Regeringen

Idag gäller det miljoner

Måndag 16 april – Stockholm, Vänersborg

Idag lade regeringen fram ”Vårbudget 2018” som består av två delar: den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten 2018. Den senare innehåller i huvudsak ett flertal förslag om förändringar i den av riksdagen redan godkända höstbudgeten som gäller det löpande året. Här återkommer formuleringen ”överenskommelse med Vänsterpartiet”. Vi vet att vår egen Ulla Andersson, Vänsterpartiets budgetförhandlare, har lyckats bra, många av Vänsterpartiets initiativ har landat väl hos regeringens förhandlare. Lite längre ner på den här sidan visas vilka frågor det gäller. (En annan sida visar ”vad som är vad” ifall det tycks vara svårt att hålla isär olika delar av budgetprocessen.)

Sedan finns riktlinjerna för ekonomiska politiken, vårpropositionen. Inga tvivel, det är här skillnaderna syns. Visserligen kommer Vänsterpartiet att finnas med och dela regeringens uppfattning om den fortsatta utvecklingen av ekonomin. Vänsterpartiet har dock på flera punkter velat gå längre, velat se tydligare besked, haft förväntningar på att andra åtgärder skulle föreslås för riksdagen.

Idag och under en tid framåt framgår detta säkerligen i media och på partiernas hemsidor.

Vill du veta mer om Vänsterpartiets syn på dagens förslag, på hela mandatperioden egentligen, vill du också ta del av vad Vänsterpartiet i sina förhandlingar med regeringen inte lyckades med, då bör du ta någon minut och se och lyssna på Ulla Andersson, som på morgonen talade vid en pressträff. Eller också tar du en titt på ett pressmeddelande där en sammanfattning finns. 

Här i Vänersborg är det annat som håller spänningen uppe. Marie Dahlins förslag om den sociala inkluderingspotten med 19,3 mkr hos kommunstyrelsen förutsätter att nämnderna avstår denna summa i sina egna budgetförslag för 2019. Därutöver var kommunstyrelsens ordförande av den uppfattningen, att nämndernas verksamhet 2019 inte kan förvänta sig ökade anslag jämfört med 2018.

Alla förvaltningar har räknat och lämnat förslag till sina nämnder som genom ett politiskt beslut kan stoppa förvaltningarnas begäran eller också ställa sig bakom sina egna förvaltningar.

Byggnadsförvaltningen begär 0,5 mkr tillägg utöver ramen, nämnden sammanträder i morgon tisdag.

Socialförvaltningen begär 52, 5 mkr i tillägg utöver ramen, nämnden sammanträder på torsdag.

Samhällsbyggnadsnämnden begär 0,6 mkr tillägg utöver ramen, sammanträde också på torsdag.

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår sin nämnd: ”Barn- och utbildningsnämnden begär 35 920 tkr i utökad budgetram.” nämnden möts på måndag nästa vecka.

Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår förändringar av verksamheten som sänker nämndens kostnader med 3,5 mkr. Nämnden behandlar förslaget nästa vecka måndag.

Sedan blir det budgetberedningens tur att fundera, tre dagar är bokade: 25 – 27 april.

Spännande dagar, ovissa utsikter. Och så var det ju en markering till som finns i allas almanackor: 9 september.

Nästan klart – gratisresor för skolungdomar under sommarlovet

Morgondagens lokaltidning TTELA kommer med en nyhetsnotis: ”Skolungdomar reser gratis i sommar”. Man kan läsa bl a följande: ”När regeringen tillsammans med Vänsterpartiet beslutade att sätta undan 350 miljoner kronor för fria resor inom kollektivtrafiken för skolungdomar var tanken att resorna skulle ske inom kommunerna. Men i Västra Götaland tar man det nu ett steg längre.”

Det formella beslutet återstår, kollektivtrafiknämnden sammanträder på onsdag. Till regionens andel av de statliga pengarna, 57 miljoner, lägger regionen ett eget bidrag. ”På så vis kan vi ge samtliga skolungdomar mellan årskurs 6 och årskurs 2 på gymnasiet ett sommarlovskort som ger fria resor i hela regionen, säger Vänsterpartiets Västra Götalands politiska sekreterare Lena Karlsson”, berättar TTELA. Moderaternas pressekreterare i Västra Götaland, Torbjörn Colling, bekräftar att förslaget väntas bli bifallet av samtliga partier i regionen.

I Vänersborg har Vänsterpartiet tre gånger i kommunfullmäktige agerat för att allt ska komma på plats i tid inför sommarlovet 2019. På vår hemsida har vi vid flera tillfällen berättat om alla små steg som har tagits. I ett inlägg framgår förresten att det inte varit frid och fröjd från början, i riksdagen avvisade nämligen Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna regeringens förslag om denna särskilda satsning. Skönt att alla är med på resan nu! Håll tummen fram till onsdag!

[Den som vill veta mer hänvisas till ett pressmeddelande från regeringen som kom idag]

Flera riktade satsningar på ungdomar i budgeten

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten drivit igenom flera riktade satsningar på ungdomar med start i sommar. I paketet ingår stöd till idrott och kultur, fler sommarjobb och ökade öppettider på fritidsgårdar.

– Vi måste ge alla ungdomar chansen att se positivt på framtiden. Ett första jobb och en meningsfull fritid ger den möjligheten. Därför har det varit viktigt för oss att driva igenom de här reformerna i förhandlingarna med regeringen, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Totalt landar reformerna på 170 miljoner kronor. I paketet ingår:

Sommarjobb för ungdomar

En satsning för att skapa sommarjobb i kommunerna. Pengarna beräknas räcka till minst 10 000 sommarjobb inom till exempel äldreomsorgen och förskolan. Satsningen riktar sig till ungdomar som avslutat årskurs nio och till dem som avslutat årskurs ett och två på gymnasiet.

Kostnad: 100 miljoner kronor (2018)

Sommarsatsning på fritidsgårdar

En reform med syftet att öka tillgängligheten, t.ex. utöka öppettiderna, och öka kvaliteten i verksamheten vid fritidsgårdar för ungdomar runt om i landet.

För många barn och unga är fritidsgårdarna en av de viktigaste platserna i tillvaron. Fritidsgårdarnas sociala funktion är svår att överskatta, inte minst för de ungdomar som särskilt behöver det och inte har råd med fritidsaktiviteter som kostar pengar.

Kostnad: 50 miljoner kronor (2018)

Satsning på kultur för barn och unga

En reform med inriktning på kultur för barn och unga. Medlen ska vara ett sökbart statsbidrag för olika kulturverksamheter under andra halvåret 2018, med inriktning på barn och unga.

Kostnad: 10 miljoner kronor (2018)

Stöd till idrott för barn och unga

En satsning som ska fördelas via Riksidrottsförbundet, till föreningar som riktar sin verksamhet till barn och unga.

Kostnad: 10 miljoner kronor (2018)

Många metoo-insatser i kommande budgeten

Nu ska sex- och samlevnadsundervisningen bli bättre. Det ingår som en av flera metoo-relaterade satsningar som Vänsterpartiet har fått igenom i den kommande budgeten. Totalt handlar det i år om 120 miljoner kronor för satsningar inom arbetslivet, rättsväsendet, socialtjänsten och skolan.

– Under hösten och vintern har alla hört vittnesmålen i metoo-uppropen. Mäns sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor griper igenom hela samhället. Därför måste vi också arbeta mot det på en rad områden, vilket har varit viktigt för oss när vi har förhandlat fram det här, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

– En bra sex- och samlevnadsundervisning ger eleverna chans att prata om normer och beteenden och hitta en trygghet i de här frågorna. Men på alltför många skolor håller undervisningen inte måttet. Därför satsar vi nu på att utveckla undervisningen och ge lärarna bättre stöd, säger Jonas Sjöstedt.

Metoo-paketet på totalt 120 miljoner kronor består av:

Kompetensutveckling för bättre sex- och samlevnadsundervisning och arbete mot kränkande behandling i skolan, 50 miljoner kronor
Kunskapslyft för socialsekreterare om mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationer, 25 miljoner kronor
Uppdrag till Arbetsmiljöverket att ta fram informations- och utbildningsinsatser med stöd till arbetsgivare att arbeta mot sexuella trakasserier, 10 miljoner kronor
Förstärkning av de statliga medlen till de regionala skyddsombuden, 15 miljoner kronor
Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskapen om samtycke som norm och om den nya sexualbrottslagstiftningen, 10 miljoner kronor
Ytterligare informations- och utbildningsinsatser som behöver göras för att skapa kunskap om den nya sexualbrottslagstiftningen. Domstolsverket kommer att bistå Brottsoffermyndigheten i insatser som riktar sig mot rättsväsendet, 10 miljoner kronor
Samtliga punkter gäller vårändringsbudgeten för 2018.

Läs mer om satsningarna.

Vänsterpartiet satsar 50 miljoner på kvinnojourer

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten drivit igenom ett ökat ekonomiskt stöd till kvinnojourerna. Satsningen kommer att i huvudsak gå till de lokala kvinnojourerna men också göra det möjligt för de nationella jourerna att ta del av pengarna.

Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationer är ett enormt samhällsproblem. Alltför många kvinnor utsätts för våld eller förtryck. Här utför de ideella kvinno- och tjejjourerna ett betydelsefullt arbete med att ge stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för våld. Men kvinnojourernas ekonomiska situation är inte problemfri och för att kunna hjälpa fler kvinnor behöver jourerna ett ökat stöd.

– Kvinnojourerna gör ett fantastiskt arbete men idag räcker inte resurserna till. Ingen våldsutsatt kvinna som söker hjälp ska nekas plats, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Kvinnojourerna har länge haft svårt att driva en långsiktig verksamhet. Systemet med bidrag för ett år i taget ledde till att många kvinnojourer vid slutet av året inte vetat om de kan fortsätta verksamheten nästa år.

I vårändringsbudgeten 2015 fastslogs tack vare Vänsterpartiet ett statligt stöd till jourerna som kan sökas även för långsiktig verksamhet. Stödet startade på 25 miljoner under 2015 och sedan 2016 är det på 100 miljoner.

– Ett problem som blivit tydligt med det statliga stödet är att det inte kan sökas av alla jourer eftersom det söks på regional eller kommunal nivå. De nationella jourerna har inte fått ta del av stödet men nu ska även de få vara med och söka, säger Jonas Sjöstedt.

Pengarna kommer att fördelas som ett organisationsbidrag via samma fördelningsnyckel som tidigare har använts av kommunerna.

Kostnad: 50 miljoner kronor (2018)

 

 

2019 – en mängd förändringar runt hörnet

Kunskapsförbundets direktion sammanträder på tisdag. Det är mycket vanligt att utskicket till ledamöterna blott innehåller ett fåtal handlingar. Hur mycket kritik som än framförs, tycks det inte gå att ändra på. Inget undantag denna gång heller.

Det viktigaste borde vara ärende 5 : ”Budget 2019 – uppstart arbete med mål- och resursplan 2019-2021.” Beskedet är: Maud Bengtsson och Johan Olofsson föredrar ärendet. Maud är ordförande i direktionen, socialdemokrat från Trollhättan, och Johan är förbundsdirektör.

Budgetprocessen är tämligen komplicerad. Kunskapsförbundet är helt i händerna på sina två medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg. Därifrån kommer för ungdomsgymnasiet det ärliga förbundsbidraget och för vuxenutbildningen två separata uppdragsavtal.

Ledamöterna i direktionen är på sätt och vis ”i händerna” på sitt presidium: Utöver Maud är det Kenneth Borgmalm, S, från Vänersborg och Sofia Lindholm, C, från Trollhättan. Dessa tre träffar tämligen regelbundet kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg. Av mötesschemat för ägarsamrådet framgår tydligt att det är där signalerna kring ekonomin formuleras, därifrån kommer beskedet vad förbundet har i sin budget för att ordna sin verksamhet.

Men nu börjar det röra på sig ordentligt, från regeringen och riksdagen annonseras lagförslag och beslut som kan förändra förutsättningar för förbundet och framförallt för skolornas organisation.

Här ett citat från en debattartikel i DN 12 mars – det är Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, som skriver:

”​Jag ser fyra huvudsakliga områden där dagens styrning av den gymnasiala utbildningen, inklusive vuxenutbildningen, brister:

Utbildningsutbudet. Kommuner är ofta för små för att kunna hantera frågor om utbildningsutbud på ett funktionellt sätt. Gymnasieutredningen har pekat på att det på flera håll i landet inte är möjligt att erbjuda merparten av de nationella programmen och inriktningarna inom gymnasieskolan. Den främsta orsaken till det är att elevunderlaget, tillgången till rätt lärarkompetens och kapaciteten för arbetsplatsförlagt lärande på vissa håll är otillräcklig för att motsvara gymnasieskolans fulla programutbud. För individen blir detta ett problem utifrån att var man bor spelar en så stor roll för vilka program man kan läsa. Men även kompetensförsörjningen blir lidande eftersom det framför allt är dyra yrkesutbildningar som får stryka på foten. Dessa utbildningar kräver en kraftsamling från flera aktörer för att få tillräckligt elevunderlag och tillräcklig kvalitet. Det kan sällan en enskild kommun mäkta med.

Resursutnyttjandet. Sedan friskolereformen genomfördes på 1990-talet har antalet gymnasieskolor ökat dramatiskt, vilket har lett till att det genomsnittliga antalet elever per skola har fallit. Detta riskerar att påverka resursutnyttjandet och utbildningens kvalitet negativt, då det blir svårare för varje skola att till exempel ha tillgång till en bred kompetens hos lärare, ett välfyllt skolbibliotek eller tillgängliga elevhälsotjänster. I storstäderna har kommunala och fristående skolor många gånger haft en osund konkurrens om eleverna med halvtomma klasser, stillastående maskiner och ett ineffektivt utnyttjande av lärare som följd. Den fria etableringsrätten för gymnasieskolor har alltså inte lett till ett allsidigt utbud av gymnasieprogram i hela Sverige – däremot till ett överutbud av populära program i starka marknadslägen.

Styrkedjan. Under 2000-talet har andelen elever som går i en kommunal gymnasieskola i den egna hemkommunen minskat stadigt. I dag är det enbart varannan gymnasieelev som gör det. Resten pendlar till kommunala skolor i andra kommuner eller går i fristående skolor. I teorin har hemkommunen det fulla planeringsansvaret för sina elevers gymnasieutbildning, men i praktiken är det marknaden som styr och huvuddelen av gymnasieskolans resurser skickas mellan kommuner och fristående skolor enligt fasta prislistor. Det skapar en obalans mellan vilket ansvar kommunen har och vilken kapacitet kommunen har att fullgöra sitt ansvar. Många kommuner har försökt lösa detta genom att ingå kommunalförbund eller i andra samarbetsformer, men bland annat Skolkommissionen har pekat på att samordningen inte fungerar optimalt.

Finansieringen. Slutligen tar finansieringen av gymnasieskolan i dag endast begränsad hänsyn till elevers olika behov och skolors varierande förutsättningar. Detta trots att elevers socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund spelar en stor roll för elevers studieresultat och genomströmning. I dag kan en gymnasieskola där eleverna har ett genomsnittligt ingående meritvärde på 300 poäng få lika mycket resurser för samma program som en skola där eleverna har ett ingående meritvärde på 150 poäng. Trots att de bägge skolornas elever sannolikt har helt olika förutsättningar att uppnå målen är det alltså inte säkert att det får avtryck i finansieringen.”

Samma dag tillsattes utredningen ”Dir 2018:17 Planering och dimensionering av gymnasial utbildning.

Den 20 mars lämnade regeringen två propositioner till riksdagen som båda påverkar gymnasieskolans arbete och medför större kostnader för Kunskapsförbundet: ”Samling för skolan, 2017/18:182″ och ”En gymnasieutbildning för alla, 2017/18:183″.

Det finns flera obesvarade frågor: Hur kan direktionens förutsättningar förbättras att hålla jämna steg med det som sker i Stockholm och som påverkar Kunskapsförbundets arbete? Hur förmedlas samtalen mellan ägarsamrådets kommunalråd och förbundets presidium till hela direktionen?

Och även: Hur mycket vet egentligen de två kommunernas fullmäktigeförsamlingar om det som avtalas mellan kommunalråden och förbundets presidium? I slutändan är det ju kommunfullmäktige som måste veta om vilka pengar som behöver ställas till förfogande, för våra gymnasieungdomar och för vuxenutbildningen.

Förslaget för att stoppa vinstjakten i välfärden överlämnat till riksdagen

Nu lägger Vänsterpartiet och regeringen fram förslaget om vinster i välfärden på riksdagens bord. Igår har propositionen överlämnats till riksdagen.

Förslaget om vinstbegränsningar inom välfärden ska säkerställa att skattemedel  avsatta för välfärden används till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre en trygg omsorg – inte till stora vinstuttag.

– Lärare, undersköterskor, brukare, elever, alla människor som tar del av vår gemensamma välfärd, blir vinnare på det här förslaget, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.

Samtidigt som vinstjakten ska stoppas ska vi värna valfriheten och mångfalden i välfärden. Seriösa välfärdsverksamheter som återinvesterar i verksamheten kommer att kunna vara kvar.

– Vinst som incitament hör inte hemma inom välfärden, säger Ulla Andersson.

[Se även regeringens pressmeddelande – där kan hela propositionen laddas ner.]

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Kunskapsförbundet är väl förberett

Kunskapsförbundet Väst sjösattes 2013 – det har tagit tid att komma fram till rätt svar på otaliga frågor. Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg är samlade i ett gemensamt förbund. Friskolornas konkurrens har hela tiden funnits och kommer att finnas också framöver. Flera skolor med enskild huvudman berörs inte av den pågående debatten kring bolagens vinster i välfärden.

På tisdag informeras direktionen hur den preliminära antagningen ser ut. Uppgifterna kommer att vara mycket svävande. Tittar man på redovisningen som antagningskansliet i Fyrbodal presenterade idag, så är 2827 sökande registrerade med sina förstahandsval. Inte mindre än 968 elever är med höstbetyget från årskurs 9 ”obehöriga”. Det låter illa, men när slutbetygen är satta till sommaren, har antalet obehöriga blivit mycket mindre. Somliga använder sig också av möjligheten att göra omval. Dock borde en fråga få ett svar på tisdag: Stiger andelen sökande till utbildningar som Kunskapsförbundet erbjuder? Kanske även: vilka utbildningar får en ökning av antalet sökande, vilka förlorar? Det spelar stor roll för planeringen. Att erbjuda bästa utbildningskvalitet med det ekonomiska utrymme som medlemskommunerna ställer till förfogande är målsättningen för direktionens politiker.

Vill någon skaffa sig en god uppfattning hur långt förbundet har kommit under de fem första åren, rekommenderas att läsa ”Årsredovisningen 2017”.

Ingen rast och ingen ro, kan man säga om skolornas situation. Utbildningspolitiska frågor är centrala frågor i valrörelsen 2018. Redan nu finns flera förslag som inom kort (och innan valdagen i september) avgörs i riksdagen.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program” – detta förslag har lämnats på lagrådsremiss, återkommer till riksdagen och skall träda i kraft hösten 2019 om riksdagen ger bifall.

Det andra förslaget som har gått till lagrådet har rubriken ”En gymnasieutbildning för alla”. Delar av lagstiftningspaketet föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och andra delar den 1 juli 2019.

Från Skolverket kom idag en skrift som kan vara hemläxan för utbildningspolitiker: ”Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie”. Det måste vara av stort intresse av få veta om värdet av gymnasieutbildningen. Visserligen finns det en hel värld också utanför högskolan, men flertalet elever söker från grundskolan till högskoleförberedande utbildningar.

Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet

Vänsterpartiet (30 augusti) har förhandlat med regeringen – det syns i budgetpropositionen (20 september)

Budgetpropositionen 2017/18:1, Utgiftsområde 12 ”Kommunikationer”, 3.6. Politikens inriktning:

Bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik till skolungdom under sommarlovet.

Regeringen föreslår att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar årskurserna 6–9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan.

Vi inför ett bidrag till avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet

Nästa år införs ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven. Det har Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Samtidigt byggs sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga ut eftersom det har visat sig bli en sådan succé och ska nu gälla alla skollov.

– Alla barn har rätt till ett bra sommarlov, oavsett om föräldrarna har mycket eller lite pengar. Därför satsar vi nu på avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarloven. När kompisarna tar bussen för att bada ska inte den som har föräldrar med lite sämre ekonomi behöva stanna hemma. Det barnet ska också kunna följa med, säger Jonas Sjöstedt.

Bidrag till avgiftsfria sommarlovsresor med kollektivtrafik
Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom införandet av ett statligt bidrag för att möjliggöra avgiftsfritt resande på sommarlovet för skolungdomar med den lokala kollektivtrafiken. Bidraget ska gälla resor inom kommunen och i vissa fall kan även resor inom länet/regionen omfattas. Det kommer nu inledas en process för att ta fram en ordning för hur och vilken aktör som ska kunna ansöka om medel.

Reformen ska gälla i kommunen folkbokförda skolungdomar som lämnar någon av årskurserna 6-9 i grundskolan och 1-2 i gymnasieskolan. Totalt finns i Sverige ca 690 000 skolungdomar i denna grupp.

Satsningen är på 350 miljoner kronor per år 2018-2020. Reformen träder i kraft 2018 och börjar gälla under sommarlovet samma år.

Budgetpropositionen 2017/18:1, Utgiftsområde 9 ”Hälsovård, sjukvård och social omsorg”, 6 Politik för sociala tjänster:

Avgiftsfria lovaktiviteter och simskola

Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen under åren 2016–2019 på sommarlovsaktiviteter som är kostnadsfria för barn i åldern 6–15 år. Regeringen avser att även tillskjuta medel för avgiftsfria aktiviteter under skollov motsvarande 250 miljoner kronor under 2018–2020. Simkunnigheten i dag är ojämn och det är vanligare att barn med socioekonomiskt svagare bakgrund inte kan simma. Simundervisning ska ges inom ramen för skolan, men tiden där räcker inte alltid till för att alla barn ska uppnå god simkunnighet och vattenvana. Regeringen avser därför att ge stöd med 300 miljoner kronor årligen för att göra det möjligt för kommunerna att erbjuda avgiftsfri simskola för barn.

Meningsfulla lovaktiviteter
Vänsterpartiet har även fått igenom ett nytt lovstöd. Sedan 2016 finns på Vänsterpartiets initiativ ett statligt stöd till sommaraktiviteter för barn och unga i åldersgruppen 6 till 15 år. Vi har nu fått igenom att stödet byggs ut med mer pengar som ska gälla alla skollov.

– Vårt sommarlovsstöd visade sig bli en succé. Det har gett mängder av fina sommarminnen för barn runtom i Sverige. För många har det betytt vänner som man annars aldrig hade träffat och aktiviteter man inte hade fått komma iväg på. Därför är det så glädjande att vi nu bygger ut satsningen med mer pengar och riktar de nya pengarna till att gälla alla skollov. Fler barn ska få riktigt bra skollov, säger Jonas Sjöstedt.

Sommarlovsstödet som funnits sedan 2016 är på 200 miljoner kronor om året. Pengarna betalas ut till kommuner som erbjuder avgiftsfria aktiviteter under sommarlovet. Aktiviteterna ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund.

Exempel på sådant som det befintliga sommarlovsstödet har gett är simskolor, bussutflykter, odlingskurser, teaterskolor, längre öppettider på fritidsgårdar, sportaktiviteter, pysselkvällar, parkour och konserter. Under sommaren 2017 har samtliga kommuner i Sverige tagit del av stödet.

Utöver den befintliga sommarlovssatsningen på 200 miljoner kronor per år 2016-19, görs nu en ny satsning på 250 miljoner kronor per år under 2018-2020 som ska gälla alla skollov. Under 2018-19 går således satsningarna parallellt medan det under 2020 enbart kommer att finnas det nu föreslagna lovstödet på 250 miljoner kronor.

Kategorier
Arkiv