Välfärd att lita på

Jonas Sjöstedt – efter riksdagens omröstning

Torsdag den 7 juni var dagen när de kommersiella omsorgs- och skolkoncernerna trodde att de nu kan andas ut.

Kanske köpte Jan Emanuel Johansson ännu en ny lyxbil, Bert Karlsson flinande nog ikapp med Ebba Busch Thor, Peje Emilsson på Kunskapsskolan gjorde high five med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson fick en klapp på huvudet av paret Bergström på Engelska skolan, som får fortsätta tjäna skattemiljoner och sätta glädjebetyg.

Torsdag den 7 juni var dagen när riksdagen röstade om vinstuttagen. Högern och SD röstade då tillsammans för obegränsade vinster i skolan, barnomsorgen, LSS och äldreomsorgen. Högerpartierna och SD har nu övertydligt visat vilkas ärenden de går. Vinstfesten kan fortsätta ett tag till, allt betalt med våra gemensamma skattepengar.

Vi har dock en varning till alla er som tror att ni kan andas ut. Det kan ni inte. Inte alls. Det finns ett parti som hela tiden stått upp mot vinstjakten och tänker fortsätta göra det. Vänsterpartiet. Och vi har majoriteten av folket med oss. De flesta svenskar anser inte alls att deras skattepengar ska hamna i fickorna på riskkapitalister eller i något skatteparadis, utan att de ska gå oavkortat till det de är avsedda för.

Personalen i hemtjänstbolaget som tjänar 1 800 kronor mindre i genomsnitt per månad, eftersom aktieägarnas utdelning går före rimliga löner, småbarnsföräldrarna som har sitt barn i för stora barngrupper i förskolan, eleverna i friskolan som läggs ner för att den inte är lönsam nog – alla vill de ha bort vinstjakten.

Borgerliga partier och SD vet om att deras egna väljare inte gillar hur de röstat i vinstfrågan i dag, därför vill de inte gärna prata om den konflikten, men väljarna ser ju vad som händer.

Denna torsdag, den 7 juni, är därför en dag för större insikt. Det är en dag när ännu fler inser vad som händer när välfärden förvandlas till en marknad, där olika aktörer konkurrerar om kunderna. Barns rätt till kunskap, sjukas rätt till vård och äldres rätt till omsorg förvandlas till varor, vilka som helst, att producera så billigt som möjligt för att ge största möjliga vinst åt några få stora bolag, deras ägare och riskkapitalister.

Från 1990-talet har Sverige genomgått ett av de mest långtgående privatiseringsexperimenten i världen. Stora delar av den skattefinansierade välfärden – skolor, omsorg, vård – har öppnats upp för vinstdrivande bolag. Inte i något land tillåts vinstintresset på sådant sätt inom till exempel skolan.

Länge var Vänsterpartiet ensamma om att motsätta sig denna utveckling. Men steg för steg har vi börjat vända både debatten och politiken. På 1990- och 2000-talet drev vi igenom stopplagar och lokala privatiseringsstopp och satsade på den kommunala välfärden.

2012 lade vi förslag på hur man kunde få bort vinstjakten helt från välfärden – utan att röra medborgarnas möjligheter att välja välfärd. Strax följde LO efter och motsträvigt även S och MP. 2014 fick vi regeringen med på att utreda frågan. Som en följd av det röstades det i dag om lagförslaget att skattepengar ska gå till välfärd och inte riskkapitalbolag.

Vänsterpartiet släpper aldrig frågan om att skattepengar ska gå till välfärd, inte privat profit. Nu är det valrörelse och nu tar vi den till svenska folket. Efter att högern och SD fällt förslaget i riksdagen ska vi påminna väljarna om att partier som sätter riskkapitalbolagen före deras rätt till skola och omsorg, kommer att göra det på andra områden också.

Vi tänker låta de borgliga och Sverigedemokraterna betala ett högt politiskt pris för att de låter välfärdsbolagen tömma vår gemensamma skattkista – på elevernas och de omsorgsbehövandes bekostnad.

Så håll andan välfärdskapitalister. Håll andan högerpartier och Sverigedemokrater. Nu gör vi genomförandet av den nya lagstiftningen till en valfråga. På valdagen den 9 september kan vi tillsammans se till att vinstjägarna försvinner från välfärden.

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)

Lagförslag färdigt mot vinstjakten i välfärden

Nu finns ett färdigt lagförslag mot vinstjakten i välfärden. Skolan ska vara till för eleverna, inte för att göra någon bolagsägare rik. Äldreboenden ska drivas för att ge de äldre en god omsorg, inte för att maximera vinsten. Förslaget går nu till lagrådet och i mars fattar sedan riksdagen beslut om vinstjakten ska få ett slut.

– Det här är en bra dag. En bra dag för alla skolbarn och äldre som använder välfärden och också en bra dag för Vänsterpartiet, sa Jonas Sjöstedt när han presenterade förslaget.

Skolan, förskolan, vuxenutbildningen, äldreomsorgen, LSS, HVB-hem, missbruksvård och annan verksamhet enligt sociallagen – allt det omfattas av förslaget till ny lagstiftning. De ska bara få ta emot skattemedel om de använder pengarna för det de är avsedda för. Vänsterpartiet har arbetat länge för detta och lagförslaget är resultatet av den överenskommelse som Vänsterpartiet fick igenom med regeringen i början av mandatperioden. I förslaget undantas de ideella aktörerna eftersom de inte drivs för att göra vinst.

– Jättebolagen i i välfärden är rasande eftersom de bedömer att det här förslaget innebär ett slut på vinstfesten. Och där har de rätt, säger Jonas Sjöstedt.

Som tidigare har meddelats så ligger sjukvården i en särskild tidsplan. En utredning ska ta fram ett nytt förslag för hur vi kan stoppa vinstjakten även i sjukvården och se till att pengar där går till det de är avsedda för. Förslag från den utredningen ska presenteras före sommaren och landar därmed rakt in i valrörelsen så att väljarna får ta ställning.

Lagrådsremissen ”Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet” (pdf).

Vi ökar tempot …

På fredagen var vi ett tiotal partikamrater som åkte till Vargön för att dela ut den lokala valfoldern ”Vänsterpartiet Vänersborg: Vi satsar på välfärden” och partiets folder ”Välfärdsvinst – som vi ser det”.

På kvällen satt Stefan Kärvling med i politikerpanelen som LRF Gestad hade samlat i Södra Dalsland. Inte riktigt vår hemmaplan, men Stefan argumenterade mycket mot bakgrund av den välskrivna riksdagsmotionen ”Sverige – det hållbara matlandet” och partiets ”Landsbygdspolitiska plattform”. Det blev inga större invändningar. Eftersom Vänsterpartiet lokalt har gjort sig ett namn som motståndare mot förhastade nedläggningar av småskolorna på landsbygden, tas våra argument på andra politikområden emot på bra sätt.

Idag var det åter RÖD LÖRDAG. Harriet Nauer sjöng i gågatekrysset och det blev många flanörer och lördagsshoppande som stannade upp, Harriets röst berör. Vi hade nog inte kunnat få någon bättre talare än Eva Olofsson till dagens tema: ”Inga vinster i välfärden”. En oslagbar riksdagsvana att kunna tala sju, åtta gånger med olika vinklingar på samma ämne, helt utan stolpar eller manuskript. Om inte någon annan så imponerades våra nya kamrater på fullmäktigelistan, något att sträva efter. Det blev många spontana samtal och frågor, det gick åt massor med broschyrer och foldrar.

Här några bilder från Vargön, från Gestad och från centrala Vänersborg.

Vargön

 

 

2 Gestad

 

HN

 

eva o

 

 

 

 

Är det sommar så är det ….

När Almedalen är över så blir det paus. Nästan helt … Innan det sätter fart igen i augusti.

Hur gör tidningar som ändå kommer ut, året runt, sex eller sju dagar i veckan? På något sätt fylls spalterna, inköpt material räcker långt när lokala skribenter vilar ut vid badstranden.

Då spelar det nästan ingen roll var i landet man semestrar, lokala tidningar använder sig av ”byråer” och saluför samma budskap här hemma som nere i Skåne eller på någon ort i Norrland. Just nu är det ledarskribenten Naomi Abramowicz, som undertecknar ”liberal skribent” och som sprider sina tankar via Liberala Nyhetsbyrån.

Häromdagen införde TTELA ”Ingen vinner på Vänsterns vinsthat” under rubriken LEDARE, andra tidningar valde den mer diskreta beteckningen ”krönikör”, några valde att erbjuda texten som ”debatt”. Idag har TTELA samma skribent som LEDARE, denna gång med rubriken: ”Tragedin med extremvänsterns våldsromantik”. Andra tidningar landet runt har samma artikel, rubriken kan vara ändrad.

Det är inte lätt att bestämma sig om man ska skratta eller gråta, när man funderar över hur sommarvikarien på tidningsredaktionen tänker när texterna släpps fram.

För den som vill skratta kan vi erbjuda att gå till YouTube och titta på den kritiserade filmsnutten som Naomi Abramowicz har som utgångspunkt för sin betraktelse (se länken längst ner).

För den som vill gråta har vi inget att erbjuda.

För den som vill tänka lite längre kan vi erbjuda en text av Ali Esbati som finns med i boken ”Att förstå för att förändra – socialistiska strategier för 2000-talet”, utgiven av CMS, Centrum för marxistiska samhällsstudier. I kapitlet ”Nedslag i debatten om ideologiproduktion” beskriver Ali Esbati sammanhanget mellan medierna, skribenterna, nyhetsbyråer och Timbro (som Abramowicz åberopar) och SAF resp Svenskt Näringsliv (se avsnitt III ”Timbros metod”).

Länken till YouTube-filmen: www.youtube.com/watch?v=jwgrNDK1FIg

Visst var det en fin dag

71 dagar kvar till valdagen.

Fortfarande mycket tid kvar. Då känns det extra bra att kunna blicka tillbaka på en dag som visade att våra frågor berör många och att det är våra frågor som diskuteras.

Jonas Sjöstedt talade på kvällen i Almedalen. Hela talet kan ses och höras i efterhand, det finns även hela manuskriptet för den som hellre vill läsa.

Redan tidigt på morgonen intervjuades Jonas Sjöstedt i SvT – inslaget finns att se under rubriken V- Gör riskkapital till kooperativ. Senare på dagen var det dags för inslaget ”Rakt på med Jonas Skjöstedt(V)”.

Och här dokumentet som ger bakgrunden till det som idag beskrivs i alla tidningar – rapporten ”Efter riskkapitalister och marknadssystem: Låt personalen utveckla välfärden.”

4 juli 2014

72 dagar kvar till valet 2014.

Återstår mycket tid. Många utfrågningar, debatter, Röda Lördagar. Tid kvar att skriva insändare, att sammanställa underlag för att kunna svara på alla frågor.

Idag, på Almedalsdagen, kom ett ”utspel” som vi länge hade väntat på:

Låt personalen utveckla välfärden

Vänsterpartiet presenterar nu förslag för hur man vill skapa en bättre välfärd genom att låta personalen få större inflytande.

– När vi tar bort vinstuttagen kommer en del ägare att dra sig ur eftersom de bara är intresserade av vinsten. Det skiftet öppnar en historisk möjlighet för de anställda att ta över. Det vill vi stödja genom att se till att de får utbildning, hjälp att bilda kooperativ och bättre villkor när de behöver ta lån. Det är personalen och inte riskkapitalisterna som vet hur man ger en riktigt bra vård och hur man lär barn att läsa, säger Jonas Sjöstedt.

För att driva på skiftet till en välfärd som utvecklas av personalen satsar Vänsterpartiet en miljard kronor till en fond för välfärdsutveckling. Fondens medel ska användas till att stödja personal som vill ta över privat verksamhet, men även till att öka personalinflytandet i den offentligt drivna välfärden.

– Även den offentliga välfärden behöver bli bättre. Det är dags att vi lämnar de stelbenta marknadssystemen bakom oss och istället litar på personalen. Med mer tillit och mindre detaljreglering kan vi låta deras kunnande och engagemang prägla välfärden, säger Jonas Sjöstedt.

– Vi ska ta bort vinsterna, men vi vill inte gå tillbaka till det som var innan. Nu tar vi nästa steg för en riktigt bra välfärd.

Vänsterpartiet föreslår i korthet:
¤ En fond på 1 miljard kronor till stöd för ökat personalinflytande och utveckling bort från marknadssystemen.
¤ Stöd möjligheten för anställda att ta över privat välfärdsverksamhet om de tidigare ägarna drar sig ur.
¤ Förbättra möjligheten för personalkooperativ och andra ideella aktörer att ta lån.
¤ Stöd offentlig verksamhet som ökar personalens inflytande, t ex i form av självstyrande enheter.
¤ Skapa ett center för välfärdsutveckling för att ta fram nya välfärdsmodeller och sprida goda erfarenheter.

Vinster i välfärden

Inga privata vinster ska tas ut ur vård, skola och omsorg. Pengarna ska istället gå till mer personal och bättre kvalitet!

Vänsterpartiets budskap tolkas och feltolkas. Men vi står fast och upprepar att det är vår viktigaste fråga i årets valrörelse. Det handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. Vi tycker att ett land som byggs med gemensam välfärd och solidaritet är i grunden starkare än ett land där marknadens girighet får råda.

Välfärden har börjat vittra sönder. I privatiseringarnas spår ser vi hur resurser omfördelas från kvinnor till män och att det är kvinnor som med obetalt arbete får täcka upp där välfärden brister. Resursbrist och privatiseringar håller på att förvandla allas rätt till en bra bostad, bra utbildning, vård och omsorg till ett privilegium för dem som har råd. Vårt välfärdssystem står och faller med om det levererar kvalitet till alla, och om det finansieras av alla. Vi behöver göra stora satsningar på välfärden och inte skänka bort pengarna till riskkapitalister och storföretag.

Vi vill inte att man tar ut vinst från skola, vård och omsorg. Men vi accepterar aktiebolag om det är aktiebolag utan vinstintresse, så kallade SVB-bolag. När man investerar pengar i ett sådant bolag kan man få ta ut lika mycket som ungefär motsvarar räntan på ett vanligt bankkonto. Riskkapitalbolag och andra som går in i välfärden för att göra vinst skulle inte vara intresserade av sådana bolag, men det kan vara en bra form för den som vill driva ideell verksamhet. Så får vi bort vinstintresset från välfärden.

lutzbild

Här finns Vänsterpartiets valplattform.

Ungdomspaketet

Hur tänker ni? Vad föreslår ni?

Det börjar ställas frågor, fler och fler nyfikna vill informera sig, vill veta vilka alternativ som står till buds längre fram i september, i riksdagsvalet, i kommunalvalet. Man vill veta ”konkret” och man vill gärna ha det svart på vitt för att kunna jämföra.

Vänsterpartiets valplattform och Vänsterpartiets vårbudgetmotion erbjuder hjälp när det gäller att besvara frågorna om inriktningen på ett övergripande plan, på den nationella nivån, där riksdag och regering anger tonen. På den lokala nivån gäller det dels vad enskilda partier har arbetat för under innevarande mandatperiod, dels att inhämta hur realistiska olika vallöften kan bedömas vara.

Ungdomarnas inlåsning – inget jobb, ingen inkomst, ingen egen bostad, dåliga förutsättningar för att påbörja ett självständigt liv – är just nu ett av våra största problem och en skriande orättvisa mot unga människor.

I Vänsterpartiets budgetmotion redovisar vi i kapitel 7 Fler fasta jobb – färre otrygga anställningar hur vi ser på ungdomsarbetslöshet.

7.1 Ungdomspaket

Ungdomsarbetslösheten är ett av våra största samhällsproblem. Våren 2013 var omkring 150 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa. Det motsvarar en arbetslöshet på drygt 26 procent för denna grupp. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är därmed högre än genomsnittet i Europa och betydligt högre än i jämförbara länder som Finland, Danmark och Norge.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Tiotusentals ungdomar går arbetslösa utan möjlighet till egen försörjning. Deras resurser tas inte till vara och inträdet i vuxenlivet försenas. Det är en förlust för både individen och samhället. Sverige har inte råd att låta delar av en hel ungdomsgeneration inleda vuxenlivet med arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är ett av våra största samhällsproblem och kräver en lösning.

Vänsterpartiet kan konstatera att den borgerliga regeringens satsningar på jobbgaranti och sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte har haft någon effekt. Ungdomsarbetslösheten är högre än när satsningarna genomfördes och visar inga tendenser att sjunka.

För att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten krävs breda samhällsinsatser i form av en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som rustar arbetslösa ungdomar för framtiden och erbjuder dem en väg in i arbetslivet. Vi behöver investera i de ungdomar som i dag står utanför arbetsmarknaden och ge dem en möjlighet att gå från arbetslöshet till arbete eller studier.

De ungdomar som i dag saknar arbete har olika förutsättningar och förkunskaper. En stor grupp saknar gymnasiekompetens, andra har gymnasiekompetens men saknar utbildning för de jobb som finns. Ytterligare en grupp har eftergymnasial utbildning men kommer ändå inte in på arbetsmarknaden. För att dessa olika grupper ska få arbete krävs flera olika former av insatser, riktade till respektive kategori. Vänsterpartiet vill därför genomföra en bred satsning med en rad åtgärder inom ramen för en ungdomsgaranti.

Ungdomsgarantin riktar sig till arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och föreslås börja gälla från och med 1 juli 2014. Garantin innebär att den arbetslöse ska få hjälp direkt, och erbjudas arbete till avtalsenlig lön eller utbildning inom 90 dagar. Ungdomsgarantin omfattar 57 000 platser vilket motsvarar antalet personer i åldern 18-24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och har varit utan arbete i mer än 90 dagar (årsgenomsnitt för 2012). Fyra former av arbete erbjuds: garantijobb, utbildningsvikariat, lärlingsanställning, traineeanställning (totalt 19 900 platser). Därutöver erbjuds fyra former av utbildning: arbetsmarknadsutbildning, yrkeshögskola, yrkesvux, komvux (totalt 37 100 platser). Inom ramen för garantin ska det även vara möjligt att kombinera arbete och studier.

Vi presenterar båda sidor

Tempot i valrörelsen tilltar. Det hänger säkerligen ihop med valet till EU-parlamentet 25 maj. Fler och fler blir varse om att kärnfrågorna i EU-valet är samma som frågorna längre fram i september som gäller platserna i riksdagen.

”Vad vill ni?” Här finns oftast överensstämmande svar mellan valet till EU-parlamentet och till riksdagen. Men på ett område är det skillnad. Inför valet i september tillkommer en viktig fråga som tveksamma väljare ställer: ”Jaha, nu vet jag vad ni vill – men hur vill ni finansiera detta?”

Det är av stor vikt att visa sina kort öppet. Vänsterpartiet ska inte behöva gå miste om röster för att väljarna känner sig osäkra och misstänker Vänsterpartiet för bluff och löftespolitik. Reformer och förändringar kostar pengar. Och pengarna tillkommer av Vänsterpartiets ”inkomstsida” bl a genom förändringar på skattepolitikens inriktning och utformning. Svårare än så är det inte.

I Vänsterpartiets motion ”Välfärd att lita på” har hela kapitlet 11 rubriken ”Skatter”. Här återger vi de två inledande avsnitten om ”Målen för Vänsterpartiets skattepolitik” och ”Inkomstskatter”. Vill man läsa hela kapitlet 11 eller hela motionen så finns den här.

11 Skatter

11.1 Målen för Vänsterpartiets skattepolitik

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att skapa en välfärd att lita på, få fler människor i arbete, minska inkomstskillnaderna och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov.

Skattesystemet måste vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Vänsterpartiet vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har så få undantag som möjligt. På så sätt minimeras också möjligheterna till skatteplanering. Skattefusk ska bekämpas kraftfullt.

Skatter betalar för åtaganden som medborgarna anser vara samhälleliga angelägenheter. Med hjälp av skatteuttaget finansieras offentliga investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur som är avgörande för att bygga Sveriges ekonomiska styrka och framgång på sikt.

Skatterna betalar också för välfärdstjänster som sjukvård, skola och barn- och äldreomsorg. Att betala välfärden solidariskt via skatterna är effektivt. Dessutom är en skattefinansierad, generell välfärd ett kraftfullt verktyg för att utjämna skillnader mellan människor och därmed öka jämlikheten och jämställdheten. Men om vi ska klara detta måste vi våga vara ärliga med att skatteuttaget måste öka. Vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en koppling till satsningar på sjukvård, äldreomsorg och en bra skola. Alternativet är att var och en av oss måste betala för den välfärd vi behöver, t.ex. via privata försäkringar. Då är det inte längre människors behov utan plånbokens tjocklek som avgör vilken välfärd man har rätt till. Vänsterpartiets syn är att ett land som byggs med en gemensam välfärd och solidaritet i grunden är starkare än ett land där marknadens girighet får råda.

Även regeringen verkar ha insett att det finns en folklig vilja att värna den generella välfärden och meddelar i samband med vårpropositionen att man avser att göra inkomstförstärkningar på drygt sju miljarder kronor kommande år för att bl.a. satsa på skolan. Regeringens politik har hittills inneburit skattesänkningar på ca 140 miljarder kronor. Detta har bidragit till att den offentliga sektorns reala skatteinkomster har minskat med ca 7 procent mellan 2006 och 2013. Detta motsvarar en minskning med 77 miljarder kronor.

Vänsterpartiet menar att den förda politiken har inneburit ett systemskifte på skatteområdet bort från principen om likformig beskattning. Samtidigt har den bidragit till att urholka skattebaserna. Den privata konsumtionen har tillåtits att öka på bekostnad av den offentliga.

I och med det minskar resurserna till välfärden och möjligheterna till nödvändiga reformer och en rättvis fördelning av ekonomiska resurser. Skattesänkarpolitiken har främst gynnat höginkomsttagare, varav en stor majoritet är män, genom bl.a. slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt för exklusiva villor och inte minst genom rejäla inkomstskattesänkningar.

Samtidigt betalar pensionärer, sjuka och arbetslösa i dag mer i skatt än löntagare vid lika inkomst. Detta menar vi är orättvist och ineffektivt. Dessutom skadas skattesystemets legitimitet. Regeringens skattesänkningar har även på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors, eftersom män gynnas på bekostnad av kvinnor när skatter sänks. Män har högre inkomster och betalar därmed mer i skatt än kvinnor och därför ökar mäns inkomster mer.

Kvinnor missgynnas eftersom de, under rådande maktstrukturer, är mer beroende av de försäkringssystem och transfereringar som regeringen försämrat för att finansiera en del av skattesänkningarna. Kvinnorna missgynnas dessutom ytterligare eftersom deras livsvillkor i stor utsträckning avgörs av hur väl välfärden fungerar och den blir satt på undantag när skattesänkningar ständigt prioriteras. De nu aviserade skattehöjningarna förändrar inte bilden av en regering vars främsta politiska vilja och vapen är just skattesänkningar.

Vänsterpartiet anser att en översyn av skattesystemet behövs i form av en parlamentarisk utredning. Som beskrivits ovan har den borgerliga regeringen genom en rad beslut allvarligt urholkat skattesystemets grunder och principen om skatt efter bärkraft. Det finns också ett behov av att se över skattesystemet utifrån klimatfrågans avgörande utmaning.

11.2 Inkomstskatter

Den enskilt största posten i regeringens ensidiga skattesänkarpolitik är det s.k. jobbskatteavdraget, vars främsta syfte är att hålla lönerna nere. Genom lägre inkomstskatt, som ger mer pengar i plånboken, är tanken att kraven på löneökningar ska minska och arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft öka. Vänsterpartiet arbetar därför för att jobbskatteavdraget stegvis fasas ut till förmån för en rättvis och likformig beskattning.

Vänsterpartiet är kritiska till jobbskatteavdraget av flera skäl. Jobbskatteavdraget ger t.ex. större skattesänkningar vid höga inkomster och gynnar därmed män framför kvinnor. Beläggen för att jobbskatteavdraget skulle skapa några jobb är också mycket svaga. För ett par år sedan presenterade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utredning (IFAU) en rapport som visar att det i princip är omöjligt att utvärdera jobbskatteavdragets effekt på sysselsättningen. Trots detta hävdar regeringen envist att jobbskatteavdraget totalt kommer att ge 120 000 fler jobb ”på sikt”.

Även om regeringens egna beräkningar av jobbeffekterna skulle stämma så innebär detta en kostnad om mer än 800 000 kronor per jobb. Slutligen innebär jobbskatteavdraget att man betalar olika mycket i skatt på sin inkomst beroende på om inkomsten utgörs av t.ex. pension, föräldrapenning eller lön.

Vänsterpartiet menar att skatteuttaget måste bli mer rättvist. Vår politik innebär att låg- och medelinkomsttagare får oförändrad inkomstskatt jämfört med i dag. Om man tjänar mer än 30 000 kr i månaden föreslår vi att inkomstskatten höjs något genom att jobbskatteavdraget trappas av. Vid en månadslön på 32 000 kronor blir skattehöjningen t.ex. 170 kronor per månad.

Om man tjänar mer än 55 000 kronor i månaden får man med Vänsterpartiets politik avstå de skattesänkningar man fått genom jobbskatteavdragen.

Samtidigt vill vi sänka inkomstskatten för de grupper som hittills inte fått ta del av regeringens skattesänkningar. Sjuka, arbetslösa, förtidspensionärer m.fl. berörs av förslaget. Vi uppskattar att vårt förslag ger en inkomstförstärkning på drygt 500 kronor i månaden för en person som är t.ex. långtidssjukskriven. På så sätt tar vi steg mot att lika inkomst ska beskattas lika. Även den orättvisa beskattningsklyftan mellan pensionärer och löntagare måste slutas.

Vi vill riva upp RUT-bidraget som drar undan alltmer skatteintäkter för varje år som går. Det används i första hand av höginkomsttagare och kostar mycket för ett fåtal, lågproduktiva arbetstillfällen med problematiska arbetsvillkor. Att vi med gemensamma skattemedel numera också subventionerar läxhjälp till barn vars föräldrar har råd att köpa den, stärker vår övertygelse ytterligare. Vi vill i stället använda pengarna till satsningar på förskolan, bl.a. till minskade barngrupper och till barnomsorg som är tillgänglig på kvällar, nätter och helger då allt fler småbarnsföräldrar faktiskt jobbar.

Som en del i finansieringen av våra satsningar på välfärden accepterar vi regeringens aviserade förslag att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande.

11.3 Skatter som styrmedel i miljöpolitiken

11.4 Företags-, kapital- och egendomsskatter

11.5 Röd skatteväxling

Länk till hela motionstexten

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv