Vänsterpartiet

En delseger, ja, men nu återstår mycket lokalt

I måndags gällde riksdagens debatter inte endast frågan om ”vinstuttag i välfärden”, det fanns flera andra betänkanden från olika utskott som togs upp.

Från finansutskottet fanns betänkande 2017/18:FiU49 med titeln ”Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd”. Utskottet tog här ställning till dels propositionen 2017/18:252 med samma rubrik, dels ett antal motioner som hade väckts med anledning av propositionen.

Debatten klargjorde att riksdagens majoritet vid omröstningen på torsdag kommer att ställa sig bakom regeringens och utskottets förslag. Det är inte bara Vänsterpartiet utan även Centerpartiet som vill rösta för förslaget.

Debatten blev mycket längre än det förutsågs när den planerades. Flera talare använde fler minuter än de som anmäldes i förväg. Dessutom förekom ett antal läsvärda replikskiften. För Vänsterpartiet var det Nooshi Dadgostar, för Centerpartiet Johanna Jönsson som berättade om partiernas dilemma: Å ena sidan ville man hellre ha ett förslag som rensade bort alla oklarheter och osäkerheter, å andra sidan gällde det tiden. Hellre ett beslut överhuvudtaget, även om det inte var riktigt bra, än inget beslut alls.

Den som vill kan läsa debatten i sin helhet, texten är tagen från riksdagens snabbprotokoll.

Vänsterpartiet centralt har på sin hemsida lagt ut information med rubriken ”En delseger – men vi är inte nöjda”.

I Vänersborg betyder regeringens och riksdagens agerande oerhört mycket. Vi ser ju att samtidigt som Migrationsverket stänger boenden för asylsökande på många orter, så fylls anläggningen på Restad med enskilda och familjer som flyttas hit.

Självfallet räknar vi med att Vänersborg vet hur arbetet ska organiseras för att alla nyanlända ska känna sig välkomna. Men för att vara på den säkra sidan, ber vi kommunstyrelsens ordförande att på nästa fullmäktige informera om kommunledningens vidtagna åtgärder. Här Vänsterpartiets interpellation.

”Vinster i välfärden” – från debatten i riksdagen

Debatt igår måndag – beslut på torsdag.

Riksdagens snabbprotokoll kommer alltid tidigt på morgonen ”dagen efter”. Tydliga uttalanden, skillnader i uppfattningen blev klarlagda. Välskrivna manuskript utmärkte de flesta anföranden, replikskiften höll en godtagbar nivå.

Vill man så kan man i efterhand under ett antal timmar se och höra debatten. [Det pågår ett tekniskt arbete på riksdagens webbsida just nu, vissa störningar, det saknas länken till en del av gårdagens debatt. Här länken till den första delen.]

Här klipp från snabbprotokollet – det gäller anföranden från Vänsterpartiets talare vid gårdagens debatt:

Håkan Svenneling

Ulla Andersson

Alis Esbati

Karin Rågsjö

Daniel Riazat

Nästan ingenting att rapportera

Kommunstyrelsen i förmiddags. Nästan ingenting att rapportera. Om det inte vore för beskedet som alla väntade på. Nu blev det officiellt och offentligt vem som har fått anställning som kommundirektör. Pascal Tshibanda behöver inte längre göra förtydligandet: bara ”tillförordnad”, nej nu är han kommundirektör på riktigt. Vi vill också säga grattis till utnämningen, vi vill också ge uttryck för våra höga förväntningar. Det är oerhört mycket i Vänersborg som är påbörjat, det är mycket litet som har landat. Börjar politiken samtala mera med varandra, då mognar också politiken. En mognare, viljestarkare och mer handlingskraftig politik behöver en förvaltning med struktur och med sting. Det kan bli riktigt bra, om var och en sköter sin sida för det gemensamma bästa.

I övrigt var det tre voteringar, samtliga gällde avvikande yrkanden från de tre borgerliga partierna M , L och KD. Inga principiella frågor, inte ens en fråga av någon större vikt. Markeringar bara. Samtliga omröstningar slutade 11 mot 4.

Vänsterpartiet brukar väga alla alternativa förslag, oberoende varifrån förslagen kommer. Men denna gång var det inget vi fastnade för. Det kan ju inte heller uteslutas att våra tankar var något splittrade, för samtidigt med kommunstyrelsens möte rullade debatten i Sveriges riksdag igång. Där gäller det idag frågan om ”vinster i välfärden”. Ingenstans är skillnaden mellan Vänsterpartiet och de fyra borgerliga partierna M, C, L och KD tydligare än i denna fråga.

I morgon kommer protokollet från dagens debatt, Vänsterpartiets talare Ulla Andersson, Håkan Svenneling, Ali Esbati, Karin Rågsjö och Daniel Riazat var väl förberedda. I morgon skall vi lägga ut länkar till deras anföranden.

Visst vet vi att göra skillnad mellan ”där och här”, visst har vi kunnat vara överens i sak och i omröstningar med Moderaterna här i Vänersborg. Men nu är valrörelsen är igång och det börjar synas lokala företrädares namn under insändare och debattartiklar vars budskap vi absolut inte kan dela. Även om det märks att texterna är centralt författade, även om vi förstår att lokala politiker verkar känna sig tvungna att underteckna, så gör det såklart att avståndet här hemma blir onödigt stort.

Låt oss se fram emot en mandatperiod där alla kan komma till ett samtal. Där ingen utesluts från början. Bristande vilja att komma vidare, oförmåga att lära sig och förstå, sådant kan vara anledning att några partier droppar av. Finns murar oss emellan, så får vi hantera dessa. Men låt oss inte bygga murar alldeles i onödan. Det finns så mycket annat som behöver göras.

Visst blir man glad

Förskräckliga nyheter i morgontidningen. Upprepas gårdagen i Gaza? Kan det bli värre? Knappt att man vågar bläddra vidare.

Men något helt annat får plats på en hel sida, på debattsidan i Dagens Nyheter. ”Mandatperiodens bästa parti för miljön är Vänsterpartiet”. I artikeln hänvisas också till hela undersökningen på Naturskyddsföreningens hemsida. Därifrån saxar vi föreningens pressmeddelande:

Stor miljöpolitisk analys av mandatperioden lanseras

I 30 år har Naturskyddsföreningen inför valen granskat vad riksdagens partier har gjort och vill göra i miljöpolitiken. Idag lanserar föreningen en utvärdering av partiernas agerande i riksdagen under mandatperioden 2014-2018. Utvärderingen, Ny fart i miljöpolitiken, visar att tempot har ökat, och sätter betyg på partiernas agerande i riksdagen.

– Läget för planeten är akut. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald hotar mänsklighetens trygghet och säkerhet. Nu är det skarpt läge att agera. Den 9 september är det riksdagsval. Då kan väljarna lägga sin röst på det parti i riksdagen som de anser har den bästa politiken för en hållbar framtid, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Mandatperioden 2010-2014 präglades av blockpolitik och bristande ambitioner, där miljön blev den stora förloraren. Inför valet 2014 framförde Naturskyddsföreningen 18 förslag, som spände över hela det miljöpolitiska fältet. Av dessa har fem genomförts under mandatperioden, och ytterligare åtta har genomförts delvis. Det ser alltså betydligt ljusare ut än för fyra år sedan, och flera partier har höjt sina miljöambitioner.

I utvärderingen av riksdagspartierna ges de grönt, gult eller rött ljus som betyg på deras agerande i riksdagen i förhållande till vart och ett av våra 18 miljöförslag från 2014. Resultatet presenteras nedan kortfattat i ordningen från bäst till sämst. För fullständigt resultat, läs rapporten här.

  • Vänsterpartiet får högst betyg. Vänsterpartiet får åtta gröna, åtta gula och två röda ljus. Därmed har de sammantaget i de 18 frågorna fört den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen.
  • Miljöpartiet ställde sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag inför förra valet, men har lagt förslag för att genomföra endast fem av dessa. De gula ljusen betyder emellertid att partiet drivit miljöpolitiken framåt inom ytterligare elva områden.
  • Socialdemokraterna får fem gröna, elva gula och två röda ljus. Socialdemokraterna har tack vare samarbetet med Miljöpartiet drivit en mer ambitiös miljöpolitik än den som partiet ställde sig bakom inför förra valet.
  • Centerpartiet får fem gröna, fyra gula och nio röda ljus. Partiet är tydligt miljöprofilerat, men dess politik för skydd av naturen brister.
  • Kristdemokraterna får fem gröna, fyra gula och nio röda ljus. Kristdemokraterna har inte profilerat sig på miljöpolitik, men får precis samma betyg på samma punkter som Centerpartiet.
  • Liberalerna får fyra gröna, sex gula och åtta röda ljus. Inför förra valet utnämnde Naturskyddsföreningen partiet till bästa naturvårdsparti i Alliansen, men Liberalerna har inte agerat för att få grönt ljus i ett enda av sina löften som rörde naturvård.
  • Moderaterna får fyra gröna, fyra gula och hela tio röda ljus. Moderaterna är det borgerliga parti som sammantaget uppvisat lägst miljöambitioner i riksdagsarbetet.
  • Sverigedemokraterna får endast två gula ljus, men så ställde de sig inte heller bakom ett enda av föreningens förslag 2014.

– Oavsett vilka partier som bildar nästa regering uppmanar vi riksdagspartierna att fortsätta bygga på framgångarna med de blocköverskridande överenskommelserna, de gemensamt beslutade nationella miljömålen, och att säkra tillräckliga resurser för miljöarbetet. Väljarna förväntar sig beslut om långsiktiga och kraftfulla åtgärder i miljöpolitiken, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Ladda ner utvärderingen här
Läs Naturskyddsföreningens debattartikel i DN Debatt

RÖTT

I senaste numret av Rött möter du Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och hör hans tankar om läget inför valet.  Dessutom åker vi till Söderhamn och till Skara för att gå på en feministfika och en viskväll. Vi tar oss även till Botkyrka, där vänsterväljaren Shahina Begum odlar på sin kolonilott. Och så försöker vi reda ut sambanden mellan ökade klyftor och ökad ohälsa. Förutom Jonas Sjöstedt träffar vi även sångerskan Lisa Nilsson, som berättar om sitt politiska engagemang. Och så gör vi ett nedslag hos snickaren Lisa Gerholm, som arbetar i en av de branscher som blev uppmärksammade i samband med Me too.

För att läsa de enskilda artiklarna trycker du på länken vid respektive tips. Hela tidningen hittar du i pdf-format här.

Trevlig läsning!

Det finns andra vägar – välj rätt

En trygg migrationspolitik för en ny tid

Analys: S vill skärpa flyktingpolitiken – upplagt för politisk strid i valrörelsen

Riksdagsledamot för S lämnar sin post i protest – ”Tar stora kliv mot en avgrund”

Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde – inte rädsla och repression
Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl. I grunden handlar en human asylpolitik om människors lika värde, att människor på flykt ska kunna finna en fristad. Asylrättens framväxt var ett stort framsteg för mänskliga rättigheter. Asylrätten är ett löfte mellan människor att se sig själva i varandra, ett löfte om jämlikhet. En asylpolitik som garanterar den som behöver skydd från förföljelse och krig är en förutsättning för att inte skapa en uppdelning av arbetsmarknaden där arbetare utan medborgerliga rättigheter utnyttjats för att dumpa villkor och löner, vilket i förlängningen drabbar alla löntagare. Vänsterpartiets krav på en human asylpolitik är därför också ett krav kopplat till styrkeförhållanden mellan arbete och kapital.
Det är idag fler människor på flykt i vår del av världen än någonsintidigare i historien. Krig, förtryck, klimatförändringar och fattigdomdriver människor att fly eller söka ett bättre liv. Sverige och EU är, med
sin utrikespolitik och stora vapenexport, en bidragande del till att människor behöver fly. Vi vill se en kraftfull politik som motverkar orsakerna till att människor tvingas på flykt. Mänskliga rättigheter och fredlig konfliktlösning måste vara centrala delar av den svenska utrikespolitiken.
Vapenexporten måste upphöra. Handelsavtal och bistånd måste inriktas på att bekämpa fattigdom och korruption och stärka demokratin.
Över Europa sker stora inskränkningar i möjligheter för flyktingaratt söka skydd. Asylrätten vittrar sönder. Genom åtstramningarna i densvenska flyktingpolitiken bidrar Sverige till en kapplöpning mot botten.
Samtidigt rustas de yttre gränserna upp runt EU och leder till att tusentals människor mister sina liv på väg till Europa.

Vi vill att denna politik ersätts med en ordnad asylrätt med möjlighet att söka asyl på lagliga vägar utan livsfarliga flyktvägar som göder flyktingsmuggling. Sverige har tagit emot många människor på flykt och det är bra, fler länder behöver göra detsamma. Vi vill se ett samarbete med andra länder inom och utanför EU för att gemensamt ge skydd åt dem som behöver det. När EU inte klarar att ta gemensamt ansvar för att fördela och ta emot flyktingar bör detta arbete istället samordnas av FN:s flyktingorgan UNHCR.
Den svenska flyktingpolitiken har stramats åt hårt. Detta drabbar enskilda asylsökande men även sammanhållningen i vårt land. Istället för att se möjligheten med att växa som land, har samhällsklimatet
hårdnat. Rasism och avhumanisering av människor på flykt används som argument för att inskränka asylrätten. Vi vet att med rätt politik kan ett tillskott av flyktingar hjälpa Sverige att lösa problemen med
avfolkningshotade bygder, en åldrande befolkning och en välfärd i skriande behov av fler anställda. Vänsterpartiet är en del av den rörelse som protesterar mot inskränkningarna i asylrätten. Vänsterpartiet är för en reglerad invandring, som kombineras med rätten att söka och få asyl för den som riskerar förföljelse. Vi vill att det svenska flyktingmottagandet görs om. Som ett första steg för att återupprätta en human asylpolitik vill vi riva upp den tillfälliga familjesplittringslagen och göra det möjligt för familjer att kunna återförenas igen, samt återinföra att huvudregeln för de som får stanna i Sverige är permanenta uppehållstillstånd. Det är åtgärder som gör det lättare för den som är ny i Sverige att slå sig ner. Tiden på asylboende måste minimeras, och omflyttningar mellan kommuner undvikas och hbtq-personer måste erbjudas trygga asylboenden. Studier i svenska ska inledas direkt efter att en asylsökande registrerats hos Migrationsverket och kombineras med medvetna utbildningssatsningar. Det är en uppgift för samhället, via Migrationsverket, att ta emot asylsökande, inte för privata företag.
Alla kommuner ska ta emot asylsökande. Så skapas bättre möjligheter för varje ny svensk att få de bästa förutsättningarna och bättre möjligheter för hela samhället, inte minst skolan, att klara sin uppgift på ett
bra sätt.
De ungdomar som kom till Sverige under 2015 har drabbats orättvist i hanteringen av sina ärenden. Det finns stor risk för rättsosäkerhet i bedömningarna och väntetiden till beslut är oacceptabelt lång.
Ungdomar som bott mer än två år i Sverige har ofta lärt sig bra svenska och börjat integreras i samhället. De kan bli både en tillgång och resurs för vårt land framöver. Istället riskerar de att bli en del av ett skuggsamhälle, då många kommer att gå under jorden när de får sina utvisningsbeslut. Vi anser att dessa ungdomar ska få stanna i Sverige.
Högern använder flyktingar som en murbräcka för att sänka löner. Det är ingen ny politik, tidigare har andra grupper, kvinnor eller ungdomar, använts i argumentationen för varför vissa av oss ska tjäna
mindre än oss andra. Arbetare ställs mot arbetare. Vänsterpartiet inser vikten av att slå tillbaka dessa försök till splittring och uppmanar alla arbetare att organisera sig med sina arbetskamrater oavsett om de kommer från Kabul eller Kiruna. Vi vill bekämpa usla arbetsvillkor och försvarar den svenska modellen. Vi vill inte skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

(Avsnitt saxat från Vänsterpartiets Valplattform ´18)

Asylpolitik – vem talar klartext?

I ett tidigare inlägg Utvisningar eller amnesti här på hemsidan länkade vi till ett anförande av Christina Höj Larsen. På liknade sätt som när vi igår återgav Vänsterpartiets reservationer i utbildningspolitiska frågor, sammanställer vi här texter från två betänkanden från Socialförsäkringsutskottet. Här handlar det om reservationer från Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU15: Migration och asylpolitik

Migrations- och flyktingpolitik  

I dag finns stora brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden som rör asylsökande barn. Lagar, förordningar och Migrationsverkets egna föreskrifter följs inte på ett tillfredsställande sätt. Av det skälet bör en inspektion inrättas med uppdrag att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt.

Kvotflyktingsystemet 
I dag går det inte att ansöka om asyl i Sverige från utlandet. Det är också närmast omöjligt att ta sig till Sverige för att söka asyl. Av dessa skäl bör svenska beskickningar få utfärda asylvisum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av sådana visum.
Tillfälliga lagen
Tillfälliga lagen innebär omfattande försämringar av asylsystemet som får svåra konsekvenser för människor på flykt. Regeringen bör därför dra tillbaka tillfälliga lagen. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att lagen inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Tillfälliga lagen
innehåller vissa undantag för ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Det kan ifrågasättas om inte en sådan retroaktiv lagstiftning strider mot Europarätten. Införandet av tillfälliga lagen har skapat stora problem och mycket lidande för gruppen ensamkommande barn. Det handlar främst om begränsningen av bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.
Reglerna bör därför ändras och utlänningslagens regler återinföras.
I detta betänkande finns ytterligare sju reservationer från Vänsterpartiet.
Men i riksdagen behandlades ytterligare ett betänkande med frågor kring asylpolitiken:

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU16: Anhöriginvandring

Här två reservationer från Vänsterpartiets representant i utskottet:
Anhöriginvandring
Familjeåterförening är en av få lagliga vägar till Sverige. Genom tillfälliga lagen har den vägen begränsats avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle tillåtas att återförenas, skulle det innebära att många människor slapp ta den livsfarliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig
rättighet. Dublinförordningen fastslår vilken stat som ska pröva en asylansökan från en person som befinner sig i en Dublinstat. Om sökanden har familj som beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska det landet även pröva sökandens asylansökan. Omkring 45 000 flyktingar är fast i grekiska flyktingläger. Många av dem har familj i Sverige och därmed rätt att återförenas, men på grund av bristande kunskaper samt otillräcklig rätt till juridisk rådgivning och undermålig hantering av asylärenden i Grekland sker inte detta i dag. Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning mellan föräldrar och barn får endast beviljas om barnet är under 18 år. Detta är onödigt snävt. Om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att samma sak gäller även för övriga familjen. För de flesta är relationen mellan föräldrar och barn livslång, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet hunnit fylla 18 år. Enligt nuvarande lagstiftning förlorar barn som beviljats asyl i Sverige rätten till familjeåterförening när de blir svenska medborgare.
Denna ordning kan starkt ifrågasättas. Det är orimligt att svenska medborgare ska behandlas sämre an andra i detta avseende. Tidigare fanns en s.k. sistalänken-bestämmelse i utlänningslagen som innebar att om en enda familjemedlem var kvar i hemlandet kunde denne beviljas uppehållstillstånd för att komma till Sverige och leva med övrig familj här. När bestämmelsen togs bort stängdes dörren för många människor. Det finns åtskilliga exempel på kvarvarande, åldriga föräldrar som har separerats från sina vuxna barn. Bestämmelsen måste återinföras.
Uppskjuten invandringsprövning
Debatten om den s.k. tvåårsregeln har pågått under lång tid. Att utlandsfödda kvinnor som misshandlats av sina män under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet har upprört många. Denna rättstillämpning har alltför länge tillåtits få oacceptabla konsekvenser, t.ex. att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel eftersom utvisning till hemlandet skulle kunna medföra värre konsekvenser för dem. Gällande regler har fått till följd att visst våld och viss kränkning kan accepteras och att myndigheterna medges ett för stort tolkningsutrymme. Detta framgår bl.a. av rapporter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). I utredningsbetänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) föreslås bl.a. att skyddet för kvinnorna ska stärkas. Vidare innebär tillfälliga lagen stora steg i fel riktning. Relationen måste numera bestå under längre tid för att den som anlänt genom anhöriginvandring ska kunna få förlängt uppehållstillstånd. Regeringen bör återkomma med förslag på förändringar i bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen.
Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv