Socialnämnden

1 2 3 6

Socialnämnden enades bara på en punkt

Socialnämnden enades bara på en punkt

Ramanvisningar från kommunstyrelsen var ett minoritetsbeslut. Vi har tidigare beskrivit att Maria Dahlin, S, kommunstyrelsens ordförande fick fram anvisningar till förvaltningar och nämnder med blott 7 av 15 röster. Vänsterpartiet har genom ett eget yrkande och genom sin reservation i slutet på februari markerat sin  inställning.

Nu är nämndernas besked på väg tillbaka till budgetberedningen.

Socialnämnden hade fått ett genomarbetat utskick från sin förvaltning med ett klart och tydligt beslutsförslag:

”Socialnämnden begär hos kommunstyrelsen ramökning motsvarande 52,5 mkr fördelat enligt följande;
1. 3,0 mkr till resterande driftsbudget för serviceboende LSS Idrottsgatan 7 (Konvaljen)
2. 5,5 mkr till driftsbudget för socialpsykiatriskt boende Storegårdsvägen i Vargön
3. 7,0 mkr avseende boendestöd LSS för ungdomar som studerar på annan ort
4. 8,2 mkr för förstärkning av hemsjukvårdens budget utifrån avancerad sjukvård
5. 2,8 mkr för förstärkning av budget för särskilt boende äldre utifrån avancerad sjukvård
6. 25,0 mkr för förstärkning av budget för placering av barn/unga
7. 1,0 mkr för budget avseende träningsboende ensamkommande ungdomar

Socialnämnden överlämnar förslag till Mål- och resursplan 2019-2021 samt konsekvensbeskrivning till kommunstyrelsen.”

Under överläggningarna framkom fyra olika yrkanden:

Kommunledningens partier S, C och MP: ”Socialnämnden begär hos kommunstyrelsen en ramökning med 42,5 mkr” (vilket innebär ett uppdrag till förvaltning att spara 10 mkr).

Den borgerliga treklövern M, L och KD [fast KD var frånvarande idag]: ”Socialnämnden begär hos kommunstyrelsen en ramökning med 34,5 mkr” (vilket innebär ett uppdrag till förvaltning att spara 18,5 mkr).

Vänsterpartiets två ledamöter föreslog nämnden att ställa sig bakom förvaltningens förslag i sin helhet.

Ledamoten från SD föreslog ”bifall till punkt 1-5 och avslag på punkterna 6 och 7 i förvaltningens förslag”.

Resultatet blev att det första av dessa fyra förslag utgör socialnämndens besked till budgetberedningen och kommunstyrelsen.

Vänsterpartiet anmälde en skriftlig reservation.

Redaktören från den lokala tidningen TTELA  gör det enkelt för sig. Istället för att fråga oss innan han skriver, istället för att läsa sig in i hela ärendet konstaterar han: ”Det enda partiet om anser att nämnden inte kan göra några besparingar alls är V som vill att verksamheterna ska få hela den summan förvaltningen menar behövs.” Det är inte en korrekt framställning,

Därutöver blev nämnden helt enig kring frågan om Marie Dahlins förslag om den sociala inkluderingspotten.  Flera ledamöter betonade att man helt delar förvaltningens åsikt. Självfallet är det rätt att vilja se att den sociala inkluderingen får större genomslag och framgång i vår kommun. Men det får inte ske genom att ta ifrån förvaltningen så mycket som 9,1 mkr, vilket ifrågasätter nämndens och förvaltningens möjligheter att fokusera på inkluderande insatser i den ordinarie verksamheten.

Nedräkning pågår

Sanningens ögonblick kommer närmare. Torsdag sammanträder socialnämnden i Rådhussalen i Folkets Hus. Bland ett mindre antal ärenden är det punkten ”Mål- och resursplan för socialnämnden 2019-2021” som är central.

Med minsta möjliga marginal fick kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, S, sista dagen i februari gehör från kommunstyrelsen för sitt förslag till ramanvisningar. Sju av femton ledamöter röstade för förslagets två huvudpunkter: Dels ingen förstärkning för nämnderna 2019, samma utrymme som 2018, och värre, indragning av resurser som istället samlas i en ”social inkluderingspott” på 19,3 mkr under kommunstyrelsen. Sju av femton? Korrekt. Åtta av femton tillstyrkte inte förslaget. Men eftersom ledamoten från SD anmälde att SD inte deltog, så var det ingen mening för de återstående sju att samlas kring ett motförslag. Marie Dahlin skulle avgjort frågan genom sin utslagsröst som ordförande.

Det är ett elände när politiska representanter i avgörande ögonblick smiter ut bakvägen. Efteråt kan man slå sig för bröstet och förkunna: Inte var det vi som har velat att det blir så här!

I morgon är det alltså socialnämnden som behöver ta ställning. På bordet ligger förvaltningens beskrivning av läget. Dels säger förvaltningen att det behövs en förstärkning med 52,5 mkr för 2019, dels beskriver förvaltningen vad som behöver ske om denna förstärkning uteblir.

Hur är det med majoritetsförhållanden i socialnämnden? Från kommunledningens tre partier finns sex ledamöter, fyra från S (däribland Dan Nyberg som är den nyvalde ordföranden för nämnden), en från vardera C och MP. Två moderater, två vänsterpartister, en ledamot vardera från L och KD. Avgörandet ligger hos Ola Wesley, SD, som nu också är gruppledare för sitt parti. Kommer han säga något? Kommer han att ta ställning? Om han gör det – på vilken sida? Eller avgör han återigen genom att inte säga något, genom att avstå från att delta i beslutet?

Förvaltningens texter är tydliga, för oss i Vänsterpartiet finns bara ett ställningstagande. Läs bara:

Konsekvensbeskrivning av minskning av ram med 9,1 mkr till KS för inrättande av social inkluderingspott
Budgetberedningen har föreslagit en minskning av socialnämndens ram med 9,1 mkr inför 2019. Syftet med minskningen är att starta en”socialinkluderingspott” inom KS. Syftet med potten är positivt och den
andemening som går att utläsa gällande vad potten ska användas till matchar det arbete socialförvaltningen redan gör och vill fortsätta utveckla i samarbete inom förvaltningen och tillsammans med externa och interna partners.
Förvaltningen har genomfört en organisationsförändring 1 januari 2018 genom tillskapandet av avdelningen Arbete, sysselsättning och integration. Där har vi samlat arbetsmarknadsenheten, integrationsenheten och daglig verksamhet för att skapa en tydligare och starkare avdelning. Syftet med
förändringen är att skapa ”en väg in och flera vägar ut” för de kommuninvånare som har sysselsättning inom förvaltningens dagliga verksamheter, kontakt med integrationsenheten samt med
arbetsmarknadsenheten. Vi bedömer att vi genom detta sätt att organisera oss får bättre möjligheter att fortsätta utveckla arbetet med att hjälpa kommuninvånarna till stegvisa förflyttningar till arbetsmarknaden.
Den av budgetberedningen föreslagna ramförändringen om 9,1 mkr, vilket i sin tur motsvarar 18 heltidstjänster kan förverkligas genom besparingar inom förvaltningens lagstyrda verksamhet genom minskad personaltäthet och därmed följande konsekvenser för brukarna vad gäller kvalité i leverans
av vård och omsorg och socialt arbete. Alternativt kan budgetberedningens intention genomföras genom avveckling av verksamhet som inte är lagstyrd, exempelvis arbetsmarknadsenheten. Dock är det just bland annat denna enhet inom förvaltningen som redan idag har i uppdrag att verka för att
förverkliga intentionerna i den föreslagna sociala inkluderingspotten i samarbete med interna och externa aktörer. Bedömningen är därför att de medel som nämnden har för dessa insatser bör kvarstanna inom nämndens ram och därmed på bästa sätt bidra till de intentioner som presenterats
avseende den sociala inkluderingspotten.”

Tack för förståelsen – eller?

Ledarskribenten Max Eskilsson i lokaltidningen TTELA hoppar från tuva till tuva. Det blir korta nedslag i aktuella ämnen. Några konstateranden, lite reflektion, ett antal välmenande goda råd. Punkt. Avklarat. Varsågod, nästa!

Idag lyder rubriken: ”Hårda budgettag krävs nu”. Underlaget för betraktelsen är en nyhetsartikel från i tisdags i TTELA: ”Nämnden pressas av att invånarna blir fler” [tillgänglig endast i tidningens pappersupplaga]. Där berättades om socialnämndens prognos på minus 35,5 mkr för budgetåret 2018. Uppenbarligen har Max Eskilsson inte än tagit del av utskicket till nästa veckans sammanträde. Förvaltningen föreslår socialnämnden att begära en ramökning motsvarande 52,5 mkr för kommande budgetår 2019.

Hur nämnden kommer att ställa sig kan vi inte veta idag. Mötet leds av Dan Nyberg, S, som på torsdag har sin första dag som ny ledamot och ordförande i socialnämnden. Han har samma underlag som vi andra: ”Mål- och resursplan för socialnämnden 2019-2021 (MRP)” som är beslutsförslaget. Bakgrunden beskrivs i handlingen ”Verksamhetsförändringar och ramanpassning i Mål- och resursplan 2019-2021 – förslag om åtgärder och konsekvenser i budget 2019”. En kortare text sammanfattar det väsentliga: ”MRP 2019, verksamhetsbeskrivning och förväntade resultat”.

2015 och 2016 visade tre borgerliga partier M, L och KD förståelse för socialförvaltningens behovsbeskrivning och ökade anslaget för socialnämnden. I strid med kommunledningens tre partier S, C och MP. Eftersom det borgerliga förslaget i mycket stor utsträckning var lika med Vänsterpartiets yrkande, så blev våra röster utslagsgivande och anslagen för verksamheterna ökade. 2017 accepterade kommunledningen Vänsterpartiets förslag till punkt och pricka, varför tillskottet under valåret kan sägas vara en framgång för S, C och MP. Två gånger nej, vid ingången till valåret ja. Och nu?

På måndag träffas Vänsterpartiets förtroendevalda och medlemmar som vill vara aktiva och delaktiga i våra beslut på gruppmötet. Det skulle förvåna om vårt besked inte är en konsekvent fortsättning av vårt arbete i socialnämnden.

Vi delar ledarskribentens uppmaningar ”I det arbete som nu tar vid är det viktigt att noggrant och förutsättningslöst titta på var effektiviseringar kan göras.” ”I läget socialnämnden befinner sig i kan det vara lockande att från politiskt håll helt enkelt begära utökade medel från fullmäktige som ett sätt att, om det där går igenom, få viss ro och kontroll över läget. Det får inte göras för lättvindigt.”

Vi anser att socialförvaltningen har samma uppfattning och riktmärke för sitt arbete. Vi kan inte heller tro att någon av nämndens ledamöter och ersättare gör det lätt för sig. Men det behövs mer än dessa svepande uppmaningar som inte är mycket till handledning. Häftiga ord – och snabbt vidare till nästa tuva!

Kommunstyrelsen idag – en sammanfattning

Gunnar Lidell var dagens ordförande, Marie Dahlin hade anmält förhinder.

I mycket snabb takt rapporterade samtliga fyra helägda bolag från bokslutet för 2017 och om läget ”just nu” och tankarna inför kommande verksamhet. Våra fyra bolag är: AB Vänersborgsbostäder, Fastighets AB, Hunnebergs Kungajaktsmuseum och Vattenpalatset AB. En kvart för var och en, då finns det knappt utrymme att komma med frågor, kan man tro. Kommunstyrelsens ledamöter ställer inte heller många frågor, det blev inga bekymmer. Det allmänna bostadsbolaget ABVB överlämnade ett tryckt exemplar av årsredovisningen 2017, den lär väl också bli tillgänglig digitalt.

Efter fikapausen presenterade kommundirektören Pascal Tshibanda och redovisningschefen Kerstin Rosendahl kommunens årsredovisning och bokslut 2017. Dokumentet är ju ett uppslagsverk som måste studeras flera gånger. Här ännu en gång länken dit. Pascal och Kerstin pekade på det viktigaste i sina anföranden. Men en årsredovisning kan läsas på olika sätt. Det kommer att framgå i debatten i fullmäktige om två veckor.

Sista föredragning gällde ärendet ”utvidgning av verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”. Ärendet bordlades i mars. Nu var VA-chefen Daniel Larsson och juristen Olof Petersson på plats och beslutet fattades enligt förslaget. En ledamot från Vänsterpartiet deltog inte i beslutet utan markerade att beslutet kunde ha inväntat en statlig utredning som laggs fram om några veckor.

I beslutsomgången gick det sedan undan. Två gånger fanns avvikande uppfattningar. Det var ledamoten Ola Wesley som yrkade bifall till två SD- motioner. Han motiverade inte men han lovade att göra så från talarstolen i kommunfullmäktige. Det blev inga omröstningar nu men i protokollet kommer att stå att kommunfullmäktige föreslås besluta avslag.

Ingenting utöver detta finns att berätta. Ett sammanträde som kändes som en pliktövning.

Men snart är det slut med lugna tider. Kommunstyrelsen och budgetberedningen inväntar förvaltningarnas och nämndernas reaktion på Marie Dahlins ramanvisningar för MRP 2019. En av de första att yttra sig är socialförvaltningen. På torsdag nästa vecka får vi se om socialnämnden godtar förvaltningens beslutsförslag. Istället för att visa hur man hanterar en neddragning med 9,1 miljoner begär förvaltningen en ramökning motsvarande 52,5 miljoner. Ord och inga visor ….

Hur blev svaren?

Kommunstyrelsens minoritet, sju ledamöter från S, C och MP samlades den 28 februari till ett avgörande beslut. Det blev bifall till förslaget från Marie Dahlin, S, kommunstyrelsens ordförande, att föra pengar från nämnderna över till en ”social inkluderingspott”. Lite mer än 19 miljoner förs över till kommunstyrelsen. Vilka projekt som skall dra nytta av satsningen läggs i händerna på t.f. kommundirektören.

Senast den 23 april måste alla förvaltningar och nämnder reagera, då skall det finnas konsekvensbeskrivningar för nämndernas nödvändiga nedskärningar.

I måndags träffades kultur- och fritidsnämnden.  Där arbetar förvaltningen med att se över vad neddragningen med 1,2 miljoner betyder. Från ordföranden, Marika Isetorp, MP, fick man höra att det kan ju inte uteslutas att hennes nämnd ”vinner” när pengarna ur potten delas ut. Mer blev inte sagt.

Samma dag träffades också barn- och utbildningsnämnden. Förvaltningen berättade hur stor personalinskränkningen skulle behöva bli för att matcha en budgetneddragning med 6,5 miljoner 2019 jämfört med 2018.  Här försäkrade dock ordförande Mats Andersson, C, att han inte skulle acceptera nedskärningar i personalstyrkan. Det eviga problemet med bristande överensstämmelse mellan budgetförslag per kalenderår och skolans sätt att arbete med hösttermin och vårtermin som ett läsår berördes också. Ingen lösning tycktes finnas i sikte.

Socialförvaltningen och socialnämnden förväntas lämna ifrån sig 9,1 miljoner 2019  till kommunstyrelsens sociala inkluderingspott. Ordförande Ann-Britth Fröjd, C, kommenterade vid dagens sammanträde inte sparbetinget. Hon hade liksom de flesta i nämnden svårt att ta in budskapet som lämnades strax innan dess. Just nu säger nämligen prognosen för 2018 att socialnämnden slutar på ett underskott kring 35,5 miljoner. Hennes partikamrat Doris Rudén, C, räknade snabbt ut att det bara motsvarade 3,5% av socialnämndens årsbudget och att det kunde vara ett rimligt effektiviseringsbeting.  Hon blev dock avbruten i sitt anförande, när hon ville förtydliga att även dagens pensionärer kunde förväntas lämna större bidrag.

Samhällsbyggnadsnämnden träffades samtidigt i annan lokal. Här var det en annan fråga som stod i förgrunden. Och den avgjordes genom votering: 2 av 11 ledamöter ville att familjen Solvarms VA-lösning skulle prövas ”i sak” för att kunna ta ställning till ansökan att inte behöva ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Eller också att nämnden direkt skulle fatta ett sådant beslut att göra undantag. Vänsterpartiets två ledamöter fick ingen respons, nio ledamöter från de andra partierna avslog yrkandet.

Tänk hur mycket som aldrig kommer fram

Vänersborgs kommun har ett antal inriktningsmål, ett av dessa lyder: ”Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar.

Det är väl ingen som har något emot att ha ett sådant mål, men som förtroendevald kan man tycka att det saknas något. Den öppna dialogen med kommunens förtroendevalda borde också få bättre förutsättningar. Sedan lite mer än 12 månader har öppenheten begränsats, kommunens politiker får inte längre tillgång till nämndernas arkiv. Att kunna informera sig om inkommande och utgående handlingar var tidigare en självklarhet. Inte längre, tillgången till diarierna förblir stängda.

Visserligen kan man prenumerera på kommunens postlista. Dock, sedan får man för varje dokument som man önskar veta mer om ringa eller maila och be om att få filen digitalt. Det lär inte vara särskilt många som tar sig fram via dessa omvägar. Och då blir mycket oläst, tyvärr. Här ett exempel:

På dagens postlista stod: ”NY rapport! Mellan flykt och framtid – ensamkommande asylsökande barn och ungdomar och deras första tid i Sverige” (Emerga, Lejla Mundzic)

Vi beställde underlaget från socialförvaltningens ansvarige och fick snabbt handlingen:

”Hej, vi på Emerga har tillsammans med Rädda Barnen precis lanserat en rapport som handlar om ensamkommande asylsökande barn och ungdomar och deras första tid i Sverige. Rapporten bygger på vårt samarbete med en grupp ungdomar som vi fick förmånen att följa under ett år. Det är deras berättelser och också deras val av teman som har utformat rapportens innehåll. På så sätt har vi försökt använda Barnkonventionen i praktiken  och ge de medverkande ungdomarna en plats att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör dem. (art 12 & 13)

De teman som ungdomarna ständigt återkommer till i sina berättelser är erfarenheterna från asylprocessenstödpersonernas roll, det egna hälsotillståndet, livet i skolan och tillgången till lättförståelig och tillförlitlig information. Centralt i samtligas berättelser är även 18-årsdagen (eller den dag de skrivs upp till 18) och hur denna dag påverkade dem.
Rapporten är skriven utifrån ett rättighetsperspektiv och beskriver hur Barnkonventionens artiklar fungerat i praktiken för dessa ungdomar. Kopplat till varje tema finns även konkreta rekommendationer kring vad som krävs för att säkerställa ungdomarnas mänskliga rättigheter.
Vi vill gärna att denna rapport ska spridas så att fler får höra ungdomarnas berättelser och deras syn på de frågor som rör dem. Därför bifogar vi den till dig här som en pdf. Sprid den gärna vidare i ditt nätverk! Du är välkommen att höra av dig om du har frågor eller är intresserad av att vi kommer och presenterar rapporten i din verksamhet.  Du kan också ladda ner rapporten på vår hemsida   http://www.emerga.se/ny-rapport-mellan-flykt-och-framtid/
Vilken rapport! Visst skulle man önska sig att många tar del av rapporten. Men det är inte ens säkert att alla ledamöter i socialnämnden hittar den. Det är bara, i bästa fall, de två raderna från ovan nämnd postlista som finns med i en förteckning ”meddelandelistan” som är ett bihang till ärendelistan i slutet på april. Synd, verkligen synd. För visst förmedlar rapporten kunskap som man vill att socialnämndens ledamöter, egentligen många fler, hade som underlag när viktiga ärenden skall avgöras.

Det borde också uppmärksammas att – äntligen – kom besked från regeringskansliet om en  ”proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag” – det lagförslaget lade regeringen i slutet av förra veckan på riksdagens bord.

Kom in från kylan ….

Visst, det var rätt tänkt – att planera för årets första Röda Lördag i mitten av mars. Det brukar vara lagom dags att komma igång igen. Men nu var det kallt, rejält kallt. Solen var dock framme, så det gick att hålla ut två fulla timmar. Det värmde också att fler partikamrater valde att ansluta, ett gott tecken med mindre än sex månader kvar till valdagen. Och så många som stannade till och lyssnade. Det vår Liza Sörqvists förtjänst i första hand. I våra tal följde vi upp en utförlig redovisning i den lokala tidningen om fattigpensionärers stora antal och deras situation i vår region. Vi redovisade också varför Vänsterpartiet ändrade sitt ställningstagande och motsätter sig avvecklingen av kommunens serviceboenden.

Tillbaka i värmen igen. På olika håll förbereder sig våra förtroendevalda på nämndsmöten under den kommande veckan. Visserligen är det först i april som förvaltningarna skall lägga fram underlag för nämnderna i den dystra frågan om kommunstyrelsens anvisningar från slutet av februari. Men Vänsterpartiet kommer att ställa frågan nu: Hur hanterar ni kommunledningens besked att alla skall klara sig med mindre resurser 2019 än de belopp som tilldelades för löpande verksamhetsår 2018? Frågan finns inte på någon kallelse – men det ska inte hindra  oss från att vilja veta.

I övrigt finns för var och en gedigna buntar med handlingar att läsa in sig på. Men det har inte hänt hittills och det ska inte heller hända framöver – Vänsterpartiets förtroendevalda är pålästa när sammanträdet sätter i gång.

Barn- och utbildningsnämnden måndag

Kultur- och fritidsnämnden måndag

Samhällsbyggnadsnämnden torsdag

Socialnämnden torsdag

 

Var ligger nämndens ansvar?

Socialnämndernas ansvar blir snabbt en stor fråga, när ett enskilt ärende uppmärksammas. Hur väl än socialförvaltningens personal lyckas leva upp till högt ställda förväntningar, så händer det någon gång att det mesta går snett och ”fallet” får stora rubriker i den mediala bevakningen.

Socialtjänstens insatser på i stort sett samtliga områden utvärderas regelbundet. Socialstyrelsen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) skickar enkäter, svaren sammanfattas och nationella jämförelser publiceras. Vänersborgs kommun kan vara stolt över resultaten, det är ytterst sällan som vi ligger under snittet.

”Socialt arbete” är det som görs av förvaltningens 1797 anställda. Var och en har sin plats i organisationen, var och en följer riktlinjer, regelverk och föreskrifter som styr den egna specifika arbetsinsatsen. Allt ska fungera. Det är där det politiska ansvaret ligger. Nämndens ledamöter, nämndens presidium, har som uppgift att begära ”att få veta” hur det är tänkt att fungera ute i verksamheten, att få lyssna på rapporteringen, att reagera när det finns signaler att något upprepade gånger inte blir tillfyllest. Det är här nämndens ansvar ligger.

Nu var det åter dags för Vänersborg att få strålkastarljuset på sig. Kvällstidningen, lokalradion och till sist lokaltidningen TTELA kom med informationen. Alla hänvisar till ett beslut från IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg. Regelverket säger att det är IVO som har som uppgift att inhämta all tillgänglig information, höra alla berörda, bedöma och döma. Det är inte nämndens politiker som skall granska den egna förvaltningens insatser i ett enskilt ärende. Däremot kommer nämnden att få ingående information om utlåtandet från IVO. Nämndens ansvar är sedan att granska vilka slutsatser förvaltningen drar och hur förvaltningen vill säkerställa att hela verksamheten drar lärdom av ett enskilt misslyckande. I sinom tid kommer nämnden också att få en rapport hur förändringar har gjorts och om alla åtgärder har kommit på plats.

Sedan är det alltid möjligt för nämndens ledamöter att ha egna funderingar och ta egna initiativ. Vänsterpartiet ställde redan i mitten av januari en fråga, visserligen med anledning av det aktuella ärendet, men inte om det enskilda ärendet. Ordföranden, som bestämmer nämndens dagordning, valde att varken i januari eller i februari ta upp frågan vid nämndens möten. Det skulle ske först efter IVO:s utlåtande. Troligen alltså på nästa sammanträde 22 mars.

Vänsterpartiets representanter i socialnämnden är lika lite ”felfria” som någon annan. Det kan hända att vi tillsammans med alla andra blir eniga om att bifalla ett förslag från förvaltningen. Så gjorde vi i november förra året när vi tillstyrkte förslaget att gå vidare med förändringar i utbudet av platser till äldreboendet. Vi ändrade oss, när frågan hade kommit till fullmäktige. Varför, det framgick av vår reservation då, det framkommer också av debattartikeln som Marianne Ramm hade i dagens TTELA.

Får man ångra sig?

Jovisst får man. Eller också: stanna upp ett ögonblick och tänka efter en gång till.

I november beslutade socialnämnden i ett enhälligt beslut att ställa sig bakom en revidering av den gällande boendeplanen.  Ordet ”revidering” står för: ”granska noggrant för att hitta något att förbättra” eller också kort och gott ”omarbeta, förnya, ändra” [Wiktionary – den fria ordboken]

Kommunstyrelsen köpte socialnämndens förslag och nu är ärendet sista dagen i januari på fullmäktiges bord.

Flera ledamöter från fullmäktige är också med i socialnämnden, några även i kommunstyrelsen. Efter socialnämndens beslut har vi i Vänsterpartiet haft flera möten och även tagit del av reaktioner som kommit från många håll. Runt årsskiftet har kommit nyheter från socialdepartementet, från socialstyrelsen, från SKL, i olika medier som alla berörde den centrala frågan: Handlar det verkligen om att socialförvaltningen och socialnämnden har ”granskat noggrant för att hitta något att förbättra”? Eller gällde det bara att ”ändra”, kort men kanske inte gott?

Här nedan det beskrivande avsnittet i kommunfullmäktiges handlingar. Hela underlaget finns på denna länk. Vänsterpartiets förtroendevalda träffas tisdag 23 januari för gruppmöte. Oftast ansluter fler medlemmar och sympatisörer, av intresse att följa våra överläggningar och med avsikt att bidra till bra beslut. Undrar om inte anslutningen blir extra stor på tisdag.

”Nuvarande boendeplan reviderades under 2016 och socialnämnden samt
kommunfullmäktige ställde sig bakom planen. I planen beskrivs behov av att avveckla
servicehus inom vård och omsorg samt en plan gällande när i tid det ska ske.
Servicehusinsatsen inom äldreomsorgen behöver avvecklas till förmån för andra
boendeformer, dels för att anpassa behovet inom förvaltningen, samt då boendeformen
inte längre matchar målgruppens behov. Utifrån den beslutade planen har servicehusen
Kastanjen och Runnarebo avvecklats under 2017 och återförs till AB
Vänersborgsbostäder som startar trygghetsboende i fastigheterna, förutom tio lägenheter
på Runnarebo som blir boende med särskild service för omsorg om funktionshindrade.
Förvaltningen bedömer utifrån detta att tidsplanen gällande avveckling av de tre
kvarvarande servicehusen bör tidigareläggas.
Förvaltningen har höga kostnader gällande köpta platser inom omsorg om
funktionshindrade och det finns personer som har fått beviljat insats som inte kan
möjliggöras med boende enligt närhetsprincipen. Det är många personer som väntat
lång tid på att få sitt beslut om bostad verkställt.
Förslaget till revidering har fokus på avvecklingstakt av servicehus, vilka
boendelösningar som behöver formas inom Omsorg om funktionshindrade (OoF) samt
hur dessa skulle kunna matchas med de tomma platser som uppkommer när
förändringar i planen genomförs. Utifrån förändringarna som föreslås ser förvaltningen en möjlighet att minska kostnad för köpta platser inom OoF samt hur finansiering av Niklasbergsvägen 1 samt ökad finansiering av hemtjänsten kan möjliggöras.”

Kan detta vara en viktig fråga?

Självfallet är det, dock inte för alla just nu, kanske den viktigaste frågan som var och en av oss kan mötas av: Jag kan inte bo kvar hemma, vart tar jag vägen?

Häromdagen kom ett pressmeddelande på regeringens hemsida: ​Lagförslag ska göra det lättare att få hemtjänst. Texten i meddelandet var: ​”I ett lagförslag som regeringen nu lämnar till lagrådet föreslås att kommunerna ska få erbjuda hemtjänst till äldre utan föregående behovsprövning. Den nya lagen ska stärka äldre personers självbestämmande, delaktighet och medinflytande över hur deras insatser utförs.

– Ofta är det äldre med anhöriga som själva bäst vet vilka insatser de är i behov av. Med den nya bestämmelsen kan kommuner i högre grad fokusera på kvalitet och nöjdhet, i stället för på inledande utredningsarbete, vilket skapar en tryggare och bättre äldreomsorg, säger äldreminister Åsa Regnér.

Den nya lagen ska också bidra till att förebyggande insatser genom hemtjänst blir tillgängliga tidigare än i dag, vilket kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. De nya bestämmelserna ska bli frivilliga för kommunerna att tillämpa.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

När den äldre börjar upptäcka att det inte längre vill sig riktigt att sköta sig själv och hemmet, då är det socialtjänstens biståndsbeslut som avgör vilken hjälp som erbjuds i hemmet. Det är här där ovanstående lagförslag är tänkt att leda till en förändring. Vem ska ha rätt att göra bedömningen, den enskilda eller ska det ligga helt hos handläggaren som prövar en ansökan om bistånd?

Med stigande omsorgsbehov beviljas längre fram större insatser, det sker regelbundna behovsprövningar. Någon gång inträder ett balansläge – för den enskilde och för socialtjänsten. När har antalet dagliga insatser och antalet hemtjänstpersonal som kommer ”hem” överskridit gränsen? När är det bättre, för den enskilde eller med tanke på samhällets kostnader, att biståndet genom hemtjänst avslutas och inflyttning till ett särskilt boende är en bättre lösning?

Socialnämndens politiker har ställt sig bakom boendeplanen. Där beskrivs hur den ”lättare formen” av särskilda boenden, servicehusen, avvecklas. Många platser skall istället genom samarbete med AB Vänersborgsbostäder erbjudas som trygghetsboenden, någon biståndsbedömning förekommer inte och socialtjänstens personal träder in ”lite vid sidan om”. Det finns anledning att stanna upp och ställa frågan om vi har skjutit över målet?

Vänsterpartiets ledamöter i socialnämnden får som alla andra politiker i nämnden varje månad en redovisning över ”läget”. Det är betydelsefullt att få veta hur lång tid det tar mellan att en enskild fått sin ansökan om ett särskilt boende beviljat till dagen när inflyttning kan ske.  Förvaltningen presenterar en tabell, månad för månad, med följande:

  • Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (fys)
  • Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (demens)
  • Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (servicehus)

Det vi har lärt oss är att väntetiden för rad 1 och rad 2 snabbt har blivit längre i takt med avvecklingen av servicehusen.

2015 begärde Vänsterpartiets ledamöter en annan redovisning: Antal dagar mellan att en ansökan om särskilt boende inkommer till när ett beslut fattas? Vi hade nämligen uppfattat att ”proppen” låg där, den enskilde behövde ”kämpa” länge för att ansökan skulle ge resultat. Under 2016 redovisades i samma tabell följande tre rader:

  • Antal dagar från ansökan till möjlig inflytt per plats. (fys)
  • Antal dagar från ansökan till möjlig inflytt per plats. (demens)
  • Antal dagar från ansökan till möjlig inflytt per plats. (servicehus)

Samtliga rader hade texten: ”Nyckeltal i denna grupp kommer att redovisas när den tekniska lösningen är installerad.” Nu har ytterligare ett år gått, den tekniska lösningen finns inte på plats, och denna senare del av tabellen utgår.

Ska vi nöja oss med detta? Svaret är: Nej, självfallet inte. När vi summerar de första tre åren av denna mandatperiod och påbörjar det sista och fjärde året är ett självklart konstaterande på sin plats: Inte avvakta till valrörelsen, inte avvakta tills nya löften om allt skall bli så mycket bättre de kommande fyra åren. Nej, sätt igång, ställ frågor till förvaltningen, begär att få klartext, begär att få raka svar på raka frågor.

För alla förtroendevalda från Vänsterpartiet i alla nämnder gäller samma sak: Acceptera inte svepande förklaringar, följ upp med frågor, var kritisk och ge dig inte innan du verkligen har levt upp till det ansvar du har fått som förtroendevald.

Det duger en bit, eller?

1 2 3 6
Kategorier
Arkiv