Reservationer

Det låter galet! Är det så?

Snart är det dags att komma igång igen med RÖD LÖRDAG. En gång varje månad finns vi i gågatekrysset, nästa gång blir 2 september, veckan därefter träffas vi på Brålanda marknad.

Många samtal om olika ämnen, men ”pensionsfrågor” står nog högst på listan. Igen och igen händer det att en frågeställare tvivlande avslutar: ”Är det verkligen så?”

Låt oss beskriva läget så här: Vänsterpartiet är INTE med när det gäller grundläggande frågor i pensionssystemet, Vänsterpartiet är i högsta grad med när det gäller de små förbättringar som steg för steg vill ge lättnader för den grupp pensionärer som ligger sämst till.

Pensionssystemet regleras genom lagar som stiftas och ändras av riksdagen. Där finns åtta partier som alla har möjlighet att genom egna motioner, egna yrkanden och genom sitt röstande avgöra frågorna. Men sedan finns också ”Pensionsgruppen” som förvaltar ”pensionsöverenskommelsen”. Pensionsöverenskommelsen träffades 2008 när ”Genomförandegruppen” upplöstes. Den gamla gruppen och den nya gruppen bestod av företrädare för Socialdemokrater, Moderater, Kristdemokrater, Folkpartister och Centerpartister. Andra partier anslöt sig inte, Vänsterpartiet accepterade aldrig grundläggande principer i överenskommelsen.

2010 blev det turbulent, Miljöpartiet inbjöds av Socialdemokraterna att delta i ”Pensionsgruppens” möten. Med hänvisning till att Miljöpartiet hade annan uppfattning ville de fyra borgerliga partierna inte längre vara med och tågade ut. Storm i vattenglaset kan man tycka. Att M, L, C och KD idag kan sitta med S och MP runt samma bord förklaras väl bäst av att MP:s tidigare avvikande uppfattning inte längre märks. Vänsterpartiet är fortfarande inte med i gruppen.

Så, visserligen är det åtta riksdagspartier som stiftar lagar, men när frågor behandlas så har sex partier i förväg bundit upp sig. För att illustrera detta, kan man titta i aktuella riksdagsunderlag.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU2 ”Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom” behandlades i december 2016. Regeringens förslag godkändes på samtliga punkter. Nu är det i för sig korrekt att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna inte har deltagit i anslagsbeslutet. Skälet för fyra av dessa fem var att man å ena sida egentligen inte ville avstyrka, å andra sidan visa sig vara i opposition som dock inte skulle gå så långt som att fälla regeringen.

Vad finns att läsa i betänkandet? T ex den här meningen: ”​Utskottets ställningstagande: Det är av stort värde för de försäkrade att pensionssystemet är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Pensionsöverenskommelsen bör värnas för att säkerställa att pensionssystemet vilar på en stabil grund. Det förhållandet att pensionssystemet regleras i lag innebär att samtliga riksdagspartier kommer att få ta ställning till eventuella förslag till förändringar av systemet.

Vänsterpartiet tog ställning genom sin motionEtt bättre pensionssystem”.

Utskottets majoritet (se ovan) svarade då: ”​Enligt utskottets mening innebär Pensionsgruppens uppdrag en omfattande genomlysning av pensionssystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Det betyder att flertalet frågor som tas upp i motionerna är föremål för överväganden inom Pensionsgruppen. Med hänsyn till detta anser utskottet att gruppens fortsatta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna …”

Varpå Vänsterpartiet lämnade in en reservation (sidorna 28 och 29 i betänkandet).

Det var den ena sidan, Vänsterpartiet är utanför och riksdagens majoritet vill fortsätta hålla Vänsterpartiet utanför.

Å andra sidan samverkar Vänsterpartiet med regeringen när budgetförslagen utformas. Så var det från första början, fast 2014 förkastade ju de borgerliga partierna tillsammans med SD regeringens budget. 2015 och 2016 kom det ett antal förbättringsförslag och vi kan med stolthet notera att just på områden som berör äldre och pensionärer har förslag från Vänsterpartiet fått gehör, först hos regeringens förhandlare och sedan även i riksdagens kammare.

”Vänsterpartiet och regeringen har gemensamt infört flera reformer som främst kommer de pensionärer som har sämst ekonomi till del. Vi har exempelvis höjt bostadstillägget och vid två tillfällen sänkt skatten för pensionärer. Under 2017 kommer hälso- och sjukvården att bli avgiftsfri för personer som är över 85 år och tandvårdsbidraget höjas för personer som är 65-74 år.” Texten är från sidan ”Pensioneri Vänsterpartiets VÅR POLITIK A-Ö.

Skynda på, snubbla inte ….

Idag på eftermiddagen voterade riksdagen i ärendet ”Extra ändringsbudget 2015”. Siffrorna blev 244 mot 37. 244 för förslaget i betänkandet från finansutskottet, 37 för reservationen från SD.

Redan igår beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg hur pengarna ska förvaltas i Vänersborg. Här går det undan. Vänsterpartiet invände mot förslaget. Varför vi inte gjorde samma sak som majoritetspartierna i Vänersborg med S, M, L, C, KD och MP framgår av vår reservation.

För en rapport från fullmäktige” i övrigt” hänvisar vi denna gång till en av våra ledamöters blogg, där beskrivs jultallriken lite mer i detalj.

”…. till förmån för eget yrkande”

Det händer att vi undantagsvis använder oss av den vanligast förekommande texten vid reservationer i våra kommunala nämnder och styrelser. Det händer dock sällan.

Majoritetens beslutsförlag förankras i utförliga tjänsteutlåtanden från någon i den kommunala förvaltningen. Beslutsförslaget och underlaget har ett samband. Beslutsförslagets hela syfte tydliggörs i texten från förvaltningen.

När vi har invändningar som är så starka att vi behöver formulera ett avvikande yrkande, så kan det bero på att vi kommer till rakt motsatt slutsats eller att vi skiljer oss på en eller flera punkter som finns i beslutsförslaget. Det kan hänga ihop med att vi tycker att underlaget vinklar fel, att underlaget utelämnar väsentliga fakta eller värderar frågorna på helt annorlunda sätt än vi gör.

Många kommunala beslut ingår i en process, ett ärende tar sällan slut utan dyker upp på nytt, en gång om året, eller ingår senare i ett annat ärende. Lämnar vi bara ett yrkande, kort och koncist, så återges det givetvis i protokollet. För stunden minns många vad vi ville, men det varar sällan länge. Nya ärenden tränger på och kräver uppmärksamhet.

Tolkning av ett yrkande blir svårare ju längre tiden går och då hjälper det föga att det även noterades att vi reserverade oss till förmån för vårt eget yrkande. Det bidrar inte mycket.

Vi kan i två ärenden visa varför en längre reservation kan vara en fördel, hur reservationer kan utgöra den röda tråden när frågorna upprepar sig, när t ex en beslutsprocess stoppas och senare tar fart på nytt.

Idag ett ärende som gäller Vänersborgs kommuns avsikt att förtäta ett område fast åtskilliga familjer kring området har framfört sin bestämda uppfattning att kommunen går emot kommuninvånarnas intressen och uppfattning. Nej, det handlar absolut inte om ett praktexempel för det som påstås att allehanda gnällspikar brukar säga: Bygg gärna, det behövs, bara ni inte bygger i min bakgård.

Först länken till ärendet på kommunstyrelsens lista. Beslutet blev enligt förslaget. Vänsterpartiet yrkade först på återremiss och i andra hand på avslag men förlorade i båda omröstningarna.

Här vår reservation som nu finns med när ärendet går vidare till kommunfullmäktige.

I reservationen nämns en inlaga från de berörda grannarna till området – den finns här.

Av reservationen framgår att ärendet har behandlats tidigare – se här hur Vänsterpartiet tidigare har tagit ställning, dels på hemsidan, dels på olika bloggar, t ex här eller här.

I reservationen nämns också en motion som förenade fyra partier ”då”, några har nu ändrat sig.

Det har också funnits ett medborgarförslag som inte fick majoritet i kommunfullmäktige, även där reserverade vi oss.

Förresten, det gäller grönområdet i övre vänstra kanten. Fast det är klart, man tar bara bort en tredjedel, resten är ju nästan lika stort som hela Hyde Park.

Dump

Vänsterpartiets rapport från kommunstyrelsen

Det var inte precis det vi hade tänkt oss. För lite mer än ett år sedan föreslog vi att kommunen på sin hemsida i anslutning till kommunstyrelsens möten kortfattat skulle rapportera om ärenden och eventuella beslut. Så sker också, men det kan bli lite galet. Ta rapporten från gårdagens möte. Ärendelistan fram till ärende 13 innehåller beslutsförslag till kommunfullmäktige 21 oktober, från ärende 14 är det frågor som ”stannar” i kommunstyrelsen. Vårt förslag var att det skulle rapporteras om ”viktiga” ärenden, vi ville inte göra skillnad mellan kf och ks-ärenden. Men nu redovisar kommunen endast sex punkter från ks-delen av listan, sex ärenden som ingen yttrade sig om, ordföranden kunde raskt klubba liggande beslutsförslag.

Men visst fanns det mycket annat som är viktigt att berätta om.

Enligt delårsrapporten per augusti går kommunen plus. Vi går alltid plus, resultatet är alltid bättre än prognosen. Men återigen är det tydliga och stora underskott på flera verksamhetsområden, pengarna räcker inte till. Det är på finanssidan vi hittar räddaren, återbetalningen av AFA-pengarna betyder mycket. [Den kortaste förklaringen för återbetalningen av AFA.pengar är den här: kommunen har genom åren inbetalt försäkringsskydd för eventuella sjukersättningar för sina anställda, men eftersom den borgerliga politiken gav som resultat att sjuka människor inte betraktades som sjuka, så blev det mycket pengar över som nu betalas tillbaka, det är väl tredje eller fjärde gången, men efter 2015 är det slut, nu kommer inte mer.]

Riktlinjer för fastighetsköp fastställdes, det blir nu större beloppsgränser som gäller för samhällsbyggnadsnämndens framtida försäljningar eller köp. Dock bara hälften av vad nämnden hade önskat sig. Under överläggningar framförde Vänsterpartiet att det fanns ett samband i tiden med en försäljning av det omstridda markområdet vid Kindblomsvägen. Det blev nästan pinsamt att höra dessa högljudda samstämmiga förnekanden från kommunledningens politiker. Då var det fel av oss att yttra blotta misstanken ….

Kunskapsförbundet Väst ville få tillägg för språkintroduktionen för nyanlända gymnasieungdomar – återigen blev det ett beslut som i bästa fall kan tolkas som att pengarna tilldelas i efterhand i bokslutsarbetet. Vi undrar vad revisorerna tycker om detta, tidigare påpekades det olämpliga att göra så.

Vänsterpartiets motion att genomlysa vår kommuns engagemang i Kunskapsförbundets avdelning för vuxenutbildning bifölls. Men det fanns två förslag, dels minoritetsledningens (S, C och MP) förslag att göra detta tillsammans med Trollhättan, dels förslaget från oppositionsrådet Gunnar Lidell, (M) att ”utredning samt förslag sker ur Vänersborgs kommuns perspektiv”. Han hade läst vår motion rätt, varför vi yrkade bifall till ”egna kommunen”-varianten. I kommunstyrelsen avgör då rösterna från SD. Deras ledamöter motiverar aldrig hur de vill rösta, det tycks vara tärningen som avgör. Så kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, fann sig ”höra” att hennes förslag förlorade. Utan votering.

Sedan reserverade sig SD till förmån för egen motion i en arvodesfråga. Trots ihärdiga försök från framförallt S- och M-ledamöter att förklara att allt redan framgick av bestämmelserna, att man inte kan få bifall för ett yrkande som vill något som redan gäller, förgäves – ”vi reserverar oss i alla fall”. Repris i fullmäktige om två veckor, inför öppen ridå?

Tärningen rullade på nytt lite senare. Fyrbodal (14 kommuners samarbete med bl a Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) vill få mer pengar från sina medlemskommuner inför budget 2016. En höjning från 26 till 28 kronor per invånare var förslaget. Lite elakt sagt var motiveringen svag, enkelt uttryckt: ”har inte höjts på länge”. Visst, nej, men vilken av våra egna kommunala nämnder skulle ens komma på idén att lägga fram en begäran på denna grund. Vad händer? S, C och MP biträds i voteringen av ledamöterna från SD. Så det blev 28, en höjning. Än slank de hit, än slank de dit ….

En ledamot för Vänsterpartiet lämnade en skriftlig reservation i ett ärende som tillhör gruppen ärenden som kan betecknas som ”det ser väl bra ut, hinner inte läsa allt, men det kan väl inte vara fel att ställa sig bakom förslaget, eller hur?”. Plötsligt är det en ledamot som har annan uppfattning, ställer frågor, vill inte ”vara med”. Då känns det bra när ordföranden snabbt tar klubban i handen och säger ”då finns det två förslag”, och så är det undanstökat.

Kommunstyrelsens ledamöter får vid de flesta sammanträden en mängd information, oftast används vid föredragningar PowerPoint-bilder. På kommunens hemsida görs den informationen tillgänglig och vi tipsar gärna om att det finns mycket att hämta. Länkarna finns nedanför ärendelistan under rubriken presentationer.

I veckan fanns också ett sammanträde i Kunskapsförbundet Väst som vi återkommer till. Oron är stor att förbundet står inför beslut vid nästa sammanträde 27 oktober som kan sätta streck för alla förhoppningar att utbildningssatsningen för grannkommunerna Trollhättan och Vänersborg blir en framgång.

Göra självmål? Enkelt ….

Höstens första kommunstyrelse igår med några fina inslag och ett mindre bottennapp.
Det fina först – presentationen av planprogram för utbyggnaden av Onsjö. Nya, unga arkitekter visar upp genomtänkta utkast. Vi får se vad som överlever samrådet, vi får hoppas att något snarast omsätts till detaljplaner och till byggande. Det kommunala bostadsbolaget lär enligt uppgifter från insatta personer tala om en kö på tvåhundra sökande för varje ledig lägenhet. Kommunen länkar till planprogrammet och till presentationen som gjordes för kommunstyrelsens ledamöter.
En redovisning av det pågående arbete kring Översiktsplanen och den Fördjupade översiktsplanen för centralorten Vänersborg och Vargön tillhör också till den positiva delen av dagen.
Sedan kom ärendet 25 – ett yttrande till förvaltningsrätten om ett överklagande av enskilda kring beslutet om ett verksamhetsområde för Vatten och avlopp. Vi behöver inte kommentera mera här, men har man intresse för innovativt miljötänkande kring ”Naturhus” så är tipset att läsa handlingar i ärendet. Vänsterpartiets ledamöter balanserade på en skör tråd: Vi tillstyrkta beslutsformulering tillsammans med alla andra – vi blev dock ensamma om att reservera oss samtidigt. Läs gärna reservationen för att förstå. Det är inte lätt alla gånger.

Vänsterpartiets reservation – Mål- och resursplan 2016

Förslaget från kommunledningens minoritetspartier S, C och MP ”vann” med betydande marginal. Varför ett förslag från endast 22 ledamöter vinner med röstsiffrorna 28:15 vid 8 nedlagda borde socialdemokraterna fråga sig. Sverigedemokraterna jublar …

Här Vänsterpartiets reservation – vi avstod i slutomröstningen och reserverade oss till förmån för vårt eget förslag.

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2015-06-17                       Ärende 2

Beslut om Mål- och resursplan 2016-2018 samt investeringsbudget 2016-2020        (Dnr KS 2015/11)

Regelverket borde inte stå i vägen för den politiska beslutsprocessen. Vid kommunfullmäktiges debatt kring Mål- och resursplanen och i omröstningarna blev låsningar dock synliga. Det är synd. Budgetbeslutet gäller ju verksamhetens möjligheter att utvecklas, det gäller att bereda vägen för kommande år med mindre gnissel och bättre flyt. Men det skall uppenbarligen vara så att förslag ställs mot förslag, varje förslag i sin helhet. Att komma överens, att kompromissa, att hitta en gyllene medelväg till en ”win-win”-lösning tycks inte tänkbar, verkar uteslutet genom en strikt användning av det som anses vara reglerna.

Från kommunstyrelsen kom fyra förslag. Kommunfullmäktiges ledamöter visste att det inte varit någon som helst diskussion under kommunstyrelsens beredning, pappren hade lagts på bordet och efter klubbslaget transporterats vidare till fullmäktiges avgörande.

Förslaget från kommunledningen, från minoritetspartierna S, C och MP, hade ”vunnit” i kommunstyrelsen med 7 av 15 röster. De andra tre förslagen skrevs med utgångspunkt från huvudförslaget. Likheten mellan samtliga förslag är oerhört stor, men detta nämns knappast i debatten. Skillnaderna, uttryckt i kronor och ören, är minimala i förhållande till budgetens omfattning på omkring 2 miljarder. Det är dessa skillnader som framhävs som något som kommer att avgöra kommunens väl och ve framöver.

Men egentligen handlar det om något annat. Det handlar om i vilken situation vår kommun befinner sig och vilket vägval vi vill göra.

Allt är förberett för att Vänersborg borde kunna expandera. Storstaden Göteborg präglas av trångboddhet och har brist på bostäder, vi är en av ett mindre antal kommuner på pendlingsavstånd som borde kunna vara ett alternativ för bosättning. Vi har mycket attraktiva och natursköna områden som efterfrågas. Vi har också industrimark, vi har närheten till högskoleutbildning.

På mycket kort tid tillkom ytterligare en faktor som talar för att Vänersborg borde ta chansen att kraftsamla nu. Vänersborg sökte inte om att få ett asylboende, men vi fick en av landets största anläggningar. På Restad gård bor hundratals människor som har flytt från krig, de flesta med en god och lång utbildning bakom sig som inte har kostat Vänersborg en enda krona. Många behöver inte mer än språkutbildning, introduktion till yrken och arbete i Sverige som man redan utövade i hemlandet – och en bostad. En mindre insats nu och en välkomnande hand, då kan Vänersborg få många nya invånare som ger oss relativt höga skatteinkomster inom några år.

För båda grupper gäller samma sak – och det handlar inte om andra förväntningar än de som våra invånare i kommunen också riktar till politiken: Se till att den kommunala verksamheten fungerar, att det erbjuds stabilitet och kvalitet, att det möjliggörs för god vård och omsorg, att det skapas goda förutsättningar för barnomsorg och skolutbildning och att invånarna ges en kommunal service de kan lita på.

En kommun utvecklas inte alltid i en jämn takt, det kan bli ryckigt ibland. En kommuns utveckling finansieras av egna skatteintäkter och statliga bidrag. Båda inkomstkällorna har det goda med sig att en kommun på nedåtgående inte omedelbart står på avgrundens rand, men omvänt gäller också att en kommun med tillväxt först efter en tid kan skörda frukterna. För Vänersborg i expansion finns en period framöver som belastar oss med kostnader på driftssidan och i vår investeringsbudget som verkar skrämma en och annan ledamot i fullmäktige.

Men grundinställningen för åtta av nio partier är ändå, om vi lyssnar ordentligt, att dagens invånare och framtida inflyttande nya medborgare skall få en bra service på alla områden. Dessa åtta partier tycks dela grunduppfattningen att ingenting går att vinna på att bereda vägen för ett växande missnöje.

Ändå blir det fel, det finns valda representanter som med tillförsikt kan invänta nästa valdag. Missnöjet leder till att ryggen vänds mot det etablerade: Varför rösta på någon som inte kan hålla ordning på kvalitén och tillförlitlighet i den offentliga sektorn, som vägrar ge skolan vad skolan behöver, som vägrar stödja verksamheten i den sociala omsorgen. Fanns det ingen som varnade, ingen som ville erbjuda en annan väg att gå?

Den styrande minoriteten erbjöd snålast tilldelning i de fyra förslag som fanns. Strävan att hålla på pengarna nu för att det kan komma sämre tider var ledmotivet. Om behoven talades det mycket även av kommunledningens ledamöter som kom upp i talarstolen, men det slutade alltid med att försäkra att ”lagt kort ligger”, budgetförslaget sades utmärka sig som förslaget med ”bäst hållbarhet”.

Och så gick det precis som det nionde parti ville ha det. När allt var sagt och alla varningar upplästa, då röstade man med kommunledningen som nu hade vuxit från 22 till 28 mandat bland 51 i vårt fullmäktige. En märklig koalition bildades som senare vid andra punkter under kvällen upprepade sig.

När tiden går och missnöjet infinner sig, då är det de 22 som får ta emot välförtjänt kritik. Andra går därifrån med vinstlotten i handen. Fast kommunen är en förlorare, det blev ingen utveckling och expansion, kommunen stagnerar och verksamheten plågas med resursbrist och ständiga nya påbud att hitta besparingar.

Vänsterpartiet hade det mest långtgående förslaget i år. Vi föreslog att ta 6,5 miljoner från resultatutjämningsreserven, alltså inte mer än 13 % av summan som är satt som ram. Vi ville ta från resultatprognosen och låta den vara i stort sett noll, alltså samma som kommunfullmäktige hade bestämt sig för 2014. Vi ville även att kommunalskattens höjning med 25 öre skulle garantera barnomsorgen och skolan det önskade och nödvändiga tillskottet av medel.

Vi gjorde detta utifrån vår tro att uppförsbacken skulle leda oss till en ny höjd inom något år där vi kan se frukterna av extra ansträngningar och kan glädja oss åt att vi vågade räkna med en utveckling för vår kommun. Vi ville betala lite extra nu och såg en möjlighet att få tillbaka senare. Det var raka motsatsen till det vinnande budgetförslaget som ville snåla nu av rädslan att förlora än mer framöver.

Vi reserverar oss till förmån för Vänsterpartiets förslag till Mål- och resursplan 2016.

Stefan Kärvling                                                                    Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                                     2015-06-23

Den tredje reservationen

Visst kan man ställa frågan: Varför skriva reservationer? För Vänsterpartiet i Vänersborg har det genom åren varit viktigt att skriva tydliga och utförliga reservationer. Det finns enstaka beslutsärenden där det efter en förlorad votering inte ens behövs  anmäla en reservation, det framgår av protokollet vilket yrkande vi tillstyrkte. Men i samband med Arena-skandalen i Vänersborg har vi lärt oss att det har stor betydelse att reservera sig. Våra partikamrater som hade sagt nej, nej, och åter nej till ett bygge som sprängde alla ramar (beslutet om 140 mkr blev osannolika 300 mkr) fick erfara att kommunfullmäktige inte såg skäl att göra undantag, alla i den ansvariga nämnden vägrades ansvarsfrihet. Nämndens ordförande, som idag är kommunstyrelsens ordförande, gjorde det begåvade uttalande i regional-TV: ”Det är ju bara ett spel.” Dåvarande kommunstyrelsens ordförande, som egentligen hade ansvar och som också uttalade att det var han som hade det fulla ansvaret, är idag kommunfullmäktiges ordförande.

Vår slutsats är därför: Är vi inte överens med majoriteten, förlorar våra egna förslag, förlorar andra yrkanden som vi biträder, då anmäler vi skriftliga reservationer. Bättre förebygga än att vara efterklok. Sedan är det också ett bra sätt att undvika frasen ”Vad var det vi sade”. Istället kan vi hänvisa till en reservation där vi utförligt redovisar vad vi ville och varför vi ville på annat sätt än det som blev majoritetens beslut.

I onsdags var det kommunstyrelsen som hade sammanträde, här kan du se hur vi använde oss av rätten att reservera oss.

Ärende 5 – Investerings- och exploateringsbudget

Ärende 15 – Anvisningar Mål- och resursplan 2016-2020

Ärende 17 – Öppna sammanträden i kommunstyrelsen

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv