Integration

Migration, integration – vad kommer du att tänka på?

”Inkludering” är ordet som i den lokala politiska debatten har spelat och spelar en stor roll. Vi vet att de flesta av våra nio partier i Vänersborg är överens om att vi måste lyckas bättre nästa mandatperiod med att inkludera alla som idag på ett eller annat sätt är utanför. Då är det förvärvsarbete, utbildning, bostadssegregation, trångboddhet, relativ fattigdom och annat vi talar om. Vi är överens om att vi måste hitta lösningar, men vilka vägar vi ska välja, det återstår att samtala om.

Frågorna berör, här hemma och överallt i Sverige. Det finns så många olika infallsvinklar. Här två röster ur de senaste dagarnas debattflora.

Frågorna berör, här hemma och överallt i Sverige. Det finns så många olika infallsvinklar. Här två röster ur den dagliga debattfloran.

Statsvetaren Tommy Möller bekymrar sig i Dagens Industri: ”Hög risk att migrationen förlamar nästa regering,”Här talas det om invandringen, om volymen på invandringen. Ord som asylrätt, human flyktingpolitik, rätten till återförening och mänskliga rättigheter har inte plats på statsvetarens spelplan  ”Det politiska systemet är på väg att implodera på grund av migrationspolitiken. Trots att en bred folkmajoritet och en majoritet i riksdagen är för en restriktiv migrationspolitik kan partisystemet inte komma överens.” ”En restriktiv migrationspolitik ter sig ur demokratisk och parlamentarisk synvinkel som logisk.”

Cecilia Modig,, politiskt sakkunnig i migrationsfrågor på 1990-talet hos migrationsminister Pierre Schori, skriver i Aftonbladet under rubriken; ”SD har fått debatten om migration dit de vill”. Här några citat:

”Mot enskilda mänskors strävan att ge sig själva och sina barn en bättre framtid ställdes ”Sveriges behov av reglerad invandring” vilket framstod som iskallt byråkratiskt i jämförelse med det mänskliga perspektivet.”

”Ingen kvällstidning eller annan media upprörs lägre över enskilda flyktingöden. Det är nu fullt möjligt att tala om asylpolitik som om det gällde ting [och] inte människor.”
”Respekt för mänskliga rättigheter är ett gemensamt internationellt åtagande. I dag är det andra som behöver asylrätten. I morgon kan det vara vi. Kanske kommer våra barnbarn eller deras barn att undra varför vi inte förstod vad som hände när det offentliga samtalet avhumaniserades i mitten av 2000-talet.”

Resultatet av det politiska samtalet har samband med vilken utgångspunkt man väljer. Låt oss hoppas på en bred majoritet i Vänersborg, som efter valdagen 9 september är enig i att vilja visa sig modig och välja den rätta ståndpunkten.

Förpliktigande Integrationssamverkan !

Kommunfullmäktige är offentligt, det finns ljudinspelningar som gör det möjligt att på plats notera och i efterhand verifiera vem som har sagt vad på vilken punkt. Fördelen med fullmäktige är att handlingarna är ute i tämligen god tid, beslutsförslagen har formulerats av kommunstyrelsen för det mesta två veckor i förväg. Gott om tid för partiernas företrädare att förankra sina ställningstaganden hos egna medlemmar. Även tillräckligt med utrymme att debattera klart eventuella skiljaktiga uppfattningar i de egna leden.

Kommunstyrelsens handlingar kommer sent, oftast först torsdag eftermiddag eller fredag. När sammanträdet sedan startar på onsdag, är det alltid några ledamöter som måste erkänna att tiden varit för knapp att läsa ordentligt. Värre är det med förankringen, sällan att det blir mer än lite majlväxling de aktiva emellan.

Efter sommarpausen kom utskicket till ledamöter och ersättare i torsdags, 805 sidor. Allmänheten fick vänta till fredag, på morgonen lades handlingarna ut på kommunens hemsida. Kommunstyrelsen sammanträder onsdag 16 augusti.

Låter gnälligt? Kan vara så. Men vi föredrar god förberedelse, i annat fall blir det svårt att ta ansvar för beslut som fattas av förtroendevalda som chansar och följer med strömmen. Dessutom vore det en enkel sak att ”förvarna” om ett ärende där en längre rapport utgör basen för beslutet: ”Vi räknar med att ….. avgörs vid sammanträdet i augusti, observera att en del av underlaget finns redan tillgänglig i diariet.

Så kunde kommunledningen ha gjort i ärendet 8: Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun. Rapporten Integrationssamverkan togs fram i utvecklingskontoret i januari 2017. Ett senare dokument har titeln Strategisk inriktning. Tillhörande beslutsförslag klubbades i kommunstyrelsens arbetsutskott redan den 19 juni. Kommunen har dock valt att inte längre göra alla handlingar tillgängliga, således finns på kommunens hemsida varken kallelse eller protokoll från detta sammanträde, och därmed inte heller en endaste handling som behandlades i juni.

Vänsterpartiets representanter kommer inte att ha några större besvär med just denna punkt. Många formuleringar i såväl rapporten som i dokumentet Strategisk inriktning är näst intill likalydande med Vänsterpartiets centrala texter. Vänsterpartiet har i motsatsen till flera andra inte ändrat sin hållning i migrationsfrågor och asylrätt. Vänsterpartiet har alltid haft uppfattningen ”Vi kan klara det!” samtidigt som vi har pekat på förutsättningen: Samverkan och struktur, kom överens och skriv ner vem som tar ansvar för vad, men låt oss tillsammans göra det som är nödvändigt. Med andra ord: Äntligen kommer det att beslutas vilken Strategisk inriktning Vänersborg väljer och vilka konsekvenser inriktningsbeslutet för med sig i förvaltningarnas konkreta arbete.

Om det nu inte är ett problem för Vänsterpartiet, så är vi dock nyfikna på hur andra partier agerar i kommunstyrelsen på onsdag och en månad senare i kommunfullmäktige. Andra partier, både partiet som alltid haft en motsatt åsikt än den Vänsterpartiet står för, och partierna som bytte fot för lite mer än ett år sedan. Det lär vi återkomma till.

 

Integration? javisst! Men hur …?

Kommunfullmäktige i Vänersborg debatterade i februari 2016 integrationsfrågor – utgångspunkten var en interpellation från Kurt Karlsson, SD, som efterlyste svar på frågan ”vad som görs och vilka eventuella planer kommunledningen har, för att förekomma brottslighet och negativ utveckling bland de aktuella grupperna.” Det blev den längsta interpellationsdebatten fullmäktige har upplevt under många år. Flera talare hade arbetat länge med att förbereda sina debattinlägg, med många olika infallsvinklar, med ett antal förslag och idéer hur integrationsarbetet i Vänersborg ytterligare kunde förbättras. Det gavs också åtskilliga exempel på hur mycket som redan var på gång, av våra föreningar, våra ideella organisationer, vår socialtjänst, våra skolor, av enskilda och familjer som åtog sig aktiva kontaktuppgifter.

Kurt Karlsson hade inte räknat med den debatten, han protesterade och menade att den skulle begränsas till att han fick ställa frågan till kommunstyrelsens ordförande och att han efter hennes svar skulle kommentera svaret. Kurt Karlsson sade därefter följande: ”För det första är det ju så att sverigedemokraterna är det enda parti som klart kan definiera och förklara problem med invandringen och asylsökande. Vi har därför en exklusiv förutsättning att formulera och komma med förslag och åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Ser man inga problem kan man inte heller komma med några förslag om förändring. Det är ganska enkel logik.

Sedan dess fortsätter det. I alla våra nämnder, i kommunstyrelsen, i kommunfullmäktige – varje gång ett ärende direkt eller perifert berör ”asylsökande, nyanlända, ensamkommande, etablering, integration”, då går ett ryck genom SD:s ledamöter. Då ställs frågor, flera sådana och det spelar ingen som helst roll att frågan redan är besvarad i det utskickade materialet, att frågan verkligen inte hänger ihop med det aktuella ärendet, att frågan borde kunna besvaras av den som någorlunda regelbundet läser en tidning eller lyssnar på radio. Har man den ”exklusiva förutsättningen”, ja då är man skyldig att vakna till och rycka upp sig någon gång under ett långt möte.

I februari 2016 deltog representanter från samtliga nio partier i Vänersborg i interpellationsdebatten. I riksdagen finns åtta partier. Samtliga har synpunkter kring ”integration”. Det vet man, när man läser debatt- och insändarsidorna i våra tidningar.  Då vet man också att de flesta partier har förändrat sina ställningstaganden, några har inte gjort det. Det har inte varit och är inte lätt att veta vad som verkligen gäller. Och så finns det avsevärda skillnader för somliga partier hur deras representanter agerar lokalt, hemma i byn, eller i riksdagens utskott och vid omröstningen i kammaren.

I onsdags debatterades ”Integration” i riksdagen, Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2016/17;AU6. Om något, så är det väl här partiernas officiella ställningstaganden finns, det som gäller ”just nu”. Debatten nämndes bara i förbifarten i olika medier. Men om man som förtroendevald vill veta vad det egna partiet har deklarerat, vad de andra parterna säger sig ”stå för”, då finns det mycket att hämta:

Själva betänkandet 2016/17:AU6 – här tas samtliga motioner upp som berör temat ”integration”, hur utskottet hanterade yrkandena, vilka som fick bifall och vilka avslag, vilka reservationer som lämnades och vilka särskilda yttranden som bifogades.

Sedan debatten, som man antingen kan se och lyssna på i efterhand (även beslutsomgången) eller läsa i riksdagens snabbprotokoll. I protokollet finns även en redovisning av hur partierna röstade.

För egen del vill vi tacka Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen för hennes anförande i debatten.

Inte någonstans gör någon anspråk på en exklusiv rätt att veta bäst, att ha den rätta lösningen till allt. Sådant kan man endast hävda när man inte vet bättre. Och det får vi väl leva med här i Vänersborg.

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv