar ofta sin skoldag på fritidshemmen. Dessa är en del av den samlade skoldagen och ska hålla lika hög kvalitet som skolan. Elevgrupperna i fritidshemmen fortsätter att bli allt större och i dag går det i genomsnitt ca 40 elever i en grupp. Under många år har antalet elever ökat procentuellt mer än antalet anställda, vilket lett till kontinuerligt försämrad personaltäthet.

Fritidshemmen har i uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande, något som urholkas när elevgrupperna blir för stora. För att fritidshemmen ska kunna uppfylla sitt uppdrag krävs högre personaltäthet och mindre grupper. Vi vill därför ge statligt stöd för att anställa fler fritidspedagoger, som från 2017 kan minska gruppernas storlek till cirka 26 barn.

Vi säger nej till regeringens planer på att införa tioårig grundskola genom att omvandla de nuvarande förskoleklasserna till nya årskurs 1. Det är en märklig prioritering av regeringen när det finns så många andra problem att ta itu med när det gäller skolan att riva upp den väl fungerande modellen med förskoleklasser, där de allra flesta barn går i dag. Vi anser att förstärkningar av fritidshemmen och större förstärkningar av förskolan än de som regeringen har föreslagit är betydligt mer angelägna reformer för att öka kvaliteten i den pedagogiska verksamheten riktad till yngre barn. En sammanställning av våra större satsningar på skolan återfinns i tabell 4 nedan.

Tabell 4:  Större satsningar på skolan   

Diff mot regeringen, miljoner kronor        

2015 2016 2017
Ökad lärartäthet i skolan 1000 2000 3000
Skolor med störst behov 1000 1000 1000
Fritidshem 750 1500 2250
Regeringens förslag till lågstadielyft -2000 -2000 -2000
750 2500 4250

 

Så tydligt det blev…

Det normala är att en budgetproposition skrivs och presenteras med avsikt att visa hur resurserna ska användas under perioden framöver. Visserligen är vårpropositionen bara ”lillasyster” till den riktiga budgetproppen som kommer till hösten men ändå. Denna gång är det inte så. ”Vårproposition 2014 – Kunskap för stärkt arbetskraft” är ett dokument som avser valrörelsen 2014 och inget annat. Vad som finns kvar av förslagen efter valdagen i september återstår att se.

Det var därför extra intressant att följa debatten i riksdagens kammare. Allting kan man se och höra i efterhand eller också läsa i snabbprotokollet. Igår tycktes dock inte innehållet i debatten vara det viktigaste. Istället riktades uppmärksamheten på annat:

Vem ställde frågor till vem? Vem begärde replik på vem? Vem begärde INTE replik på vem?

Vem svarade överhuvudtaget på någon fråga som ställdes?

Vilka frågor ställdes av den som valde att inte svara på frågan utan att rikta en helt annan fråga tillbaka till den som frågade först?

Och vilka var frågorna där någon faktiskt svarade på?

Utöver finansministern deltog sju riksdagsledamöter i debatten.

På vår lokala hemsida passar vi på att länka till Vänsterpartiets egen Ulla Andersson, till hennes anförande och till hennes replikskiften. 

Replikskifte UA efter Anders Borgs (M) anförande

Replikskifte UA efter Fredrik Olovssons (S ) anförande

Replikskifte UA efter Per Bolunds (MP) anförande

Replikskifte UA efter Carl B Hamiltons (FP) anförande

Replikskifte UA efter Per Åslings (C) anförande

Replikskifte UA efter Sven-Olof Sällströms (SD) anförande

Anförande Ulla Andersson

Replikskifte Anders Borg efter Ulla Anderssons anförande

Replikskifte Carl B Hamilton efter Ulla Anderssons anförande

Replikskifte Anders Sellström (KD) efter Ulla Anderssons anförande

Replikskifte UA efter Anders Sellströms anförande

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv