Riksdagen

Utvisningar eller amnesti?

Måndag 9 april protesterade flera hundra människor i Kållered mot utvisningen av ungdomarna till Afghanistan.

Onsdag 28 mars debatterade riksdagen fyra betänkanden från socialförsäkringsutskottet – reservation 16 i SfU15 handlar om Vänsterpartiets ställningstagande om amnesti för ensamkommande: ”En amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år. Dessa barn drabbas extra hårt av tillfälliga lagen och Migrationsverkets rekordlånga handläggningstider skapar oro och ångest hos barnen.”

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet i denna debatt – här hela hennes anförande.

 

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Ingen kommunal fråga

Så är det med allehanda nyhetsbrev …

Fler och fler har skaffat sig maillistor till kommunpolitiker runt om i landet. Nyhetsbrev efter nyhetsbrev dimper ner.  Många gånger blir det ”delete”-tangenten omgående, en annan gång fångas uppmärksamheten. ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”. Nyhetsbrevet från DIAKONIA vänder sig till ”beslutsfattare och andra intresserade”.

V och KD – nej, det var inte det som fångade uppmärksamheten, det händer att man kan hamna på samma slutsats, det beror ju på vad frågan gäller. Men hur var det nu? ”Vapenexporten klubbad”, det måste handla om ett beslut som nyss fattades i riksdagen. Därifrån finns fyllig information att hämta. Antingen läser man protokollet från debatten eller också kan man bläddra genom betänkandet från Utrikesutskottet.

Det fanns intressanta uttalanden och markeringar, t ex följande: ”​Enligt det nya kriteriet för politik för global utveckling (PGU) ska Sverige bedöma vad som är bäst för mottagarlandet. Har mottagarlandet råd med krigsmateriel eller är livsmedel, skolböcker eller något annat viktigare? Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad de behöver och har råd med.”

Nej, det var inte V, det var inte heller KD – citatet kommer från Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Men nu är nyfikenheten stor, vad har det egna partiet att säga om detta? ”Vänsterpartiet anser att regeringen i sitt exportfrämjande arbete bör säkerställa att den svenska krigsmaterielexporten är samstämmig med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och inte motverkar en hållbar utveckling. Det är den bärande principen bakom PGU att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv sätts i centrum. Regelverket för export av krigsmateriel bör underordnas PGU. Regeringen bör återkomma med förslag på hur man ska hantera målkonflikter och hinder för att undvika att exporten av krigsmateriel hotar en rättvis och hållbar utveckling. Tillstånd för export av krigsmateriel eller annan utlandssamverkan bör meddelas bara om det bedöms vara i linje med Sveriges PGU.”

Det är bara att konstatera att ett sådant betänkande ger en mycket bra beskrivning av vad som är den officiella svenska inställningen, som delas av en majoritet i riksdagen, och vilka avvikande uppfattningar enskilda partier vill framhålla. Det känns bra för Vänsterpartiets gräsrötter ute i landet att se att partiets företrädare är tydliga med att markera våra uppfattningar. Även om det knappast framkommer i den mediala bevakningen. Tack alltså till nyhetsbrevet från DIAKONIA och Magnus Walan som där berättade ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”.

Behåll överblick

”Valets viktigaste frågor” var rubriken på diverse notiser i våra medier i slutet av förra veckan.

Vill man så kan man läsa hela rapporten ” Viktigaste politiska frågan” ( Totalt har 1586 intervjuer
genomförts). Och därtill den andra delen av undersökningen: ”Bästa parti i de viktigaste frågorna” (Totalt har 1000 intervjuer genomförts).

Sedan är det åtta enskilda som också har synpunkter och svar på vad som är viktigt, det kan man läsa sig till på riksdagens hemsida: ”Vilken fråga tror du kommer att bli viktigast i valet 2018 och varför?” Ingen fick dock frågan om vilket parti som är bäst, det var liksom ingen mening att ställa den frågan.

Men det finns också annat av intresse på riksdagens hemsida. Lika mycket som många av våra företrädare i kommunens olika nämnder anstränger sig att lära känna verksamheten och att förstå hur man gör för att upptäcka det som inte fungerar bra och vad som behöver förbättras, lika mycket är det en uppgift för riksdagens ledamöter i de olika utskotten att hålla sig ajour.

”Däruppe” är det absolut lättare att ställa rätt fråga till rätt person eller institution. Men man delar med sig, ganska schysst egentligen. Det gäller bara att ta sig tid. Och om arbetet eller annat hindrar en att ta del av informationen ”live”, så går det lika bra i efterhand.

Här två exempel: Onsdag, 7 mars på förmiddagen ”Öppet seminarium om samordnad individuell plan”. Alla som följer ”socialens” verksamhet vet om dessa ”SIP” – görs det rätt är samarbetet kring dessa planer av avgörande betydelse för den enskilde.

Dagen efter borde ledamöter i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundets direktionen känna sig manade: ”Öppen utfrågning om trygghet och studiero i skolan”.

Kunskapsförbundet, jovisst, här är förslaget för tisdag, 6 mars: Öppet Hus och inspirationsföreläsning. Temat är: Möt framtidens arbetsmarknad med en Yrkeshögskoleutbildning. Föreläsningen är klockan 14:00-16:00: ”Digitala revolutionen” med Bo Dahlbom. (Googla gärna ”Bo Dahlbom”!)

”Ensamkommande” i riksdag och i kommunfullmäktige

På onsdag beslutar kommunfullmäktige i ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga”. Det är mycket som skulle behöva tas med i debatten, men det är mest sannolikt att ordföranden Lars-Göran Ljunggren, S, begränsar alla inlägg till själva beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut om 2017 års höständringsbudget, att det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden. Det innebär att kommunbidraget om 2 miljoner kronor för 2017 och 1 miljon kronor för 2018 redovisas på socialförvaltningen.

Med andra ord, ingen debatt om varför kommunen får ett tillfälligt kommunbidrag och ingen debatt om hur pengarna var tänkta att användas. Att socialförvaltningen har en annan uppfattning anses inte vara en fråga för kommunfullmäktige. Debattinläggen kommer att begränsas till frågan om hur det tillfälliga kommunbidraget skall behandlas i bokföringen.

Självfallet kommer Vänsterpartiet senare att försöka samla en majoritet i socialnämnden för att komma till ett beslut i enlighet med det som varit avsikten när regeringen och Vänsterpartiet centralt hade kommit överens. Det är ju skillnad mellan socialdemokraterna i regeringen och här på hemmaplan, tyvärr.

I fredags debatterades i riksdagen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU4 som behandlar Utgiftsområdet 8 ”Migration” i regeringens budget för 2018. Besluten kommer att fattas på tisdag, 12 december, dagen innan vårt eget kommunfullmäktige. Här gällde en del av betänkandet den aktuella frågan om det tillfälliga kommunbidraget för 2018. Bidraget för 2017 hade redan tidigare bifallits av riksdagen.

Vänsterpartiets företräddes av Christina Höj Larsen och här finns en länk till hela hennes anförande. Paula Bieler, SD, begärde replik. Här det avslutande inlägget i replikskiftet:

​Anf. 30 CHRISTINA HÖJ LARSEN (V) replik:

Herr talman! Nej, Vänsterpartiet förhandlar inte om någonting med Sverigedemokraterna. Det kommer vi aldrig att göra, och därför går vi heller inte in och förhandlar eller tittar på ett utskottsinitiativ från Sverigedemokraterna.

Det gör vi inte av två olika skäl. Det ena handlar om Sverigedemokraternas syn på vem som ingår i vårt ”vi”. Vi har hört andre vice talmannen Björn Söder säga att samer och judar inte är svenskar i någon riktig mening. Vi har hört gruppledaren Mattias Karlsson säga att Zlatan inte är svensk på grund av något sätt som han rör sig på. Vi har även hört Mattias Karlsson hej vilt anklaga unga människor med uppehållstillstånd att vara terrorister. Detta är det ena skälet till att man inte kan förhandla med ett sådant parti. Ert ”vi” är rörligt och begränsat, och det kommer aldrig att innefatta alla oss som vill ha ett samhälle som tillhör oss alla. Det andra skälet är att ni dessutom är ett högerparti. Om man kollar på er senaste budget ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än dubbelt så stor skattesänkning som den genomsnittliga löntagaren. Den rikaste tiondelen får därtill 13 gånger så mycket som de i vårt samhälle som har minst. Sverigedemokraterna är ett högerparti för de allra rikaste. Ni visar detta gång på gång i budgeten. Ni är dessutom ett parti som hela tiden förflyttar gränsen för vem som är ”vi”. Ett sådant parti kommer vi inte att förhandla med.

En liten del av ett stort anslag

Innan juluppehållet beslutar riksdagen om samtliga utgiftsområden i statens budget för 2018 och framåt. Budgetförslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Alliansens partier och SD har många egna förslag som behöver ”finansieras”. I deras motioner förekommer en mängd formuleringar som ”avvisar regeringens förslag” för att skapa utrymme för de egna idéerna.

Här ett exempel hur det fungerar: Idag fredag, 8 december, debatteras bl a ”Utgiftsområde 22 Kommunikationer” i kammaren. Som underlag finns Trafikutskottets betänkande 2017/18:TU1. I utskottet har regeringens budgetproposition varit utgångspunkt. Till detta kommer samtliga motioner som berör frågor aktuella i detta utgiftsområde. I betänkandet redovisas texten ur propositionen, motionernas yrkanden och utskottets ställningstagande.

Nu är ju alliansens partier inte eniga i alla frågor. Dels för att kunna visa den egna ”profilen” vid ingången till ett valår, dels för att undvika den överhängande risken att få majoritet i utskottet och senare i kammaren.

Det konkreta exemplet, säkerligen av många ansett vara av underordnad betydelse: ”Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”. På Vänsterpartiets förslag och efter förhandling skrev regeringen in detta som ett förslag i budgetpropositionen. Citat ur betänkandet: ”Regeringen föreslår vidare att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 ökas med 350 miljoner kronor 2018.”

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har detta som förslag. Eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna varken i någon reservation eller i något särskilt yttrande berör anslaget, måste detta tolkas som att man accepterar. Däremot finns tre separata särskilda yttranden, här de relevanta avsnitt:

(L) : Samtidigt avslår vi regeringens satsning på 350 miljoner kronor årligen för gratis kollektivtrafik under sommarlovet för skolungdomar och prioriterar i stället kollektivtrafik på landsbygden som inkluderar åtgärder för höjd säkerhet i anslutning till hållplatser och perronger.

(C): Vi föreslår också en minskning av anslaget med 85 miljoner kronor eftersom vi avvisar regeringens förslag om en utökad satsning på kollektivtrafik på landsbygden och med 350 miljoner kronor till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar.
 
(KD): Vi avvisar regeringens förslag om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet, vilket innebär en budgetförstärkning på 350 miljoner kronor.

Är det därmed klart att skolungdomarna i Vänersborg kan glädja sig åt riksdagens generositet och räkna med gratis Västtrafikkort under sommarlovet? Inte på långa vägar! Det statliga bidraget kommer nämligen endast under förutsättning att kommunen fattar ett sådant beslut och att kommunen dessutom bär sin del av kostnaden, det borde röra sig om en fördelning 50:50.

Den här frågan var aktuell i Vänersborg i maj 2017, den hade inkommit som ett medborgarförslag. Fast alla partier verkade vara positiva, blev det ändå ett avslag. Det var helt enkelt för sent att ordna inför sommarlovet 2017.  I september frågade Vänsterpartiet kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, om det skulle behövas en motion för att något skulle göras inför 2018. Svaret var nej, det behövs ingen motion.

Nu är det december. Vis av erfarenhet vill vi undvika att vara efterkloka. Frågar man inte, får man inga svar. Vi vill ha besked och frågar därför en gång till, nu på onsdag under kommunfullmäktiges sista sammanträde 2017.

Riksdagen igår

Någon gång första gång ….

I alla partigrupper i riksdagen finns det kändisar och doldisar. Så också i Vänsterpartiet. Momodou Jallow är tjänstgörande ledamot för Vänsterpartiet från Skåne.

När riksdagen igår hanterade ”Statens budget 2018 Rambeslutet” var det Håkan Svenneling från Värmland som hade huvudanförandet för Vänsterpartiet. (Alla anföranden finns att läsa i snabbprotokollet eller att se och höra i efterhand på riksdagens webbsida.) En stund senare var det dags för Momodou Jallow för första gången att kliva upp i talarstolen. Det var säkerligen ett stort ögonblick. Och med tanke på att talet i huvudsak gällde ett mycket aktuellt ämne – skattemoralen – återger vi här hela anförandet, klippt och klistrat från snabbprotokollet:

Anf. 100  MOMODOU JALLOW (V): Fru talman! Skattesystemet ska utformas så att finansieringen av den offentliga verksamheten tryggas på långt sikt. Skatterna ska bland annat hjälpa till att utjämna inkomst- och förmögenhetsklyftor, och de ska vara verktyg i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Därför är skattepolitikens främsta uppgift att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan av detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd.

Fru talman! I Sverige har Vänsterpartiet länge varit pådrivande i uppbyggandet av en omfattande offentlig sektor i ekonomin, finansierad genom progressiv och solidarisk beskattning av medborgare och företag – en gemensam och solidarisk sektor, grundad på principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Därför har Vänsterpartiet valt många satsningar som går till välfärden, bland annat rättvisemiljarderna till det svikna Sverige. Nu införs en tioårig mångmiljardsatsning som kommer att beröra många bruksorter, glesbygdskommuner, socialt utsatta stadsdelar och förorter runt om i Sverige. Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden som karaktäriseras av exempelvis hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, socioekonomisk utsatthet och lågt valdeltagande.

Fru talman! När vi ser hur arbetsrätten urholkas av den borgerliga politiken gör vi satsningar som ger nästan 3 miljoner löntagare en skattesänkning när skattereduktion för fackföreningsavgift införs. Vänsterpartiet har redan drivit igenom flera höjningar av underhållsstödet, och nu gör vi det igen.

Fru talman! Vänsterpartiet har trots sin roll som oppositionsparti lyckats driva igenom viktiga satsningar i budgeten som leder till ett jämlikare Sverige: sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga, som byggs ut, avgiftsfri simskola, förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram, höjt studiebidrag, borttagen karensdag i a-kassan, sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, höjt tak för sjukpenning, höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och personer med SA-ersättning och så vidare, så som nämndes här tidigare. För att lyckas med detta behövs ett fungerande och solidariskt skattesystem – ett skattesystem där var och en gör rätt för sig och betalar sin del av skatten.

Jag kom till Sverige för lite mer än 20 år sedan från ett litet land i Västafrika. Mina föräldrar hade arbetarbakgrund, och det enda jag hade mycket av på resan hit var stora drömmar – drömmar om ett bättre liv för mig och min familj. Jag fick möjlighet att gå i skolan, lära mig svenska och gå på högskola och universitet för att utbilda mig. Jag använde sjukvården, och jag skaffade mig familj vilket ledde till att jag använde barnomsorg. Nu går barnen till skolan, och jag – jag! – sitter i Sveriges riksdag. Det har inte varit en lätt resa. Den var tuff, men vilken resa! Allt detta gjordes möjligt därför att människor gjorde rätt för sig och betalade skatt som användes för att finansiera välfärden. En solidarisk skattepolitik gjorde min resa möjlig. Då är det bara rätt, fru talman, att jag, nu när jag har ekonomiska förutsättningar och förmåga att betala skatt för att möjliggöra en likadan resa för andra som kommer efter mig, gör just detta: betalar skatt. Det är vad en solidarisk och rättvis skattepolitik handlar. Vi lever i en orättvis, ohållbar och orimlig värld. I enlighet med det kapitalistiska systemets logik samlas allt större rikedomar i ett fåtal händer, medan miljarder av världens befolkning hålls nere i fattigdom och ofrihet. Klyftorna vidgas, och giriga riskkapitalister och höginkomsttagare använder sig av skatteplanering för att hålla undan miljarder från skattekassan. Skatteuttaget övervältras på ekonomiskt svagare grupper i samhället. Kapitalet utnyttjar varje skillnad i sociala rättigheter för att maximera sina vinster. Arbetare ställs mot varandra. Fackliga rättigheter angrips och försämras. Att motverka skattefusk och aggressiv skatteplanering är en fortsatt hög politisk prioritering för Vänsterpartiet.

Fru talman! Sverige har en stark ekonomisk tillväxt i dag, men den ekonomiska tillväxt som trots allt ägt rum har gjort de rika rikare samtidigt som den synliggjort avsaknaden av politisk vilja att rättvist fördela samhällets resurser.

Fru talman! Alliansens budget, med Moderaterna i spetsen, bygger på att sjuka, arbetslösa och nyanlända ska betala för skattesänkningar för dem som redan har ett jobb. Man genomför besparingar på sjuka och arbetslösa med ca 7,5 miljarder. Denna politik har prövats, och det blev inte några fler jobb. Tvärtom ökade arbetslösheten och klyftorna under Alliansens tid.

Det är dock anmärkningsvärt att se hur Alliansen med Moderaterna i spetsen av olika skäl har valt att inte prioritera detta. Man har valt att jaga krigsflyktingar i stället för skatteflyktingar och att jaga papperslösa flyktingar i stället för att följa The Paper trail och jaga de internationella ekobrottslingarna. Men förhoppningsvis är de senaste avslöjandena i Paradise papers en ögonöppnare för regeringen och svenska folket.

Fru talman! Bakom varje stressad lärare, utbränd sjuksköterska, socionom och polis ligger det en girig riskkapitalist och skattesmitare.

Fru talman! Det är tråkigt att se att Alliansen fortfarande tror på sin mirakelkur om att sänkta skatter skulle ge fler jobb, när vi redan har prövat detta under åtta års tid. Jobben blev inte fler, trots att man gjorde rekordstora sänkningar av skatterna.  Extra oroväckande är det att se Alliansen föreslå samma verkningslösa medicin i kombination med uppstramningar av a-kassan och sjukförsäkringen nu när sjukfrånvaron bara ökar. Jag tycker att det är mycket oroande och bakåtsträvande.

Fru talman! Det sägs att definitionen av galenskap är när man fortsätter att göra samma sak om och om igen och förväntar sig olika resultat. Därför är det kanske dags att Alliansen ser över sin politik. Denna politik bygger nämligen på en ekonomisk kalkyl som grundar sig på en omvänd Robin Hood-politik. Den bygger på att de rika har för lite pengar och att de fat-tiga har för mycket pengar. Ni tar från de fattiga och ger till de rika, från arbetare till riskkapitalister, från sjuksköterskan, från polisen, från läraren, från svetsaren till riskkapitalbolag. Ni sänker skatten för de rika och sänker lönen för de fattiga. Det kan aldrig vara rimlig, rätt och rättvis fördelningspolitik.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.  Men jag vill avsluta med en sak som min partiledare Jonas Sjöstedt sa häromdagen om vad er politik innebär. En kassörska på Willys betalar en större andel av sin inkomst i skatt än ägaren till matkedjan Willys, som är en miljardär.  Fru talman! Det är varken rätt eller rättvis omfördelningspolitik.  (Applåder)

 

Debatten om de ensamkommandes villkor

Riksdagens debatter återges i ord och bild. Webb-TV sänder direkt, kan även ses i efterhand. Senast dagen efter debatten finns snabbprotokollet tillgängligt, någon vecka senare ett slutligt protokoll som oftast är identiskt med snabbprotokollet.

Det är bra för oss alla att vi kan ta del av debatten. Alla partier vet om denna totala öppenhet. Därför kan vi också vara försäkrade att ledamöter i riksdagen, som får tillfälle att föra sitt partis talan, har förankrat sina anföranden och debattinlägg.

Vänsterpartiet hade begärt en aktuell debatt om de ensamkommandes villkor. Bilder på ungdomar från Afghanistan och andra länder, sittandes på Mynttorget och nu på Medborgarplatsen, har funnits i alla medier. Det finns en stor uppslutning från civilsamhället för det som ungdomarna vill få oss att förstå.

Christina Höj Larsen inledde debatten med en beskrivning:
”Kampen för rättvisa, rättigheter och förändring har alltid börjat på gator, torg och arbets-platser. Först när rösterna för rättvisa och förändring har blivit många och höga tränger de in här i riksdagen – så har det varit historiskt, och så är det även nu. Uppe på åhörarläktaren här i dag, och ute i landet, finns de röster som lyckats tränga in hit i riksdagen. Dessa röster har varit så starka att vi i dag äntligen ska debattera frågan om ensamkommandes villkor. Jag vill tacka er – varenda en av er – som varje dag kämpar. Jag vill tacka Ung i Sverige för att ni har visat hur maktlöshet kan bli till makt när människor står upp för varandra. Ert mod att möta hatet och splittringen med kärlek och solidaritet är något för alla vuxna att lära av. Er vilja att bygga landet tillsammans med oss gör mig stolt. Ni tar ansvar för varandra och för vår gemensamma framtid när politiken har svikit. Nu är det dags för oss här inne att ta det politiska ansvaret, och jag hoppas att ni i dag ska få de svar som ni förtjänar. Jag vill också tacka Vi står inte ut, som har samlat en stark rörelse av vuxna som dagligen arbetar med ensamkommande och som senast i går lämnade över nästan 60 000 underskrifter för en amnesti, vilket är ett imponerande antal. Jag är tacksam och stolt också över det enorma arbete som varje dag görs av er ute i landet för att få unga ensamkommande att orka gå i skolan, fungera och fortsätta att leva. Samtidigt är jag väldigt skamsen över den tystnad som har rått från majoriteten här inne. Jag vill också tacka talmannen för att han har öppnat dörrarna för dessa röster och för den debatt som vi ska ha i dag. Det är verkligen hög tid för detta. Jag hoppas att vi i dag tar de första stegen för att låta de unga stanna, andas ut och börja bygga framtiden tillsammans med oss. Jag såg med glädje att Miljöpartiet i en debattartikel säger att de också gärna vill ta sådana steg. Vi är här – vi är beredda. Frågan för dagen är: Var är ni andra? Upp till bevis!”
Vänsterpartiets fråga besvarades från alla partier, på vilket sätt och med vilka besked, framgår av protokollet och hörs och syns på inspelningen.

Riksdagen öppnar … ja, och?

Pompa och ståt på tisdag, 12 september, när riksdagens nya arbetsår, riksmötet 2017/18, öppnas klockan 14:00.

Redan klockan 11:00 samma dag börjar den allmänna motionstiden som pågår till 5 oktober. Det är den sista allmänna motionstiden innan valet nästa år.

Den allmänna motionstiden pågår normalt från riksmötets början till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Motioner som lämnas in under den allmänna motionstiden kallas för fristående motioner eller allmänna motioner. En motion kan innehålla ett eller flera förslag, yrkanden.

Fakta om allmänna motionstiden:

2 901 motioner lämnades in hösten 2014.

3 196 motioner lämnades in hösten 2015.

3 409 motioner lämnades in hösten 2016.
Onsdag 20 september överlämnar finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetproposition till riksdagen. Den stora debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande börjar klockan 13:00. Debatten direktsänds på webb-tv på riksdagens hemsida.
En annan direktsändning kan följas redan kommande vecka;
Debatt om ensamkommande flyktingbarn
Den 13 september klockan 10.00 hålls en aktuell debatt om situationen för ensamkommande flyktingbarn. Debatten hålls på begäran av Vänsterpartiet. Den kan följas direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.
Här i Vänersborg för vi en debatt i samma ämne på fullmäktige – en interpellation som Vänsterpartiet riktade till socialnämndens ordförande, Peter Trollgärde (S). I en interpellationsdebatt i fullmäktige kan alla ledamöter sätter sig på talarlistan. I riksdagen finns mycket strikta regler om talartid, hur ofta man får tala, och vem som får tala. En preliminär förteckning finns på den här länken.
Riksdagens debatter kan ses och höras i efterhand, i snabbprotokollet återges redan dagen efter varje ord från varje talare.
Fullmäktiges debatter kan inte ses, däremot sänder lokalradion och det är möjligt att spela in debatten från radiosändningen. I protokollet en vecka senare nämns dock bara att debatten ägde rum, det framgår inte ens vilka som deltagit och inte heller vad som har sagts.
En förändring kan dock vara värd att veta om: Interpellationer brukade ligga sist på fullmäktigekvällen, redaktören från lokaltidningen hade allt som oftast redan lämnat sammanträdet. När fullmäktige sammanträder 20 september i Festsalen i Folkets Hus, så inleds klockan 18:00 kvällen med fyra interpellationer.

Det låter galet! Är det så?

Snart är det dags att komma igång igen med RÖD LÖRDAG. En gång varje månad finns vi i gågatekrysset, nästa gång blir 2 september, veckan därefter träffas vi på Brålanda marknad.

Många samtal om olika ämnen, men ”pensionsfrågor” står nog högst på listan. Igen och igen händer det att en frågeställare tvivlande avslutar: ”Är det verkligen så?”

Låt oss beskriva läget så här: Vänsterpartiet är INTE med när det gäller grundläggande frågor i pensionssystemet, Vänsterpartiet är i högsta grad med när det gäller de små förbättringar som steg för steg vill ge lättnader för den grupp pensionärer som ligger sämst till.

Pensionssystemet regleras genom lagar som stiftas och ändras av riksdagen. Där finns åtta partier som alla har möjlighet att genom egna motioner, egna yrkanden och genom sitt röstande avgöra frågorna. Men sedan finns också ”Pensionsgruppen” som förvaltar ”pensionsöverenskommelsen”. Pensionsöverenskommelsen träffades 2008 när ”Genomförandegruppen” upplöstes. Den gamla gruppen och den nya gruppen bestod av företrädare för Socialdemokrater, Moderater, Kristdemokrater, Folkpartister och Centerpartister. Andra partier anslöt sig inte, Vänsterpartiet accepterade aldrig grundläggande principer i överenskommelsen.

2010 blev det turbulent, Miljöpartiet inbjöds av Socialdemokraterna att delta i ”Pensionsgruppens” möten. Med hänvisning till att Miljöpartiet hade annan uppfattning ville de fyra borgerliga partierna inte längre vara med och tågade ut. Storm i vattenglaset kan man tycka. Att M, L, C och KD idag kan sitta med S och MP runt samma bord förklaras väl bäst av att MP:s tidigare avvikande uppfattning inte längre märks. Vänsterpartiet är fortfarande inte med i gruppen.

Så, visserligen är det åtta riksdagspartier som stiftar lagar, men när frågor behandlas så har sex partier i förväg bundit upp sig. För att illustrera detta, kan man titta i aktuella riksdagsunderlag.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU2 ”Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom” behandlades i december 2016. Regeringens förslag godkändes på samtliga punkter. Nu är det i för sig korrekt att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna inte har deltagit i anslagsbeslutet. Skälet för fyra av dessa fem var att man å ena sida egentligen inte ville avstyrka, å andra sidan visa sig vara i opposition som dock inte skulle gå så långt som att fälla regeringen.

Vad finns att läsa i betänkandet? T ex den här meningen: ”​Utskottets ställningstagande: Det är av stort värde för de försäkrade att pensionssystemet är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Pensionsöverenskommelsen bör värnas för att säkerställa att pensionssystemet vilar på en stabil grund. Det förhållandet att pensionssystemet regleras i lag innebär att samtliga riksdagspartier kommer att få ta ställning till eventuella förslag till förändringar av systemet.

Vänsterpartiet tog ställning genom sin motionEtt bättre pensionssystem”.

Utskottets majoritet (se ovan) svarade då: ”​Enligt utskottets mening innebär Pensionsgruppens uppdrag en omfattande genomlysning av pensionssystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Det betyder att flertalet frågor som tas upp i motionerna är föremål för överväganden inom Pensionsgruppen. Med hänsyn till detta anser utskottet att gruppens fortsatta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna …”

Varpå Vänsterpartiet lämnade in en reservation (sidorna 28 och 29 i betänkandet).

Det var den ena sidan, Vänsterpartiet är utanför och riksdagens majoritet vill fortsätta hålla Vänsterpartiet utanför.

Å andra sidan samverkar Vänsterpartiet med regeringen när budgetförslagen utformas. Så var det från första början, fast 2014 förkastade ju de borgerliga partierna tillsammans med SD regeringens budget. 2015 och 2016 kom det ett antal förbättringsförslag och vi kan med stolthet notera att just på områden som berör äldre och pensionärer har förslag från Vänsterpartiet fått gehör, först hos regeringens förhandlare och sedan även i riksdagens kammare.

”Vänsterpartiet och regeringen har gemensamt infört flera reformer som främst kommer de pensionärer som har sämst ekonomi till del. Vi har exempelvis höjt bostadstillägget och vid två tillfällen sänkt skatten för pensionärer. Under 2017 kommer hälso- och sjukvården att bli avgiftsfri för personer som är över 85 år och tandvårdsbidraget höjas för personer som är 65-74 år.” Texten är från sidan ”Pensioneri Vänsterpartiets VÅR POLITIK A-Ö.

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv