Kommunfullmäktige

1 2 3 14

Kommunstyrelsen 8 + 3 =11

Kommunstyrelsens första sammanträde valåret 2018 är på onsdag 17 januari. Sedan följer ytterligare sju sammanträden innan valdagen söndag 9 september. Därefter är tre sammanträden med det ”gamla manskapet” planerade innan årsskiftet. Ledamöter i nämnder och styrelser tillträder ju först efter 1 januari 2019, deras mandatperiod sträcker sig fram 31 december 2022.

För kommunfullmäktige gäller annat: Fram till valdagen skall det bli åtta sammanträden, det första 31 januari, det sista 10 oktober. Det nyvalda fullmäktige har sedan tre sammanträden under 2018: 24 oktober, 21 november och 19 december.

Allt naturligtvis under förutsättning att det inte kallas till något extra sammanträde. Här kan man bara spekulera. Det finns ju ingen röd tråd, kommunledningens minoritetspartier hankar sig fram från månad till månad. Det finns nog ingen som önskar att det ska fortsätta så här ytterligare en mandatperiod.

Socialdemokraterna och Centerpartiet i Vänersborg låtsas som ingenting. Visserligen finns det lokala frågor som kan lösas utan att rikspartiernas strider behöver inverka menligt, men hur det går hem bland partimedlemmarna och väljarna återstå att se. Eller ska man tro att motsättningarna mellan Stefan Löfven och Annie Lööf också är bara på skoj? Vad Miljöpartiets väljare har fått ut av sina förtroendevalda är en intern hemlighet. Partiets representanter tycks inte komma ihåg mycket av den kämpaglöd som präglade deras valmanifest 2014.

Vad som är på gång, vilka partier som söker ett hållbart samförstånd inför nästa mandatperiod ser man nog först efter valdagen i september. Men ganska snart kommer det att synas om det finns förutsättningar för ett majoritetsstyre.

Budgetberedningen möts i slutet på januari och i början av februari. Den 28 februari skall kommunstyrelsen bestämma vilka ramar som skall gälla för samtliga nämnder för 2019. Kommunfullmäktige fattar sedan budgetbeslutet vid sitt sammanträde 20 juni.

Men även här spelar det roll att 2018 är ett valår. Juni-beslutet av det ”gamla fullmäktige” kan nämligen ändras genom ett nytt, ett annat beslut av det ”nya fullmäktige”, i så fall i november.

Det är nog ett bra tips att ha koll hur det utvecklas under den närmaste tiden. Även att höra efter vem som stod bakom vilka viktiga beslut 2015, 2016 och 2017. Att bara lita på alla nya löften som poppar upp under valrörelsen kan inte vara det klokaste.

Vänsterpartiet lovade 2014 att vara öppet och lyhört, att berätta inför beslut hur partiet ”tänker” och att låta bli att ingå hemliga överenskommelser. Därför anser vi det angeläget att uppdatera vår hemsida regelbundet.

 

Någon som i efterhand vill förklara sig?

Vänsterpartiet hade ett tilläggsyrkande i fullmäktige igår: Kommunfullmäktige förutsätter att Socialnämnden använder det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut.

Vem skulle kunna komma på tanken att inte ställa sig bakom en sådan fullständigt självklar mening? I alla fall var det inte en enda ledamot som från talarstolen ville underkänna uttalandet.

Sedan kom omröstningen. 35 av 51 ledamöter röstade för avslag på tilläggsförslaget.

Här vår reservation:

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2017-12-13 i ärende 3:

Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga (KS 2017/452)

Vi reserverar oss till förmån för Vänsterpartiets yrkande om ett tillägg i beslutsförslaget med lydelsen: ”Kommunfullmäktige förutsätter att Socialnämnden använder det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut.

Yrkandet är enkelt och i grunden banalt – vem i fullmäktige kan vilja uttala sig för att statliga bidrag inte används på sätt som föreslagits av regeringen och beslutats av riksdagen? 35 av 51 ledamöter underkände vid omröstningen tillägget. Inte någon förklarade från talarstolen varför, inte någon besvarade frågan varför inte denna självklarhet skulle gälla i vår kommun.

Tilläggsförslaget har en bakgrund. I motionen till socialnämnden 2017-09-28 med rubriken ”Vill väcka ett nytt ärende” (Dnr: SOC 2017/249) sägs bl a: ”Det är också tydligt att den enskilda kommunen skall kunna bestämma exakt hur pengarna skall komma till användning. Det gäller dock uteslutande ärenden där ensamkommande ungdomar, som under den orimligt långa väntetiden på beslut i deras asylansökningar, fyller 18 år.”

När socialnämnden behandlade motionen 2017-10-26 var presidiets beslutsförslag:

  1. Socialnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag om att det tillfälliga kommunbidraget ska tillkomma socialnämnden och användas enligt bifogad utredning.
  2. Socialnämnden begär hos kommunstyrelsen att det tillfälliga kommunbidrag som Vänersborg tilldelas för ensamkommande unga under 2017 samt 2018 tillkommer socialnämnden.

I förvaltningens utredning talas om ”stigande kostnader för försörjningsstöd då statsbidrag för de över 21 år inte längre kommer kommunen till del och ersättning för ekonomiskt bistånd inte går att återsöka” och det sägs också ”att det tillfälliga kommunbidraget bör användas för att täcka hyreskostnader …” Det framgår att det handlar om ungdomar som har fått sin ansökan prövad och blivit beviljade uppehållstillstånd och därefter valt att stanna kvar i Vänersborg.

I socialnämnden ville vi med ett eget yrkande komma rätt igen. Vi markerade att det tillfälliga kommunbidraget var avsett att användas för ungdomar som var kvar i den utdragna asylprocessen och nu fyllde 18 år eller blev åldersuppskrivna.

Vi hänvisade också till syftet med Gymnasielagen, fast vi fick också inse att vi gick bet på att tolka lagtexten tillfredsställande.

Innan kommunfullmäktige nu skulle avgöra ärendet, hade riksdagen 2017-11-18 ställt sig bakom Finansutskottets betänkande 2017/18;FiU11 (höständringsbudget) och därefter 2017-12-12 bakom Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18 SfU4 (utgiftsområde 8 Migration). Därmed var det klart att Vänersborg kunde räkna med att ta del av det tillfälliga kommunbidraget med 2 mkr i december 2017 och 1 mkr under våren 2018.

2017-11-27 kom Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om ”En ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande”. Där finns flera förslag till förändringar inom gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen.

Sambandet mellan det tillfälliga kommunbidraget och dessa nu föreslagna bestämmelser som ska ge en ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande är mycket tydligt.

I våra inlägg i kommunfullmäktige försökte vi visa vad som rimligen bör anses vara meningen med det tillfälliga kommunbidraget. Vi underströk flera gånger att vi upplevde det som vilseledande att kansliets underlag valde rubriceringen ”Ensamkommande unga” istället för det som i underlaget längre fram korrekt noterades, nämligen ”ensamkommande unga i asylprocessen.”

Inte någon av kommunfullmäktiges ledamöter bemötte våra argument, inte någon talade mot vårt tilläggsförslag.

Omröstningen visar dock att Vänsterpartiets tilläggsyrkande: ”Kommunfullmäktige förutsätter att Socialnämnden använder det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut” inte delas av kommunfullmäktiges majoritet.

Vi överlämnar kopior av vår reservation med underlag vi hänvisar till i reservationen till Arbetsmarknadsdepartementet, Socialförsäkringsutskottets kansli och till kommunens revisorer.

Vänsterpartiet                2017-12-14

”Ensamkommande” i riksdag och i kommunfullmäktige

På onsdag beslutar kommunfullmäktige i ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga”. Det är mycket som skulle behöva tas med i debatten, men det är mest sannolikt att ordföranden Lars-Göran Ljunggren, S, begränsar alla inlägg till själva beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut om 2017 års höständringsbudget, att det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden. Det innebär att kommunbidraget om 2 miljoner kronor för 2017 och 1 miljon kronor för 2018 redovisas på socialförvaltningen.

Med andra ord, ingen debatt om varför kommunen får ett tillfälligt kommunbidrag och ingen debatt om hur pengarna var tänkta att användas. Att socialförvaltningen har en annan uppfattning anses inte vara en fråga för kommunfullmäktige. Debattinläggen kommer att begränsas till frågan om hur det tillfälliga kommunbidraget skall behandlas i bokföringen.

Självfallet kommer Vänsterpartiet senare att försöka samla en majoritet i socialnämnden för att komma till ett beslut i enlighet med det som varit avsikten när regeringen och Vänsterpartiet centralt hade kommit överens. Det är ju skillnad mellan socialdemokraterna i regeringen och här på hemmaplan, tyvärr.

I fredags debatterades i riksdagen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU4 som behandlar Utgiftsområdet 8 ”Migration” i regeringens budget för 2018. Besluten kommer att fattas på tisdag, 12 december, dagen innan vårt eget kommunfullmäktige. Här gällde en del av betänkandet den aktuella frågan om det tillfälliga kommunbidraget för 2018. Bidraget för 2017 hade redan tidigare bifallits av riksdagen.

Vänsterpartiets företräddes av Christina Höj Larsen och här finns en länk till hela hennes anförande. Paula Bieler, SD, begärde replik. Här det avslutande inlägget i replikskiftet:

​Anf. 30 CHRISTINA HÖJ LARSEN (V) replik:

Herr talman! Nej, Vänsterpartiet förhandlar inte om någonting med Sverigedemokraterna. Det kommer vi aldrig att göra, och därför går vi heller inte in och förhandlar eller tittar på ett utskottsinitiativ från Sverigedemokraterna.

Det gör vi inte av två olika skäl. Det ena handlar om Sverigedemokraternas syn på vem som ingår i vårt ”vi”. Vi har hört andre vice talmannen Björn Söder säga att samer och judar inte är svenskar i någon riktig mening. Vi har hört gruppledaren Mattias Karlsson säga att Zlatan inte är svensk på grund av något sätt som han rör sig på. Vi har även hört Mattias Karlsson hej vilt anklaga unga människor med uppehållstillstånd att vara terrorister. Detta är det ena skälet till att man inte kan förhandla med ett sådant parti. Ert ”vi” är rörligt och begränsat, och det kommer aldrig att innefatta alla oss som vill ha ett samhälle som tillhör oss alla. Det andra skälet är att ni dessutom är ett högerparti. Om man kollar på er senaste budget ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än dubbelt så stor skattesänkning som den genomsnittliga löntagaren. Den rikaste tiondelen får därtill 13 gånger så mycket som de i vårt samhälle som har minst. Sverigedemokraterna är ett högerparti för de allra rikaste. Ni visar detta gång på gång i budgeten. Ni är dessutom ett parti som hela tiden förflyttar gränsen för vem som är ”vi”. Ett sådant parti kommer vi inte att förhandla med.

En liten del av ett stort anslag

Innan juluppehållet beslutar riksdagen om samtliga utgiftsområden i statens budget för 2018 och framåt. Budgetförslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Alliansens partier och SD har många egna förslag som behöver ”finansieras”. I deras motioner förekommer en mängd formuleringar som ”avvisar regeringens förslag” för att skapa utrymme för de egna idéerna.

Här ett exempel hur det fungerar: Idag fredag, 8 december, debatteras bl a ”Utgiftsområde 22 Kommunikationer” i kammaren. Som underlag finns Trafikutskottets betänkande 2017/18:TU1. I utskottet har regeringens budgetproposition varit utgångspunkt. Till detta kommer samtliga motioner som berör frågor aktuella i detta utgiftsområde. I betänkandet redovisas texten ur propositionen, motionernas yrkanden och utskottets ställningstagande.

Nu är ju alliansens partier inte eniga i alla frågor. Dels för att kunna visa den egna ”profilen” vid ingången till ett valår, dels för att undvika den överhängande risken att få majoritet i utskottet och senare i kammaren.

Det konkreta exemplet, säkerligen av många ansett vara av underordnad betydelse: ”Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”. På Vänsterpartiets förslag och efter förhandling skrev regeringen in detta som ett förslag i budgetpropositionen. Citat ur betänkandet: ”Regeringen föreslår vidare att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 ökas med 350 miljoner kronor 2018.”

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har detta som förslag. Eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna varken i någon reservation eller i något särskilt yttrande berör anslaget, måste detta tolkas som att man accepterar. Däremot finns tre separata särskilda yttranden, här de relevanta avsnitt:

(L) : Samtidigt avslår vi regeringens satsning på 350 miljoner kronor årligen för gratis kollektivtrafik under sommarlovet för skolungdomar och prioriterar i stället kollektivtrafik på landsbygden som inkluderar åtgärder för höjd säkerhet i anslutning till hållplatser och perronger.

(C): Vi föreslår också en minskning av anslaget med 85 miljoner kronor eftersom vi avvisar regeringens förslag om en utökad satsning på kollektivtrafik på landsbygden och med 350 miljoner kronor till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar.
 
(KD): Vi avvisar regeringens förslag om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet, vilket innebär en budgetförstärkning på 350 miljoner kronor.

Är det därmed klart att skolungdomarna i Vänersborg kan glädja sig åt riksdagens generositet och räkna med gratis Västtrafikkort under sommarlovet? Inte på långa vägar! Det statliga bidraget kommer nämligen endast under förutsättning att kommunen fattar ett sådant beslut och att kommunen dessutom bär sin del av kostnaden, det borde röra sig om en fördelning 50:50.

Den här frågan var aktuell i Vänersborg i maj 2017, den hade inkommit som ett medborgarförslag. Fast alla partier verkade vara positiva, blev det ändå ett avslag. Det var helt enkelt för sent att ordna inför sommarlovet 2017.  I september frågade Vänsterpartiet kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, om det skulle behövas en motion för att något skulle göras inför 2018. Svaret var nej, det behövs ingen motion.

Nu är det december. Vis av erfarenhet vill vi undvika att vara efterkloka. Frågar man inte, får man inga svar. Vi vill ha besked och frågar därför en gång till, nu på onsdag under kommunfullmäktiges sista sammanträde 2017.

December – ingen rast och ingen ro

Kommunstyrelsen 20 december avslutar två, tre hektiska veckor. Förtroendevalda i alla nämnder och i kommunfullmäktige är kallade till sammanträden med mängder av viktiga frågor. Då gäller det att behålla överblicken och att informera varandra. Vänsterpartiets gruppmöten samlar alla representanter från kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Men också medlemmar utan uppdrag brukar komma till gruppmöte. Där kan kommande beslut påverkas, där ska alla alternativa förslag prövas.

Nästa gruppmöte är på tisdag 5 december med start 18:00 i Vänsterpartiets lokal på Kronogatan 31.

Kommunfullmäktiges ärendelista 13 december kommer att nagelfaras:

Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017

Inser kommunfullmäktige utredningarnas budskap? Lokaler behövs, inte någon gång i framtiden utan nu, snarast möjligt. Finns det beredskap att förbereda ytterligare ett tungt investeringsbeslut i nästkommande Mål- och resursplan? Vilka uppdrag ska ges till vem, hur ska samordningen ordnas mellan nämnderna?

Kunskapsförbundet Väst Delårsrapport januari – augusti 2017

Mål- och resursplanen berättar hur man vill hantera verksamheten för att uppnå målen. Årsbokslut och två delårsrapporter ger löpande information hur man faktiskt lyckas med sin målsättning. Allt går hand i hand.  Delårsrapporten är inget tillfälle att stanna upp och glädjas. Nästa utmaning väntar redan runt hörnet. Ett tema borde vara hur medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg vill ställa sig till finansieringen av vuxenutbildningen. Förbundet kan konstatera att behovet att ta fram nya utbildningsplatser är enormt, många vuxna känner sig svikna.

Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga

Ett ärende som väcktes av Vänsterpartiet i socialnämnden och som kommer att återgå dit. I kommunstyrelsen bedömde vi det som slöseri med energi att föra en diskussion i sak, det är stängda dörrar där, det ger ingenting. Läs gärna vår reservation, då förstår ni att diskussionen i kommunfullmäktige är det som nu kommer att ske.

Begäran om utökad borgensram för Vänersborgsbostäder 

I kommunstyrelsen ville SD veta om det inte var på tiden att ”sätta en gräns”. Morgan Larsson, som har gett sitt Välfärdsparti det nya namnet Medborgarpartiet, ställer nog samma fråga.

Antagande av biblioteksplan 2017-2020 för Vänersborgs kommun 

I december 2016 skickade kultur- och fritidsnämnden biblioteksplanen för antagande till kommunfullmäktige. Visst kan man tala om ”grus i maskineriet” när det tar ett helt år att komma till ett beslut i fullmäktige.

Antagande av Översiktsplan 2017 i Vänersborgs kommun

Arbetet med översiktsplanen har pågått sedan fyra-fem år tillbaka. Nu är vi framme! Moderaterna har fortfarande tankar om att föreslå en del förändringar ”i sista stund”. Det är samma invändningar som M har haft under i stort sett hela processen. Nu är inte längre L och KD med på tåget, dessutom vill nog ingen riskera att sänka hela förslaget och att på nytt behöva ställa ut underlaget. ”Chicken race” på gång med andra ord.

Fastställande av taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Ett typiskt överkurs-ärende där många ledamöter hoppas på att någon annan har satt sig in i frågorna och anvisar rätt väg till rätt beslut. Lite hjälp finns dock att hämta i presentationen som kommunstyrelsen såg förra veckan.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om stundande budgetsamtal – nya utmaningar

Interpellationer och frågor är något som alerta oppositionspolitiker använder sig av för att rikta strålkastarljuset på viktiga frågor som ligger utanför den vanliga beslutsprocessen. Här kan kommunledningen uppmanas att ta ställning. Fast interpellationer leder inte fram till något beslut. Men det förekommer inte så sällan att frågan följs upp genom en motion som avslutas med ett konkret yrkande.

Gruppmötet på tisdag tar också en titt på ärendelistorna som ligger på nämndernas bord. Det som känns extra bra är att fler medlemmar utan uppdrag kommer till våra möten. Ett tecken på att vår valberedning har väckt åtskilliga som kan tänka sig en aktivare framtid framöver, under valåret 2018 och sedan under mandatperioden fram till 2022.

En intern vadslagning pågår: Är det gruppmötet på tisdag eller är det Vänsterpartiets JULMYS två veckor senare som samlar flest deltagare?

Göteborg? Nej, vet du …. Nu på hemmaplan

Det var väl ändå dubbelmoralen som triumferade på endagsmötet i Göteborg. Undrar om något konkret resultat kan tillskrivas ”Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt”.

Hemma i Vänersborg kallas till möte på måndag kväll. Rubriken lyder: ”​Personal- och förhandlingsutskottets arbetsgrupp för översyn av politisk organisation och arvodesbestämmelser inför kommande mandatperiod, kallas till sammanträde”. I PFU:s arbetsgrupp är kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, en av fem ledamöter. Utskottet har tre ledamöter från S och två från M. Från de andra sju partierna i Vänersborg adjungeras en representant vardera. Avsikten är att föra en diskussion om den framtida organisationen. Ska någon nämnd delas upp när ansvarsområdet anses vara övermäktigt fritidspolitikerna? Ska några nämnder fogas ihop? Friheten är ganska stor och det finns åtskilliga kommuner som har valt att organisera det kommunalpolitiska arbetet på väsentligt annorlunda sätt. Arbetsgruppen beslutar ingenting, det blir säkerligen flera träffar med möjlighet att under tiden stämma av med den egna partigruppen hur vi ser på olika förslag.

På tisdag sammanträder Kunskapsförbundets direktion i Vänersborg. Sju ledamöter från Trollhättan, sju ledamöter från Vänersborg. Två punkter på ärendelistan kräver seriösa samtal om framtiden för förbundet på kortare och längre sikt.  Mål- och resursplanen för 2018-2020 presenteras nu, beslutet skall komma vid sammanträdet i december. Lika spännande borde diskussionen bli i anslutning till presentationen av Omvärldsanalysen 2018-2020. Om alla verkligen har för avsikt att ge sig in i diskussionen återstår att se. Ledamöterna från Vänersborg, från M och L, är ju upptagna med sina tankar att det aldrig kan bli ordning på förbundet om inte tillsättningen av direktionens ordförande sker på annat sätt. Vänsterpartiet försöker att knyta ihop vårt arbete i Kunskapsförbundet med det som är aktuellt på annat håll i Vänersborg. Ett exempel är en interpellation till kommunstyrelsens ordförande som har sin utgångspunkt i förbundets omvärldsanalys.

På onsdag är kommunfullmäktige tillbaka i Festsalen i Folkets Hus. Sammanträdet i oktober ordnades ju till allas belåtenhet i Fyrkanten i Vargön. Det kan bli ett kortare möte. Fullmäktige kommer att inledas med parentation, med Lars G Blomgren och Peter Trollgärde har två politiker lämnat oss. Lars har haft många viktiga uppdrag tidigare, Peter var socialnämndens ordförande under innevarande mandatperiod.

Dock borde det bli diskussion kring investeringsbudgeten och om en fråga som gäller en utökning av ett verksamhetsområde för Vatten och avlopp. Det är svårt att förutse debattlusten i Vänersborgs fullmäktige, någon gång händer det att en fråga tänder hela församlingen, fast det tidigare i både nämnder och kommunstyrelsen funnits enighet.

På torsdag sammanträder socialnämnden. Ann-Britth Fröjd, C, tar på sig att leda sammanträdet. Det är andra gången i en och samma mandatperiod, när 2:e vice ordföranden övertar klubban efter ordförandens plötsliga bortgång. De flesta ärenden är av informationskaraktär. Den viktigaste punkten borde vara socialnämndens reviderade boendeplan för 2017-2019 med utblick mot 2024. Här borde representanter för några partier vara extra uppmärksamma. Det är i längden inte hållbart att först tillstyrka en plan och sedan i efterhand, sammanträde efter sammanträde, börja en diskussion om ”så här borde det inte vara, det här kan inte vara rätt.” Boendeplanens förverkligande är också avhängig flera tunga budgetbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det är inte bra att inte alla förstår detta samband.

Kommunfullmäktige och socialnämnden

Kommunfullmäktige onsdag kväll ute i Vargön. Nu när vi inte kan använda oss av sessionssalen, är det alltid en viss nervositet: Blir det bra i ersättningssalen, funkar detta, duger detta? En eloge till kansliets personal, våra vaktmästare och Jörgen Zander. Hade inte mikrofonen på höger (!) sida spökat fram till pausen, hade det inte funnits något överhuvudtaget att anmärka på. Tack!

I övrigt finns inte så mycket att rapportera. Debatten till delårsbokslutet ger en antydan om att flera av de större partierna vill undvika hårda duster när vi snart börjar med budgetarbetet inför 2019, ett arbete som avslutas först i november 2018. Då vet vi resultatet av valet 9 september, då borde det vunnits viss klarhet ”vem med vem” som utgör nästa mandatperiods kommunledning. Blir det för första gången sedan 2010 åter en ledning som samlar en majoritet bakom sig? Eller blir det den tredje mandatperioden med en minoritet i ledning? Nu var det i varje fall en konstig situation, när nuvarande kommunledning vill samla applåder för en bra prognos. Det är ju 2017 som 2016, kommunledningens snålbudget föll i slutomröstningen, det är oppositionens budget som kommunfullmäktige yttrar sig om.

Vid nästa sammanträde finns investeringsdelen av mål- och resursplanen för 2018 på kallelsen. Den punkten mäktade fullmäktige inte med i juni. Lite mer än häften av det som akut behöver investeras kommer att bifallas. Samtidigt skjuts ett flertal objekt i långbänk, det vill säga till en period utanför rambeslutet som gäller 2018-2022. Då handlar det om investeringar som redan borde varit avklarade, färdigbyggda, klara för användning idag. Det är en klen tröst att vår kommun inte är ensam om upplevelsen. Hur kunde det bli så här, har vi låtit bli att bygga sådant som vi borde ha byggt, låtit våra pengar gå till annat? En av våra ledamöter hade gjort sig besväret och efterfrågat nettokostnaden för en investering i Vänersborg som vi  2007 absolut var motståndare till. Ingen annan replikerade i talarstolen på beloppet – 20 miljoner nettokostnad för år 2017.

Det blev en lång debatt kring Kunskapsförbundet Vänersborg. En märklig debatt med tanke på att återremissyrkandet vann gehör utan att ledamoten som kom med yrkandet lyckades förklara syftet. Och flera av dem som biföll förslaget om återremiss gjorde ingen hemlighet av att det förelåg rätt så mycket okunskap.

Socialnämnden idag. Vi har skrivit flera gånger om våra försök att få vår kommun att förhålla sig rätt till något som heter ”det tillfällige kommunbidraget”. Förslaget från regeringen S och MP baseras på en överenskommelse med Vänsterpartiet. Utan ansökan får Vänersborg 2 miljoner 2017 och 1 miljon 2018. I socialnämnden ville Vänsterpartiet att pengarna skulle användas för att underlätta kommunens arbete med ensamkommande ungdomar under asylprocessen. Vi hade förberett oss för diskussioner idag där vi ville övertyga representanter från andra partier att komma fram till ett bra beslut. Vi öppnade med att säga att vi ville ställa ett annat yrkande än förvaltningens förslag, men vi ville avvakta samtalet och se vad vi kunde enas kring. Nej, det blev ingen öppning, det blev inget samtal. Miljöpartiets representant hade förberett texten för ett alternativt förslag. Vi ändrade några formuleringar och Vänsterpartiets två ledamöter ställde sig bakom förslaget från Miljöpartiets ledamot. Vi upprepade frågan till socialdemokraterna i nämnden: ”Er regering har föreslagit …” Det hjälpte inte, vi förlorade omröstningen med 3 mot 10 röster. Här ett utdrag från protokollet.

En sak vet vi, det finns ideella organisationer i Vänersborg, Röda Korset, Rädda Barnen, kyrkliga föreningar, andra frivilligt organiserade grupper där hundratals människor gör en beundransvärd insats för ungdomarna. Där har man inte gett upp. Inte alla, men många ungdomar kommer ju att finnas kvar i Sverige, i vårt samhälle. Är det verkligen så svårt att förstå att hjälp och stöd nu kan vara avgörande om integrationen skall lyckas? Vill man inte att integrationen skall lyckas?

Svårt att samarbeta med S på lokal nivå

Vi har ofta fått frågan: Varför kan ni inte samarbeta med socialdemokraterna i Vänersborg? Visst, det borde vara möjligt, det är också möjligt och det händer också att det sker. Men allt för ofta blir det tvärstopp. Och det blev det verkligen vid kommunfullmäktige i onsdags. Om det kan rättas till får vi se vid socialnämnden som sammanträder kommande torsdag.

Vänsterpartiet ställde en interpellationsfråga till den socialdemokratiska ordföranden för socialnämnden. Det gällde hur pengarna skulle användas som regeringen och Vänsterpartiet på centralt håll hade kommit överens om: Det tillfälliga kommunbidraget som skulle möjliggöra att asylsökande ungdomar vid fyllda 18 år kunde bo kvar ”i kommunen” och inte per automatik flyttades över till migrationsverkets anläggningsboende. Vill du se hur frågan har diskuterats mellan S och V här i Vänersborg sedan en längre tid tillbaka, tar du fram alla inlägg här på hemsidan genom ”Ensamkommande barn och ungdomar” på fliken ”Kategorier”.

Vid fullmäktige i veckan lämnade socialnämndens ordförande ett skriftligt svar på vår fråga: ”Vi anser att Vänersborgs kommun ska använda det tillfälliga kommunbidraget på sätt som varit regeringens mening. Frågan till socialnämndens ordförande är:  Har vi samma uppfattning?” Svaret blev: ”Nej, vi har inte samma uppfattning.”

Hur debatten utvecklades framgår i en blogg som en av Vänsterpartiets ledamöter i fullmäktige skriver. I debatten hänvisade socialnämndens ordförande också till att frågan egentligen hör hemma i socialnämnden.

Det kan dock visa sig vara feltänkt. I december utbetalas från staten ett tillfälligt kommunbidrag, för Vänersborg handlar det troligen om lite över två miljoner kronor. 2018 tillkommer ytterligare en miljon. Dessa pengar kommer till kommunen, det är inte alls klart att pengarna förs vidare till socialnämnden, framförallt inte om ordförandens inställning skall gälla.

När vi på torsdag på nytt gör ett försök att få gehör i socialnämnden, kan vi stödja oss på några texter. Det är vår förhoppning att ordföranden och andra ledamöter i socialnämnden tar sina uppdrag på allvar och informerar sig innan man tar ställning.

Regeringens höständringsbudget: ”1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.  
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. förs upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.  
Skälen för regeringens förslag: Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bör föras upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”
I budgetpropositionen tillkommer även ett förslag för 2018: ”Regeringen föreslår att anslag 195 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 ‘Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.’ för 2018.”

SKL brukar omgående komma med en sammanfattning av budgeten samt egna kommentarer. Så också i år. Här kan man bland mycket annat läsa följande: Tillfälligt stöd till ensamkommande 

”Ett tillfälligt stöd om 390 miljoner. Detta är en dubblering av bidraget för 2017 jämfört med det initiala beskedet som kom i juni. I dagsläget är inget annat känt än att samma villkor gäller, dvs. medlen betalas ut i december efter att riksdagen har beslutat om budgeten. För år 2018 avsätts 195 miljoner.
SKL har publicerat en juridisk bedömning av förutsättningarna för att låta asylsökande vuxna bo kvar i kommunen. Se SKL:s webbsida.
(SKL uppvaktar inom kort migrationsminister Fritzon med en skrivelse från Lena Micko om att regeringen ska ändra fördelningsnyckeln för detta bidrag. Vår synpunkt är att den kommun som har socialtjänstansvar för ett barn ska få del av bidraget, inte den kommun där barnet vistas.)”
Regeringen hade redan i juni meddelat hur pengarna skulle fördelas. Efter budgetpropositionen kom 21 september ett pressmeddelande som uppdaterade den tidigare informationen. Här finns en bekräftelse av det som redan hade sagts tidigare: ”Behöver kommuner som är intresserade ansöka om bidraget? Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.”
Med andra ord, pengarna kommer till Vänersborg. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om detta, riksdagen kommer att bifalla förslaget.
I Vänersborg sade socialnämndens socialdemokratiska ordförande i fullmäktiges interpellationsdebatt att det tillfälliga kommunbidraget inte kommer att användas. Kommer han att stå på sig i socialnämnden på torsdag?

Vad gjorde ni ikväll?

Man kan undra hur fullmäktiges ledamöter svarade på frågan vid hemkomsten efter en lång kväll. Sammanträdet i Festsalen i Folkets Hus avslutades framåt 22:30. En knapphändig sammanfattning av ”det mesta” som beslutades finns som alltid att läsa på kommunens hemsida.

Redovisningen av sammanträdet börjar på punkt 5 på dagordningen, på kommunens hemsida sägs inget om punkt 1-4. Förklaringen är att interpellationerna hade ”på prov” lagts först på kvällen  Frågor och interpellationer leder inte till några beslut.

Sammanfattningen på kommunens hemsida innehåller inga fel i den skrivna texten. En och annan kommer dock att anmärka att det saknas den fylliga och korrekta beskrivningen av det som sades från talarstolen. Från Vänsterpartiets sida ansluter vi oss till dessa kritiska invändningar.

Punkt 1 till 4 då?

Den första frågan gällde ”avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”. Vänsterpartiet ville på nytt ta upp frågan, ett medborgarförslag med samma syfte blev avslaget i maj. Nu gick det bättre, kommunstyrelsens ordförande lovade att frågan skulle tas upp. Avgörande var texten i budgetpropositionen som blev offentlig igår:  ”Regeringen föreslår att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018-2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar årskurserna 6-9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan.” [Prop.. 2017/18:1, Utgiftsområde 22, punkt 3.6.1]  Det skadade nog inte att Vänsterpartiets ledamot läste upp ett antal punkter som borde behandlas ganska omgående. Vill man ta hem statsbidraget och förvalta tillkommande medel på ett klokt sätt gäller det att göra ett bra utredningsarbete omgående.

Nästa punkt kom från gruppledaren för (M), Lena Eckerbom Wendel. Hon lyckades nog inget vidare med att från talarstolen göra sin fråga mera begriplig. Kommunens möjligheter att bevaka våra elevers framgångar och misslyckanden i gymnasiala friskolor är mycket begränsade. Att en moderat ledamot sent om sider upptäcker detta, efter åtta år av borgerlig utbildningspolitik, kan tyckas anmärkningsvärd.

Vänsterpartiet ville på punkt 3 ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” rikta uppmärksamheten på att en rad förändringar hade smugits in som gjort insyn och deltagande svårt för ledamöter i några av kommunens partier. Det skriftliga svaret från kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, (S), var tämligen passivt och intetsägande, det blev avsevärt bättre när hon från talarstolen visade viss insikt i att villkoren för fritidspolitikerna från olika partier hade förändrats stegvis. Var frågan landar återstår dock att se, någon snabb förbättring utlovades inte.

Den fjärde punkten på dagordningen blev helt misslyckad. Här gällde det en fråga från Vänsterpartiet till socialnämndens ordförande, Peter Trollgärde, (S). Regeringen hade föreslagit ett tillfälligt kommunbidrag som skulle göra det möjligt för åldersuppskrivna asylsökande att bo kvar i kommunernas boende istället för att flyttas till Migrationsverkets anläggningar. Vänsterpartiet avslutade sin interpellation: ”Vi anser att Vänersborgs kommun ska använda det tillfälliga kommunbidraget på sätt som varit regeringens mening. Frågan till socialnämndens ordförande är:  Har vi samma uppfattning?” Det skriftliga svaret var kort: ”Nej, vi har inte samma uppfattning.”

Vänsterpartiets ledamot läste upp texten från Regeringens proposition 2017/18:2, Höständringsbudget för 2017: Utgiftsområde 8: Migration, 1:9 ”Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. förs upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.
Skälen för regeringens förslag: Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen, som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende, bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bör föras upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”
Därutöver finns i budgetpropositionen för 2018 motsvarande anvisning för ett halvt år framåt, 195 mkr.
Det belopp som Vänersborg skulle kunna tillgodoräkna sig för att låta ungdomarna vara kvar i våra boenden istället för att flyttas ut till Restad Gård är i runda tal 3 miljoner kronor för perioden fram till slutet på juni 2018.
Visst kändes det som att luften gick ur när socialnämndens socialdemokratiska ordförande deklarerade att det inte finns intresse att medverka till lösningar som den socialdemokratiska regeringen erbjuder.

Riksdagen öppnar … ja, och?

Pompa och ståt på tisdag, 12 september, när riksdagens nya arbetsår, riksmötet 2017/18, öppnas klockan 14:00.

Redan klockan 11:00 samma dag börjar den allmänna motionstiden som pågår till 5 oktober. Det är den sista allmänna motionstiden innan valet nästa år.

Den allmänna motionstiden pågår normalt från riksmötets början till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Motioner som lämnas in under den allmänna motionstiden kallas för fristående motioner eller allmänna motioner. En motion kan innehålla ett eller flera förslag, yrkanden.

Fakta om allmänna motionstiden:

2 901 motioner lämnades in hösten 2014.

3 196 motioner lämnades in hösten 2015.

3 409 motioner lämnades in hösten 2016.
Onsdag 20 september överlämnar finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetproposition till riksdagen. Den stora debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande börjar klockan 13:00. Debatten direktsänds på webb-tv på riksdagens hemsida.
En annan direktsändning kan följas redan kommande vecka;
Debatt om ensamkommande flyktingbarn
Den 13 september klockan 10.00 hålls en aktuell debatt om situationen för ensamkommande flyktingbarn. Debatten hålls på begäran av Vänsterpartiet. Den kan följas direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.
Här i Vänersborg för vi en debatt i samma ämne på fullmäktige – en interpellation som Vänsterpartiet riktade till socialnämndens ordförande, Peter Trollgärde (S). I en interpellationsdebatt i fullmäktige kan alla ledamöter sätter sig på talarlistan. I riksdagen finns mycket strikta regler om talartid, hur ofta man får tala, och vem som får tala. En preliminär förteckning finns på den här länken.
Riksdagens debatter kan ses och höras i efterhand, i snabbprotokollet återges redan dagen efter varje ord från varje talare.
Fullmäktiges debatter kan inte ses, däremot sänder lokalradion och det är möjligt att spela in debatten från radiosändningen. I protokollet en vecka senare nämns dock bara att debatten ägde rum, det framgår inte ens vilka som deltagit och inte heller vad som har sagts.
En förändring kan dock vara värd att veta om: Interpellationer brukade ligga sist på fullmäktigekvällen, redaktören från lokaltidningen hade allt som oftast redan lämnat sammanträdet. När fullmäktige sammanträder 20 september i Festsalen i Folkets Hus, så inleds klockan 18:00 kvällen med fyra interpellationer.
1 2 3 14
Kategorier
Arkiv