Jonas Sjöstedt

1 2 3 5

Nyfikna? Kongressen beslutade …

Vänsterpartiets kongress i Karlstad avslutades nyss. Det har varit möjligt att följa alla debatter. Men visst är det svårt, om inte omöjligt, att som utomstående begripa sig på alla yrkanden och hänga med vid alla omröstningar.

Det fanns tillgång till handlingar, utkast till valplattformen, alla motioner, partistyrelsens yttrande, en ny version av valplattformen. Men när det kom till omröstningen gick det inte att följa.

Därför här en sammanfattning på två sidor. Här finns alla yrkanden som fick bifall av kongressen. Med andra ord, dessa formuleringar skrivs nu in i valplattformen fastän partistyrelsen haft annan uppfattning och lagt andra förslag.

———————————–

Se Jonas Sjöstedts öppningstal

Se hans tacktal

Jonas Sjöstedts avslutningstal

Här hemma och där uppe

Någon gång händer det att den brännande politiska frågan för stunden är så lokal, att ingen utanför kommunens gränser egentligen bryr sig. Och tvärtom, striderna däruppe i Stockholm utkämpas utan att någon här hemma tycks bekymra sig. Men det förekommer också att samma fråga ställs både här och där.

En fråga är uppe i nästan varje nämnd vid nästan varje sammanträde: Hur utvecklas sjukskrivningstalen? På väg ner, stillastående, åter på väg upp? Alla redovisningar kan översättas till siffror i den kommunala budgeten, sjukfrånvaron av medarbetarna kostar och river stora hål i enhetens budget.  Men i grunden ser nog de flesta politiker ett steg längre – att vara borta från jobbet, att riskera lägre ersättning än lönen, under kortare eller längre tid, är ett problem för den enskilde. Det har många egen erfarenhet av. Än värre, när rehabiliteringen hotas av stressande besked, av hotet att läkarens sjukskrivning kan ifrågasättas av en myndighet, att det gäller att skynda på att komma tillbaka. Var anledningen till sjukfrånvaron en situation på jobbet, för hög belastning, vantrivsel, arbetsmiljön, kontroverser, annat som hade pågått för länge och gränsen varit överskriden, då är återhämtningen kanske inte värd någonting om allt annat på arbetsplatsen är sig lik.

Där uppe i Stockholm känner man väl till ”ekonomin” med sjukskrivningar. I början av de åtta borgerliga åren sade man sig vilja rätta till allt som Göran Perssons regering hade ställt till. Bättre blev det verkligen inte. Regeringen Löfven hade samma mål – att rätta till allt som Reinfeldt och socialförsäkringsministern Ulf Kristersson hade misslyckats med. Men även 2015 och 2016 steg sjukskrivningstalet. 2017 blev detta en mycket tung post i statskassan. Och regeringen handlade.

Målsättningen att komma ner skrevs svart på vitt in i regleringsbrevet för Försäkringskassan. Nog vet vi om att inte så få anställda på Försäkringskassan blev sjuka när de tvingades att omsätta kravet ”att komma ner till lägre tal ” i sitt dagliga arbete. Helt sjukt!

Den 18 december 2017 kom det nya regleringsbrevet som gäller 2018. Raka budskap igen. Bara elva dagar senare såg regeringen anledning att komma med ett pressmeddelande: ”Regeringen tydliggör Försäkringskassans uppdrag.”

Igår presenterade socialminister Annika Strandhäll regeringens nya åtgärdsprogram ”för en trygg och välfungerande sjukförsäkring” på debattsidan i Dagens Nyheter. Då fanns också en längre text på regeringens hemsida.

Idag följer DN upp med att berätta bl a vad Jonas Sjöstedt anser om förslaget. Något om huvudinvändningen finns även på Vänsterpartiets hemsida. Vi får se om dialogen med regeringens företrädare i riksdagen nästa vecka för oss vidare.

För en sak är säker – i det här fallet är verkligen allt som beslutas av mycket stor betydelse i våra kommunala nämnder. Och så att det är sagt: Av ännu större betydelse för alla som råkar ut för sjukdom och sjukskrivningar, även alla dem som berörs om en anhörig, vän eller arbetskamrat drabbas.

Det minsta vi kan göra just nu är att se till att Vänsterpartiets förtroendevalda läser på och vet vilka regler som gäller. Det skulle förvåna om inte även denna fråga ligger högt på agendan när man skall bestämma sig 9 september, med den gula, med den blåa och med den vita valsedeln i handen.

Onsdag i Malmö, måndagar i Stockholm?

Visst, det kan låta både frestande och stressande. Tack och lov har våra digitala redskap underlättat att ta del av vad som sker på annan ort. Och inte ens tiden på dygnet är avgörande, det mesta går att se i efterhand, (Public Service och Svt-play är ett strå vassare – många gånger kan man se kvällens TV-program redan under förmiddagen!).

Men nu gäller det annat: ”Nina Björk gästar Jonas Sjöstedts talkshow i Malmö”:

Nina Björk, feministen, debattören och den banbrytande författaren till ”Under det rosa täcket” och ”Rosa Luxemburg – drömmen om det röda” gästar Sveriges rödaste talkshow ”Snack med Sjöstedt”, som kommer till Malmö på onsdag.
–  Att få prata om vänsterns väg och om feminism och Metoo med Nina Björk just i början av det här laddade valåret, det ser jag som en ynnest, säger Jonas Sjöstedt.

Till ”Snack med Sjöstedt” i Malmö välkomnar Jonas Sjöstedt också den prisbelönta konstnären och tecknaren Sara Granér som bland annat skapat serieböckerna ”All I want for Christmas is planekonomi” och ”Jag vill inte dö- jag vill bara inte leverera”. Och Petrina Solange, ståuppstjärna från Skåne som har hörts både i Tankesmedjan i P3 och Parlamentet i TV4.

”Snack med Sjöstedt” äger rum på BeerDitch Nobelvägen 24 i Malmö.
Tid: Onsdag den 24 januari kl 19.30-20.30

Vänsterpartiet sänder som vanligt via partiets facebooksida.

I Stockholm skulle man vilja tillbringa sina måndagskvällar tolv-tretton gånger framöver. De flesta samtal har sin utgångspunkt i rapporter som KATALYS publicerar och gör tillgänglig för alla. Men nog är det ett frestande program:

Kongress om två veckor

Hög tid att kasta en blick på kongressens viktigaste fråga: Valplattformen.

Den som vill följa hur förslaget togs fram kan på kongressidan läsa det ursprungliga utkastet, motionerna och hur partistyrelsen har inarbetat motionärernas synpunkter. Delegaternas uppgift på kongressen är att komma fram till slutliga utformningen. Här versionen som läggs på bordet.

Jonas Sjöstedt svarade nyss på en presskonferens på många frågor kring inriktningen av partiets arbete under 2018. Här stolparna i Jonas inledning under konferensen.

9 – 11 februari 2018 – Karlstad

Vårdpaket från vänster: 4,7 miljarder till vården

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom 4,7 miljarder kronor till vårdområdet under 2018, varav 1 miljard kronor till förlossningsvården.

Den största satsningen som inte tidigare presenterats görs på förlossningsvården: en miljard kronor om året 2018-2022.

– Den som föder barn ska känna sig trygg med att man får den vård man behöver, men så är det inte alltid idag. Därför är vi väldigt glada över att ha fått igenom en så stor satsning som 1 miljard kronor om året från och med nästa år. Nu ger vi landsting mycket goda förutsättningar för att skapa en bra förlossningsvård, säger Jonas Sjöstedt.

Utöver förlossningsvården utökas bland annat satsningarna mot psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna. Väntetiderna till BUP förväntas kortas med vårdpaketets riktade förstärkningar.

– Barn och ungas psykiska ohälsa måste ses i ett brett sammanhang där även det sociala ingår. Därför ser vi till att socialtjänsten stärks i sitt arbete som rör insatser kopplade till barn och unga och för bättre samverkan med vården när barn och unga mår dåligt, säger Sjöstedt.

Vårdpaketet innehåller också satsningar på barnhälsovård: landstingen får pengar för att fler barn ska få tillgång till vaccinationer och god tandhälsa.

Gynekologiskt cellprov för screening för livmoderhalscancer görs avgiftsfritt och tandvårdsbidraget fördubblas.

– En bra och jämlik vård bidrar till ett samhälle där alla får chans att må bra och bli bemötta utifrån sina behov, inte bara de som har rätt kontakter och hög inkomst. Vårdpaketets miljarder lägger en god grund för att vården ska finnas där när du behöver den och för en jämlik tillgång till vård över hela landet, avslutar Sjöstedt.

I vårdpaketet ingår:

  • Förlossningsvård: 1 miljard kr/år 2018-2022
  • Psykisk hälsa och psykiatri: 600 miljoner kr 2018, 1,10 miljarder kr/år 2019-2020
  • Sociala barn- och ungdomsvården (avser socialtjänsten): 250 miljoner kr/år 2018-2020
  • Tandvårdsbidrag: 531 miljoner kr 2018, därefter 750 miljoner kr/år
  • Förbättrade arbetsvillkor vårdanställda: 2 miljarder kr/år 2018-2021
  • Barnhälsovård: 142 miljoner kr/år 2018-2020
  • Fritt gynekologiskt cellprov för screening livmoderhalscancer: 141 miljoner kr/år fr.o.m. 2018.

Totalt ligger satsningarna på 4,7 miljarder kronor 2018, vilket ökar till 5,4 miljarder kronor per år för 2019 och 2020

Läs mer här (pdf)

På onsdag får vi se hela texten

På onsdag lämnar finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetförslag till riksdagen. Under de sista veckorna droppades mängder av nyheter om olika förslag. Vänsterpartiet passade på att presentera flera satsningar, texten inleds för det mesta med ”Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit genom …” På regeringens hemsida finns motsvarande pressmeddelande, oftast avslutas texten med ”Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.”

Det finns mängder av nya satsningar där det finns anledning att invänta årets ”nådiga luntan”. Det är ju så, att vissa satsningar görs med medel som tas från tidigare beslutade anslagsposter, då handlar det om förändringar som dock för det mesta i slutändan innehåller avsevärda tillskott.

Vänsterpartiet och budgeten, självfallet är vi stolta över att vårt parti har lyckats få gehör hos regeringen för många förslag som betyder så oerhört mycket för dem som förslagen avser. Samtidigt är det bara att konstatera att Vänsterpartiet har flera avgörande förslag som regeringen konstant vägrar att vilja diskutera.

Det finns även områden där Vänsterpartiet bidrar till avsevärda förbättringar samtidigt som partiet överhuvudtaget inte delar grunden för hela sakfrågan. Det gäller t ex pensionssystemet där Vänsterpartiet inte står bakom överenskommelsen. Vänsterpartiet är inte heller med i ”pensionsgruppen” (regeringen och fyra borgerliga partier) som ständigt vill reformera och lappa och laga.

Här några citat från regeringens pressmeddelande och från Vänsterpartiets hemsida:

Regeringen sänker skatten för pensionärer ännu kraftfullare än vad som tidigare utlovats och fördubblar satsningen för 2018. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare tas nu helt bort till 2020. Redan den 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Det presenterar regeringen idag som en del i den kommande budgetpropositionen för 2018.

Sen regeringen tillträdde 2014 har arbetslösheten sjunkit och underskotten i de offentliga finanserna vänts till överskott. Sverige har idag den lägsta arbetslösheten sen 2008 och 200 000 fler går till jobbet idag än när regeringen tillträdde. Nu ska den starka svenska ekonomin komma alla till del och därför tar regeringen större steg för att sänka skatten för pensionärer. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska för samtliga vara borta till 2020.
– De som lagt grunden för vår gemensamma välfärd förtjänar respekt. Att de borgerliga partierna, som införde pensionärsskatten, nu tillsammans med SD dessutom vill höja den är upprörande. Det handlar om rättvisa mellan generationer och är en självklarhet för vår regering, säger statsminister Stefan Löfven.
För att nå dit kommer regeringen sänka skatten för pensionärer mer än det förslag som remitterades i våras. Skattesänkningen omfattar nu 1,5 miljoner personer över 65 år och innebär att 3 av 4 äldre får sänkt skatt 2018. Med sänkningen tas skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare nu bort helt för alla med en pension upp till 17 000 kronor i månaden, i stället för det tidigare förslaget på upp till 14 000 kr i månaden. Skatten sänks även för de pensionärer med inkomster upp till ca 35 000 kronor per månad, jämfört med tidigare förslaget på 30 000 kronor per månad.
– Vi lovade att ta bort den orättvisa skatteklyftan. Nu gör vi det tidigare än vad vi trodde var möjligt på grund av att vi fått ordning på statens finanser och ekonomin går urstarkt, säger finansminister Magdalena Andersson.
Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 4,42 miljarder kronor 2018 och är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.”

Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om sänkt skatt för pensionärerna! Satsningen börjar gälla redan från januari 2018 och skatten kommer sänkas med upp till 5000 kr per år.”

V-krav ger högre studiemedel

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om höstbudgeten fått igenom en höjning av studiemedlet. Från och med höstterminen 2018 kommer bidragsdelen av studiemedlet att höjas med 300 kronor i månaden. Nyheten presenterades av Jonas Sjöstedt i hans sommartal i Umeå.

Höjningen innebär flera tusenlappar mer om året för de som studerar heltid, vilket berör mer än 500 000 studerande.

– Vi är väldigt glada över att ha fått igenom det här kravet. Att studera och ta lån är ett stort beslut och det spelar roll hur studiemedlet ser ut. När studiemedlet har hög andel lån, ger det hög skuldsättning. Det riskerar göra att personer från studieovana familjer drar sig för att plugga vidare. Med Vänsterpartiets förslag, som vi nu fått gehör för, ökas bidragsdelen av studiemedlet med flera tusen kronor per år. Det gör skillnad, säger Sjöstedt.

Många studenter har en utsatt ekonomisk situation, vilket CSN följer upp i rapporten ”Studenters sociala och ekonomiska situation” där man bland annat kan läsa att endast 39 procent av studenterna upplever att studiemedlet täcker deras kostnader. 300 kronor motsvarar vad studenter går back varje månad enligt Sveriges Förenade studentkårer.

– Höjd bidragsdel i studielånet gör vardagen bättre för studenter och det bidrar också till att vi får studenter från olika bakgrunder. Det tjänar hela samhället på, avslutar Sjöstedt.

Studerande i Sverige har sedan 1965 rätt att söka studiemedel som består av lånedel och en bidragsdel. Rättigheten omfattar lån och bidrag för studier i 80 veckor för studier på gymnasial nivå och 240 veckor för studier på eftergymnasial nivå. Studiemedlet följer prisbasbeloppet och ligger innevarande år på 2504 kr per vecka, där 712 kr är bidrag och 1792 lån. Med höjningen, samt korrigering för prisbasbelopp, kommer en heltidsstuderande från och med höstterminen 2018 att få ut sammanlagt 11 314 kronor per studiemånad.

Höjningen av bidragsdelen i studielånet kostar ca 550 miljoner kronor under 2018, därefter ca 1,1 miljard kronor per år från och med 2019.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedts sommartal (pdf).

1 2 3 5
Kategorier
Arkiv