Riksdagen

1 2 3 5

Vinstuttag och Slaget om den svenska skolan

Det andra först, det första sedan … eller mycket senare?

Måndag 4 juni skall debatten föras i riksdagens kammare kring finansutskottets betänkande 2017/18:FiU43 med titeln ”Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden”. Utskottet har slutfört sina överläggningar och betänkandet skall justeras 29 maj och finnas tillgängligt dagen därpå. Fortfarande är utgången oviss. Först när riksdagen röstar torsdag den 7 juni vet vi, hur beslutet ser ut. Men de flesta förväntar sig att en majoritet avslår propositionens olika förslag. Det blev ju också den omedelbara reaktionen när civilministern Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt den 19 januari presenterade lagförslaget.

Ett avslag betyder i klartext att frågan om vinstuttag i välfärden också i valrörelsen 2018 borde komma högt.

Men först, vad är det andra? Jo, ”Staten och kapitalet – slaget om skolan”, en dokumentär av Staffan Julén. Den sänds ikväll, måndag, klockan 20:00 i SVT1. (Kan redan nu ses på SVT-play.) ”Den svenska skolan är en av världens mest marknadsliberala. Hur hamnade vi där och vilka beslut var det som tog oss dit?

Tvekar någon att ta sig tid att titta, så kanske kan Björn Elmbrants ledarartikel i ”Dagens Arena” locka: ”Så förstörde vinstjakten den svenska skolan”. Läs den!

Tydliga markeringar

Det vore synd om det inte kommer fram. Våra partikamrater i riksdagen gör ett bra arbete, men mycket förblir utan större uppmärksamhet. Samma gäller säkert för ledamöter från andra partier.

Varje höst, under en hektisk tid av några få veckor, skrivs motioner, mängder av motioner – kring fyra tusen motioner brukar stämplas in under den allmänna motionstiden. Dessa motioner innehåller ett yrkande, flera yrkanden eller i några fall en mängd yrkanden. Alla inkomna texter hänvisas till riksdagens olika utskott, beroende på vad yrkandena syftar till.

I utskotten buntas motionerna ihop i olika ämnesområden och behandlas i något av utskottets betänkande. Utskottet ”överväger”, vill säga beskriver gällande ordning i en viss fråga, presenterar därefter motioner som berör denna fråga, för att slutligen formulera ett ”ställningstagande”.

De flesta motioner möts av samma öde – utskotten avstyrker motionerna. Avstyrka betyder att utskottet föreslår riksdagen att avslå motionen. Det finns en rad standardformuleringar, de vanligaste är nog att utskottet anser ”att det redan pågår ett arbete”, ”att yrkandet behandlas i annat sammanhang”, ”att yrkandet tidigare behandlats och avslagits och inget nytt i sak har tillkommit”, osv. osv.

De olika partiernas utskottsrepresentanter får finna sig i att utskottsmajoriteten har annan uppfattning och inte delar motionärens yrkande. Då kvarstår att välja endera av två möjliga markeringar: för det mesta skrivs en reservation, i något fall ett särskilt yttrande.

Daniel Riazat, Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson, företräder partiet i Riksdagens utbildningsutskott. Här reservationerna han lämnade i betänkandet 2017/18:UbU20 som hade titeln:  Grundläggande om utbildningen

Fritidshem

Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Många barn börjar och slutar sin dag på fritidshemmet.

Tyvärr vistas många av dem i en torftig och osäker miljö eftersom grupperna är för stora och antalet personer i personalen för få för att en meningsfull verksamhet ska kunna erbjudas. En satsning på ökad personaltäthet i fritidshemmen är helt nödvändig för att förbättra arbetsmiljön för både anställda och barn. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet.

Trots regeringens satsningar på ökad personaltäthet i fritidshemmen i budgetpropositionen för 2016 är det inte tillräckligt när det gäller personalsituationen i fritidshemmen. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att återinföra rekommendationer gällande gruppstorlek och
personaltäthet i förskolan. Jag anser att sådana rekommendationer också bör finnas när det gäller fritidshemmen.

Undervisning i modersmål och minoritetsspråk

Dagens elevunderlag skiljer sig mycket från när regelverket om modersmålsundervisning fastställdes. De senaste åren har tusentals barn och ungdomar kommit ensamma till Sverige, och utifrån dagens lagstiftning skulle skolan kunna neka dem att ta del av modersmålsundervisningen eftersom de saknar vårdnadshavare med annat språk än svenska i Sverige och därmed inte alltid har sitt modersmål som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Jag anser att lagstiftningen måste förändras så att alla barn med annat modersmål än svenska garanteras undervisning i sitt modersmål. Ett sätt att gå till väga är att likställa ensamkommande barn och ungdomar med adoptivbarn i lagstiftningen. Mot denna bakgrund anser jag att en utredning bör se över rätten till modersmålsundervisning.
Vidare anser jag att det är viktigt att stärka modersmålsundervisningen eftersom ämnet stöder eleverna i deras kunskapsutveckling. Eftersom endast hälften av de barn som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i den anser jag att regeringen bör återkomma med åtgärder för att få fler att delta i modersmålsundervisningen.

I samma betänkandet lämnade Daniel Riazat fler reservationer: SkolbibliotekLäromedel och undervisningsmetoderKränkande behandling, Konfessionella inslag i skola samt Jämställdhet och könsuppdelad undervisning.

Utvisningar eller amnesti?

Måndag 9 april protesterade flera hundra människor i Kållered mot utvisningen av ungdomarna till Afghanistan.

Onsdag 28 mars debatterade riksdagen fyra betänkanden från socialförsäkringsutskottet – reservation 16 i SfU15 handlar om Vänsterpartiets ställningstagande om amnesti för ensamkommande: ”En amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år. Dessa barn drabbas extra hårt av tillfälliga lagen och Migrationsverkets rekordlånga handläggningstider skapar oro och ångest hos barnen.”

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet i denna debatt – här hela hennes anförande.

 

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Ingen kommunal fråga

Så är det med allehanda nyhetsbrev …

Fler och fler har skaffat sig maillistor till kommunpolitiker runt om i landet. Nyhetsbrev efter nyhetsbrev dimper ner.  Många gånger blir det ”delete”-tangenten omgående, en annan gång fångas uppmärksamheten. ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”. Nyhetsbrevet från DIAKONIA vänder sig till ”beslutsfattare och andra intresserade”.

V och KD – nej, det var inte det som fångade uppmärksamheten, det händer att man kan hamna på samma slutsats, det beror ju på vad frågan gäller. Men hur var det nu? ”Vapenexporten klubbad”, det måste handla om ett beslut som nyss fattades i riksdagen. Därifrån finns fyllig information att hämta. Antingen läser man protokollet från debatten eller också kan man bläddra genom betänkandet från Utrikesutskottet.

Det fanns intressanta uttalanden och markeringar, t ex följande: ”​Enligt det nya kriteriet för politik för global utveckling (PGU) ska Sverige bedöma vad som är bäst för mottagarlandet. Har mottagarlandet råd med krigsmateriel eller är livsmedel, skolböcker eller något annat viktigare? Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad de behöver och har råd med.”

Nej, det var inte V, det var inte heller KD – citatet kommer från Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Men nu är nyfikenheten stor, vad har det egna partiet att säga om detta? ”Vänsterpartiet anser att regeringen i sitt exportfrämjande arbete bör säkerställa att den svenska krigsmaterielexporten är samstämmig med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och inte motverkar en hållbar utveckling. Det är den bärande principen bakom PGU att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv sätts i centrum. Regelverket för export av krigsmateriel bör underordnas PGU. Regeringen bör återkomma med förslag på hur man ska hantera målkonflikter och hinder för att undvika att exporten av krigsmateriel hotar en rättvis och hållbar utveckling. Tillstånd för export av krigsmateriel eller annan utlandssamverkan bör meddelas bara om det bedöms vara i linje med Sveriges PGU.”

Det är bara att konstatera att ett sådant betänkande ger en mycket bra beskrivning av vad som är den officiella svenska inställningen, som delas av en majoritet i riksdagen, och vilka avvikande uppfattningar enskilda partier vill framhålla. Det känns bra för Vänsterpartiets gräsrötter ute i landet att se att partiets företrädare är tydliga med att markera våra uppfattningar. Även om det knappast framkommer i den mediala bevakningen. Tack alltså till nyhetsbrevet från DIAKONIA och Magnus Walan som där berättade ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”.

Behåll överblick

”Valets viktigaste frågor” var rubriken på diverse notiser i våra medier i slutet av förra veckan.

Vill man så kan man läsa hela rapporten ” Viktigaste politiska frågan” ( Totalt har 1586 intervjuer
genomförts). Och därtill den andra delen av undersökningen: ”Bästa parti i de viktigaste frågorna” (Totalt har 1000 intervjuer genomförts).

Sedan är det åtta enskilda som också har synpunkter och svar på vad som är viktigt, det kan man läsa sig till på riksdagens hemsida: ”Vilken fråga tror du kommer att bli viktigast i valet 2018 och varför?” Ingen fick dock frågan om vilket parti som är bäst, det var liksom ingen mening att ställa den frågan.

Men det finns också annat av intresse på riksdagens hemsida. Lika mycket som många av våra företrädare i kommunens olika nämnder anstränger sig att lära känna verksamheten och att förstå hur man gör för att upptäcka det som inte fungerar bra och vad som behöver förbättras, lika mycket är det en uppgift för riksdagens ledamöter i de olika utskotten att hålla sig ajour.

”Däruppe” är det absolut lättare att ställa rätt fråga till rätt person eller institution. Men man delar med sig, ganska schysst egentligen. Det gäller bara att ta sig tid. Och om arbetet eller annat hindrar en att ta del av informationen ”live”, så går det lika bra i efterhand.

Här två exempel: Onsdag, 7 mars på förmiddagen ”Öppet seminarium om samordnad individuell plan”. Alla som följer ”socialens” verksamhet vet om dessa ”SIP” – görs det rätt är samarbetet kring dessa planer av avgörande betydelse för den enskilde.

Dagen efter borde ledamöter i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundets direktionen känna sig manade: ”Öppen utfrågning om trygghet och studiero i skolan”.

Kunskapsförbundet, jovisst, här är förslaget för tisdag, 6 mars: Öppet Hus och inspirationsföreläsning. Temat är: Möt framtidens arbetsmarknad med en Yrkeshögskoleutbildning. Föreläsningen är klockan 14:00-16:00: ”Digitala revolutionen” med Bo Dahlbom. (Googla gärna ”Bo Dahlbom”!)

”Ensamkommande” i riksdag och i kommunfullmäktige

På onsdag beslutar kommunfullmäktige i ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga”. Det är mycket som skulle behöva tas med i debatten, men det är mest sannolikt att ordföranden Lars-Göran Ljunggren, S, begränsar alla inlägg till själva beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut om 2017 års höständringsbudget, att det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden. Det innebär att kommunbidraget om 2 miljoner kronor för 2017 och 1 miljon kronor för 2018 redovisas på socialförvaltningen.

Med andra ord, ingen debatt om varför kommunen får ett tillfälligt kommunbidrag och ingen debatt om hur pengarna var tänkta att användas. Att socialförvaltningen har en annan uppfattning anses inte vara en fråga för kommunfullmäktige. Debattinläggen kommer att begränsas till frågan om hur det tillfälliga kommunbidraget skall behandlas i bokföringen.

Självfallet kommer Vänsterpartiet senare att försöka samla en majoritet i socialnämnden för att komma till ett beslut i enlighet med det som varit avsikten när regeringen och Vänsterpartiet centralt hade kommit överens. Det är ju skillnad mellan socialdemokraterna i regeringen och här på hemmaplan, tyvärr.

I fredags debatterades i riksdagen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU4 som behandlar Utgiftsområdet 8 ”Migration” i regeringens budget för 2018. Besluten kommer att fattas på tisdag, 12 december, dagen innan vårt eget kommunfullmäktige. Här gällde en del av betänkandet den aktuella frågan om det tillfälliga kommunbidraget för 2018. Bidraget för 2017 hade redan tidigare bifallits av riksdagen.

Vänsterpartiets företräddes av Christina Höj Larsen och här finns en länk till hela hennes anförande. Paula Bieler, SD, begärde replik. Här det avslutande inlägget i replikskiftet:

​Anf. 30 CHRISTINA HÖJ LARSEN (V) replik:

Herr talman! Nej, Vänsterpartiet förhandlar inte om någonting med Sverigedemokraterna. Det kommer vi aldrig att göra, och därför går vi heller inte in och förhandlar eller tittar på ett utskottsinitiativ från Sverigedemokraterna.

Det gör vi inte av två olika skäl. Det ena handlar om Sverigedemokraternas syn på vem som ingår i vårt ”vi”. Vi har hört andre vice talmannen Björn Söder säga att samer och judar inte är svenskar i någon riktig mening. Vi har hört gruppledaren Mattias Karlsson säga att Zlatan inte är svensk på grund av något sätt som han rör sig på. Vi har även hört Mattias Karlsson hej vilt anklaga unga människor med uppehållstillstånd att vara terrorister. Detta är det ena skälet till att man inte kan förhandla med ett sådant parti. Ert ”vi” är rörligt och begränsat, och det kommer aldrig att innefatta alla oss som vill ha ett samhälle som tillhör oss alla. Det andra skälet är att ni dessutom är ett högerparti. Om man kollar på er senaste budget ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än dubbelt så stor skattesänkning som den genomsnittliga löntagaren. Den rikaste tiondelen får därtill 13 gånger så mycket som de i vårt samhälle som har minst. Sverigedemokraterna är ett högerparti för de allra rikaste. Ni visar detta gång på gång i budgeten. Ni är dessutom ett parti som hela tiden förflyttar gränsen för vem som är ”vi”. Ett sådant parti kommer vi inte att förhandla med.

En liten del av ett stort anslag

Innan juluppehållet beslutar riksdagen om samtliga utgiftsområden i statens budget för 2018 och framåt. Budgetförslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Alliansens partier och SD har många egna förslag som behöver ”finansieras”. I deras motioner förekommer en mängd formuleringar som ”avvisar regeringens förslag” för att skapa utrymme för de egna idéerna.

Här ett exempel hur det fungerar: Idag fredag, 8 december, debatteras bl a ”Utgiftsområde 22 Kommunikationer” i kammaren. Som underlag finns Trafikutskottets betänkande 2017/18:TU1. I utskottet har regeringens budgetproposition varit utgångspunkt. Till detta kommer samtliga motioner som berör frågor aktuella i detta utgiftsområde. I betänkandet redovisas texten ur propositionen, motionernas yrkanden och utskottets ställningstagande.

Nu är ju alliansens partier inte eniga i alla frågor. Dels för att kunna visa den egna ”profilen” vid ingången till ett valår, dels för att undvika den överhängande risken att få majoritet i utskottet och senare i kammaren.

Det konkreta exemplet, säkerligen av många ansett vara av underordnad betydelse: ”Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”. På Vänsterpartiets förslag och efter förhandling skrev regeringen in detta som ett förslag i budgetpropositionen. Citat ur betänkandet: ”Regeringen föreslår vidare att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 ökas med 350 miljoner kronor 2018.”

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har detta som förslag. Eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna varken i någon reservation eller i något särskilt yttrande berör anslaget, måste detta tolkas som att man accepterar. Däremot finns tre separata särskilda yttranden, här de relevanta avsnitt:

(L) : Samtidigt avslår vi regeringens satsning på 350 miljoner kronor årligen för gratis kollektivtrafik under sommarlovet för skolungdomar och prioriterar i stället kollektivtrafik på landsbygden som inkluderar åtgärder för höjd säkerhet i anslutning till hållplatser och perronger.

(C): Vi föreslår också en minskning av anslaget med 85 miljoner kronor eftersom vi avvisar regeringens förslag om en utökad satsning på kollektivtrafik på landsbygden och med 350 miljoner kronor till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar.
 
(KD): Vi avvisar regeringens förslag om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet, vilket innebär en budgetförstärkning på 350 miljoner kronor.

Är det därmed klart att skolungdomarna i Vänersborg kan glädja sig åt riksdagens generositet och räkna med gratis Västtrafikkort under sommarlovet? Inte på långa vägar! Det statliga bidraget kommer nämligen endast under förutsättning att kommunen fattar ett sådant beslut och att kommunen dessutom bär sin del av kostnaden, det borde röra sig om en fördelning 50:50.

Den här frågan var aktuell i Vänersborg i maj 2017, den hade inkommit som ett medborgarförslag. Fast alla partier verkade vara positiva, blev det ändå ett avslag. Det var helt enkelt för sent att ordna inför sommarlovet 2017.  I september frågade Vänsterpartiet kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, om det skulle behövas en motion för att något skulle göras inför 2018. Svaret var nej, det behövs ingen motion.

Nu är det december. Vis av erfarenhet vill vi undvika att vara efterkloka. Frågar man inte, får man inga svar. Vi vill ha besked och frågar därför en gång till, nu på onsdag under kommunfullmäktiges sista sammanträde 2017.

Riksdagen igår

Någon gång första gång ….

I alla partigrupper i riksdagen finns det kändisar och doldisar. Så också i Vänsterpartiet. Momodou Jallow är tjänstgörande ledamot för Vänsterpartiet från Skåne.

När riksdagen igår hanterade ”Statens budget 2018 Rambeslutet” var det Håkan Svenneling från Värmland som hade huvudanförandet för Vänsterpartiet. (Alla anföranden finns att läsa i snabbprotokollet eller att se och höra i efterhand på riksdagens webbsida.) En stund senare var det dags för Momodou Jallow för första gången att kliva upp i talarstolen. Det var säkerligen ett stort ögonblick. Och med tanke på att talet i huvudsak gällde ett mycket aktuellt ämne – skattemoralen – återger vi här hela anförandet, klippt och klistrat från snabbprotokollet:

Anf. 100  MOMODOU JALLOW (V): Fru talman! Skattesystemet ska utformas så att finansieringen av den offentliga verksamheten tryggas på långt sikt. Skatterna ska bland annat hjälpa till att utjämna inkomst- och förmögenhetsklyftor, och de ska vara verktyg i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Därför är skattepolitikens främsta uppgift att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan av detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd.

Fru talman! I Sverige har Vänsterpartiet länge varit pådrivande i uppbyggandet av en omfattande offentlig sektor i ekonomin, finansierad genom progressiv och solidarisk beskattning av medborgare och företag – en gemensam och solidarisk sektor, grundad på principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Därför har Vänsterpartiet valt många satsningar som går till välfärden, bland annat rättvisemiljarderna till det svikna Sverige. Nu införs en tioårig mångmiljardsatsning som kommer att beröra många bruksorter, glesbygdskommuner, socialt utsatta stadsdelar och förorter runt om i Sverige. Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden som karaktäriseras av exempelvis hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, socioekonomisk utsatthet och lågt valdeltagande.

Fru talman! När vi ser hur arbetsrätten urholkas av den borgerliga politiken gör vi satsningar som ger nästan 3 miljoner löntagare en skattesänkning när skattereduktion för fackföreningsavgift införs. Vänsterpartiet har redan drivit igenom flera höjningar av underhållsstödet, och nu gör vi det igen.

Fru talman! Vänsterpartiet har trots sin roll som oppositionsparti lyckats driva igenom viktiga satsningar i budgeten som leder till ett jämlikare Sverige: sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga, som byggs ut, avgiftsfri simskola, förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram, höjt studiebidrag, borttagen karensdag i a-kassan, sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, höjt tak för sjukpenning, höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och personer med SA-ersättning och så vidare, så som nämndes här tidigare. För att lyckas med detta behövs ett fungerande och solidariskt skattesystem – ett skattesystem där var och en gör rätt för sig och betalar sin del av skatten.

Jag kom till Sverige för lite mer än 20 år sedan från ett litet land i Västafrika. Mina föräldrar hade arbetarbakgrund, och det enda jag hade mycket av på resan hit var stora drömmar – drömmar om ett bättre liv för mig och min familj. Jag fick möjlighet att gå i skolan, lära mig svenska och gå på högskola och universitet för att utbilda mig. Jag använde sjukvården, och jag skaffade mig familj vilket ledde till att jag använde barnomsorg. Nu går barnen till skolan, och jag – jag! – sitter i Sveriges riksdag. Det har inte varit en lätt resa. Den var tuff, men vilken resa! Allt detta gjordes möjligt därför att människor gjorde rätt för sig och betalade skatt som användes för att finansiera välfärden. En solidarisk skattepolitik gjorde min resa möjlig. Då är det bara rätt, fru talman, att jag, nu när jag har ekonomiska förutsättningar och förmåga att betala skatt för att möjliggöra en likadan resa för andra som kommer efter mig, gör just detta: betalar skatt. Det är vad en solidarisk och rättvis skattepolitik handlar. Vi lever i en orättvis, ohållbar och orimlig värld. I enlighet med det kapitalistiska systemets logik samlas allt större rikedomar i ett fåtal händer, medan miljarder av världens befolkning hålls nere i fattigdom och ofrihet. Klyftorna vidgas, och giriga riskkapitalister och höginkomsttagare använder sig av skatteplanering för att hålla undan miljarder från skattekassan. Skatteuttaget övervältras på ekonomiskt svagare grupper i samhället. Kapitalet utnyttjar varje skillnad i sociala rättigheter för att maximera sina vinster. Arbetare ställs mot varandra. Fackliga rättigheter angrips och försämras. Att motverka skattefusk och aggressiv skatteplanering är en fortsatt hög politisk prioritering för Vänsterpartiet.

Fru talman! Sverige har en stark ekonomisk tillväxt i dag, men den ekonomiska tillväxt som trots allt ägt rum har gjort de rika rikare samtidigt som den synliggjort avsaknaden av politisk vilja att rättvist fördela samhällets resurser.

Fru talman! Alliansens budget, med Moderaterna i spetsen, bygger på att sjuka, arbetslösa och nyanlända ska betala för skattesänkningar för dem som redan har ett jobb. Man genomför besparingar på sjuka och arbetslösa med ca 7,5 miljarder. Denna politik har prövats, och det blev inte några fler jobb. Tvärtom ökade arbetslösheten och klyftorna under Alliansens tid.

Det är dock anmärkningsvärt att se hur Alliansen med Moderaterna i spetsen av olika skäl har valt att inte prioritera detta. Man har valt att jaga krigsflyktingar i stället för skatteflyktingar och att jaga papperslösa flyktingar i stället för att följa The Paper trail och jaga de internationella ekobrottslingarna. Men förhoppningsvis är de senaste avslöjandena i Paradise papers en ögonöppnare för regeringen och svenska folket.

Fru talman! Bakom varje stressad lärare, utbränd sjuksköterska, socionom och polis ligger det en girig riskkapitalist och skattesmitare.

Fru talman! Det är tråkigt att se att Alliansen fortfarande tror på sin mirakelkur om att sänkta skatter skulle ge fler jobb, när vi redan har prövat detta under åtta års tid. Jobben blev inte fler, trots att man gjorde rekordstora sänkningar av skatterna.  Extra oroväckande är det att se Alliansen föreslå samma verkningslösa medicin i kombination med uppstramningar av a-kassan och sjukförsäkringen nu när sjukfrånvaron bara ökar. Jag tycker att det är mycket oroande och bakåtsträvande.

Fru talman! Det sägs att definitionen av galenskap är när man fortsätter att göra samma sak om och om igen och förväntar sig olika resultat. Därför är det kanske dags att Alliansen ser över sin politik. Denna politik bygger nämligen på en ekonomisk kalkyl som grundar sig på en omvänd Robin Hood-politik. Den bygger på att de rika har för lite pengar och att de fat-tiga har för mycket pengar. Ni tar från de fattiga och ger till de rika, från arbetare till riskkapitalister, från sjuksköterskan, från polisen, från läraren, från svetsaren till riskkapitalbolag. Ni sänker skatten för de rika och sänker lönen för de fattiga. Det kan aldrig vara rimlig, rätt och rättvis fördelningspolitik.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.  Men jag vill avsluta med en sak som min partiledare Jonas Sjöstedt sa häromdagen om vad er politik innebär. En kassörska på Willys betalar en större andel av sin inkomst i skatt än ägaren till matkedjan Willys, som är en miljardär.  Fru talman! Det är varken rätt eller rättvis omfördelningspolitik.  (Applåder)

 

Debatten om de ensamkommandes villkor

Riksdagens debatter återges i ord och bild. Webb-TV sänder direkt, kan även ses i efterhand. Senast dagen efter debatten finns snabbprotokollet tillgängligt, någon vecka senare ett slutligt protokoll som oftast är identiskt med snabbprotokollet.

Det är bra för oss alla att vi kan ta del av debatten. Alla partier vet om denna totala öppenhet. Därför kan vi också vara försäkrade att ledamöter i riksdagen, som får tillfälle att föra sitt partis talan, har förankrat sina anföranden och debattinlägg.

Vänsterpartiet hade begärt en aktuell debatt om de ensamkommandes villkor. Bilder på ungdomar från Afghanistan och andra länder, sittandes på Mynttorget och nu på Medborgarplatsen, har funnits i alla medier. Det finns en stor uppslutning från civilsamhället för det som ungdomarna vill få oss att förstå.

Christina Höj Larsen inledde debatten med en beskrivning:
”Kampen för rättvisa, rättigheter och förändring har alltid börjat på gator, torg och arbets-platser. Först när rösterna för rättvisa och förändring har blivit många och höga tränger de in här i riksdagen – så har det varit historiskt, och så är det även nu. Uppe på åhörarläktaren här i dag, och ute i landet, finns de röster som lyckats tränga in hit i riksdagen. Dessa röster har varit så starka att vi i dag äntligen ska debattera frågan om ensamkommandes villkor. Jag vill tacka er – varenda en av er – som varje dag kämpar. Jag vill tacka Ung i Sverige för att ni har visat hur maktlöshet kan bli till makt när människor står upp för varandra. Ert mod att möta hatet och splittringen med kärlek och solidaritet är något för alla vuxna att lära av. Er vilja att bygga landet tillsammans med oss gör mig stolt. Ni tar ansvar för varandra och för vår gemensamma framtid när politiken har svikit. Nu är det dags för oss här inne att ta det politiska ansvaret, och jag hoppas att ni i dag ska få de svar som ni förtjänar. Jag vill också tacka Vi står inte ut, som har samlat en stark rörelse av vuxna som dagligen arbetar med ensamkommande och som senast i går lämnade över nästan 60 000 underskrifter för en amnesti, vilket är ett imponerande antal. Jag är tacksam och stolt också över det enorma arbete som varje dag görs av er ute i landet för att få unga ensamkommande att orka gå i skolan, fungera och fortsätta att leva. Samtidigt är jag väldigt skamsen över den tystnad som har rått från majoriteten här inne. Jag vill också tacka talmannen för att han har öppnat dörrarna för dessa röster och för den debatt som vi ska ha i dag. Det är verkligen hög tid för detta. Jag hoppas att vi i dag tar de första stegen för att låta de unga stanna, andas ut och börja bygga framtiden tillsammans med oss. Jag såg med glädje att Miljöpartiet i en debattartikel säger att de också gärna vill ta sådana steg. Vi är här – vi är beredda. Frågan för dagen är: Var är ni andra? Upp till bevis!”
Vänsterpartiets fråga besvarades från alla partier, på vilket sätt och med vilka besked, framgår av protokollet och hörs och syns på inspelningen.

1 2 3 5
Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv