Christina Höj Larsen

Hårda ord i migrationsdebatten, men inte orättvisa

Vänsterpartiets Christina Höj Larsen vågar ta debatten. Hon har fått förtroendet att föra partiets talan i migrationspolitiska frågor. Några av hennes anföranden från riksdagens talarstol har vi tidigare återgivit här på vår lokala hemsida. Vi ville visa hur rikspolitiken spiller över och i högsta grad berör det lokala samhället. Det gäller också den debattartikel i Aftonbladet där Christina Höj Larsen direkt riktar sig till statsministern. Tidningen valde att sätta rubriken ”Skamligt att leka följa John med SD, Löfven

Det var många som reagerade på det som sades på presskonferensen av statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Heléne Fritzson. Det följdes av flera utspel. Det fanns de som nu ville ta hela handen, bland dessa Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson. Allt medan många inbitna socialdemokrater våndades. Ledarskribenten i Aftonbladet reagerade: ”Släpp inte in SD i flyktingfrågan”.

Tillbaka till Christina Höj Larsen. Hon pekar på följderna som hotar att drabba oss var som helst i vårt samhälle, på arbetsplatserna, i våra bostadsområden, i våra föreningar, i våra skolor.

Här ett citat: ”Löfven konstaterar att Sverige tagit emot ”för många”. Vad händer i ett samhälle när statsministern säger att en grupp i samhället inte borde vara här? Vad händer när några av oss beskrivs som ett problem och en potentiell fara? Det drabbar inte bara dem som kommer till Sverige framöver. Det drabbar varenda människa som redan är här – den som flytt tidigare, men nu fått uppehållstillstånd och har sin framtid här. Det drabbar den som är uppvuxen här, men vars föräldrar eller morföräldrar en gång fick skydd. Det drabbar den som kommit hit för att jobba, utbilda sig eller leva med sin kärlek. Det drabbar kort sagt varenda en av oss som kan tänkas se ut som att vi flytt. Det göder rasismen. Det splittrar arbetskamrater, grannar, klasskompisar – ja, hela vårt samhälle. Det slår mot alla som utsätts för rasism i sin vardag, och det slår mot allas våra förutsättningar att hålla ihop fackligt och i kampen för jämlikhet.”

​Vi är inne i valrörelsen. Lokala representanter för alla partier kan förklara sina ståndpunkter. Låt oss se socialdemokrater i Vänersborg som står upp och förklarar var man står i migrations- och flyktingfrågor. I Vänersborg har vi idag, har vi länge haft, en stor andel av befolkningen som är född utomlands eller som har föräldrar som kommit till Sverige från ett annat land. Vi ska värna om att kunna leva tillsammans här i Vänersborg.

Asylpolitik – vem talar klartext?

I ett tidigare inlägg Utvisningar eller amnesti här på hemsidan länkade vi till ett anförande av Christina Höj Larsen. På liknade sätt som när vi igår återgav Vänsterpartiets reservationer i utbildningspolitiska frågor, sammanställer vi här texter från två betänkanden från Socialförsäkringsutskottet. Här handlar det om reservationer från Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU15: Migration och asylpolitik

Migrations- och flyktingpolitik  

I dag finns stora brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden som rör asylsökande barn. Lagar, förordningar och Migrationsverkets egna föreskrifter följs inte på ett tillfredsställande sätt. Av det skälet bör en inspektion inrättas med uppdrag att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt.

Kvotflyktingsystemet 
I dag går det inte att ansöka om asyl i Sverige från utlandet. Det är också närmast omöjligt att ta sig till Sverige för att söka asyl. Av dessa skäl bör svenska beskickningar få utfärda asylvisum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av sådana visum.
Tillfälliga lagen
Tillfälliga lagen innebär omfattande försämringar av asylsystemet som får svåra konsekvenser för människor på flykt. Regeringen bör därför dra tillbaka tillfälliga lagen. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att lagen inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Tillfälliga lagen
innehåller vissa undantag för ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Det kan ifrågasättas om inte en sådan retroaktiv lagstiftning strider mot Europarätten. Införandet av tillfälliga lagen har skapat stora problem och mycket lidande för gruppen ensamkommande barn. Det handlar främst om begränsningen av bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.
Reglerna bör därför ändras och utlänningslagens regler återinföras.
I detta betänkande finns ytterligare sju reservationer från Vänsterpartiet.
Men i riksdagen behandlades ytterligare ett betänkande med frågor kring asylpolitiken:

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU16: Anhöriginvandring

Här två reservationer från Vänsterpartiets representant i utskottet:
Anhöriginvandring
Familjeåterförening är en av få lagliga vägar till Sverige. Genom tillfälliga lagen har den vägen begränsats avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle tillåtas att återförenas, skulle det innebära att många människor slapp ta den livsfarliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig
rättighet. Dublinförordningen fastslår vilken stat som ska pröva en asylansökan från en person som befinner sig i en Dublinstat. Om sökanden har familj som beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska det landet även pröva sökandens asylansökan. Omkring 45 000 flyktingar är fast i grekiska flyktingläger. Många av dem har familj i Sverige och därmed rätt att återförenas, men på grund av bristande kunskaper samt otillräcklig rätt till juridisk rådgivning och undermålig hantering av asylärenden i Grekland sker inte detta i dag. Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning mellan föräldrar och barn får endast beviljas om barnet är under 18 år. Detta är onödigt snävt. Om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att samma sak gäller även för övriga familjen. För de flesta är relationen mellan föräldrar och barn livslång, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet hunnit fylla 18 år. Enligt nuvarande lagstiftning förlorar barn som beviljats asyl i Sverige rätten till familjeåterförening när de blir svenska medborgare.
Denna ordning kan starkt ifrågasättas. Det är orimligt att svenska medborgare ska behandlas sämre an andra i detta avseende. Tidigare fanns en s.k. sistalänken-bestämmelse i utlänningslagen som innebar att om en enda familjemedlem var kvar i hemlandet kunde denne beviljas uppehållstillstånd för att komma till Sverige och leva med övrig familj här. När bestämmelsen togs bort stängdes dörren för många människor. Det finns åtskilliga exempel på kvarvarande, åldriga föräldrar som har separerats från sina vuxna barn. Bestämmelsen måste återinföras.
Uppskjuten invandringsprövning
Debatten om den s.k. tvåårsregeln har pågått under lång tid. Att utlandsfödda kvinnor som misshandlats av sina män under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet har upprört många. Denna rättstillämpning har alltför länge tillåtits få oacceptabla konsekvenser, t.ex. att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel eftersom utvisning till hemlandet skulle kunna medföra värre konsekvenser för dem. Gällande regler har fått till följd att visst våld och viss kränkning kan accepteras och att myndigheterna medges ett för stort tolkningsutrymme. Detta framgår bl.a. av rapporter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). I utredningsbetänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) föreslås bl.a. att skyddet för kvinnorna ska stärkas. Vidare innebär tillfälliga lagen stora steg i fel riktning. Relationen måste numera bestå under längre tid för att den som anlänt genom anhöriginvandring ska kunna få förlängt uppehållstillstånd. Regeringen bör återkomma med förslag på förändringar i bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen.

Utvisningar eller amnesti?

Måndag 9 april protesterade flera hundra människor i Kållered mot utvisningen av ungdomarna till Afghanistan.

Onsdag 28 mars debatterade riksdagen fyra betänkanden från socialförsäkringsutskottet – reservation 16 i SfU15 handlar om Vänsterpartiets ställningstagande om amnesti för ensamkommande: ”En amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år. Dessa barn drabbas extra hårt av tillfälliga lagen och Migrationsverkets rekordlånga handläggningstider skapar oro och ångest hos barnen.”

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet i denna debatt – här hela hennes anförande.

 

”Ensamkommande” i riksdag och i kommunfullmäktige

På onsdag beslutar kommunfullmäktige i ärendet ”Tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga”. Det är mycket som skulle behöva tas med i debatten, men det är mest sannolikt att ordföranden Lars-Göran Ljunggren, S, begränsar alla inlägg till själva beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut om 2017 års höständringsbudget, att det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden. Det innebär att kommunbidraget om 2 miljoner kronor för 2017 och 1 miljon kronor för 2018 redovisas på socialförvaltningen.

Med andra ord, ingen debatt om varför kommunen får ett tillfälligt kommunbidrag och ingen debatt om hur pengarna var tänkta att användas. Att socialförvaltningen har en annan uppfattning anses inte vara en fråga för kommunfullmäktige. Debattinläggen kommer att begränsas till frågan om hur det tillfälliga kommunbidraget skall behandlas i bokföringen.

Självfallet kommer Vänsterpartiet senare att försöka samla en majoritet i socialnämnden för att komma till ett beslut i enlighet med det som varit avsikten när regeringen och Vänsterpartiet centralt hade kommit överens. Det är ju skillnad mellan socialdemokraterna i regeringen och här på hemmaplan, tyvärr.

I fredags debatterades i riksdagen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU4 som behandlar Utgiftsområdet 8 ”Migration” i regeringens budget för 2018. Besluten kommer att fattas på tisdag, 12 december, dagen innan vårt eget kommunfullmäktige. Här gällde en del av betänkandet den aktuella frågan om det tillfälliga kommunbidraget för 2018. Bidraget för 2017 hade redan tidigare bifallits av riksdagen.

Vänsterpartiets företräddes av Christina Höj Larsen och här finns en länk till hela hennes anförande. Paula Bieler, SD, begärde replik. Här det avslutande inlägget i replikskiftet:

​Anf. 30 CHRISTINA HÖJ LARSEN (V) replik:

Herr talman! Nej, Vänsterpartiet förhandlar inte om någonting med Sverigedemokraterna. Det kommer vi aldrig att göra, och därför går vi heller inte in och förhandlar eller tittar på ett utskottsinitiativ från Sverigedemokraterna.

Det gör vi inte av två olika skäl. Det ena handlar om Sverigedemokraternas syn på vem som ingår i vårt ”vi”. Vi har hört andre vice talmannen Björn Söder säga att samer och judar inte är svenskar i någon riktig mening. Vi har hört gruppledaren Mattias Karlsson säga att Zlatan inte är svensk på grund av något sätt som han rör sig på. Vi har även hört Mattias Karlsson hej vilt anklaga unga människor med uppehållstillstånd att vara terrorister. Detta är det ena skälet till att man inte kan förhandla med ett sådant parti. Ert ”vi” är rörligt och begränsat, och det kommer aldrig att innefatta alla oss som vill ha ett samhälle som tillhör oss alla. Det andra skälet är att ni dessutom är ett högerparti. Om man kollar på er senaste budget ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än dubbelt så stor skattesänkning som den genomsnittliga löntagaren. Den rikaste tiondelen får därtill 13 gånger så mycket som de i vårt samhälle som har minst. Sverigedemokraterna är ett högerparti för de allra rikaste. Ni visar detta gång på gång i budgeten. Ni är dessutom ett parti som hela tiden förflyttar gränsen för vem som är ”vi”. Ett sådant parti kommer vi inte att förhandla med.

Debatten om de ensamkommandes villkor

Riksdagens debatter återges i ord och bild. Webb-TV sänder direkt, kan även ses i efterhand. Senast dagen efter debatten finns snabbprotokollet tillgängligt, någon vecka senare ett slutligt protokoll som oftast är identiskt med snabbprotokollet.

Det är bra för oss alla att vi kan ta del av debatten. Alla partier vet om denna totala öppenhet. Därför kan vi också vara försäkrade att ledamöter i riksdagen, som får tillfälle att föra sitt partis talan, har förankrat sina anföranden och debattinlägg.

Vänsterpartiet hade begärt en aktuell debatt om de ensamkommandes villkor. Bilder på ungdomar från Afghanistan och andra länder, sittandes på Mynttorget och nu på Medborgarplatsen, har funnits i alla medier. Det finns en stor uppslutning från civilsamhället för det som ungdomarna vill få oss att förstå.

Christina Höj Larsen inledde debatten med en beskrivning:
”Kampen för rättvisa, rättigheter och förändring har alltid börjat på gator, torg och arbets-platser. Först när rösterna för rättvisa och förändring har blivit många och höga tränger de in här i riksdagen – så har det varit historiskt, och så är det även nu. Uppe på åhörarläktaren här i dag, och ute i landet, finns de röster som lyckats tränga in hit i riksdagen. Dessa röster har varit så starka att vi i dag äntligen ska debattera frågan om ensamkommandes villkor. Jag vill tacka er – varenda en av er – som varje dag kämpar. Jag vill tacka Ung i Sverige för att ni har visat hur maktlöshet kan bli till makt när människor står upp för varandra. Ert mod att möta hatet och splittringen med kärlek och solidaritet är något för alla vuxna att lära av. Er vilja att bygga landet tillsammans med oss gör mig stolt. Ni tar ansvar för varandra och för vår gemensamma framtid när politiken har svikit. Nu är det dags för oss här inne att ta det politiska ansvaret, och jag hoppas att ni i dag ska få de svar som ni förtjänar. Jag vill också tacka Vi står inte ut, som har samlat en stark rörelse av vuxna som dagligen arbetar med ensamkommande och som senast i går lämnade över nästan 60 000 underskrifter för en amnesti, vilket är ett imponerande antal. Jag är tacksam och stolt också över det enorma arbete som varje dag görs av er ute i landet för att få unga ensamkommande att orka gå i skolan, fungera och fortsätta att leva. Samtidigt är jag väldigt skamsen över den tystnad som har rått från majoriteten här inne. Jag vill också tacka talmannen för att han har öppnat dörrarna för dessa röster och för den debatt som vi ska ha i dag. Det är verkligen hög tid för detta. Jag hoppas att vi i dag tar de första stegen för att låta de unga stanna, andas ut och börja bygga framtiden tillsammans med oss. Jag såg med glädje att Miljöpartiet i en debattartikel säger att de också gärna vill ta sådana steg. Vi är här – vi är beredda. Frågan för dagen är: Var är ni andra? Upp till bevis!”
Vänsterpartiets fråga besvarades från alla partier, på vilket sätt och med vilka besked, framgår av protokollet och hörs och syns på inspelningen.

Stöd de strejkande – stoppa utvisningarna till Afghanistan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett 60-tal ensamkommande unga flyktingar sittstrejkar på Mynttorget utanför Riksdagen i Stockholm. Deras mål med strejken är att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land som svenska UD anser är så pass farligt att svenskar avråds från att överhuvudtaget åka dit.
– De kräver att bli lyssnade på – att vuxenvärlden ska erkänna deras situation och använda sin makt för att göra något för att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett krav som Vänsterpartiet självklart stödjer, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson, som besökte ungdomarna redan i söndags när strejken inleddes.

Ungdomarna har tillsammans skrivit ett öppet brev till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik där de kräver att han stoppar myndighetens utvisningar till Afghanistan. De kämpar för en förändring i det Sverige som är deras nya hemland.  Sittstrejken har också angripits av nazister

– Efter attacken är det ännu viktigare att alla som kan åker till Mynttorget och visar solidaritet med ungdomarna genom att sitta med dem en stund och prata med dem. Vi måste tillsammans stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land som inte erbjuder annat än extrem otrygghet och dödlig fara. Vi måste låta dem leva sina liv i trygghet. Du som har möjlighet: gå dit och sitt en stund, lyssna och prata med dem, säger Christina Höj Larsen.
– De här barnen visar med sitt exempel hur kampen mot regeringens inhumana flyktingpolitik måste fortsätta med förnyad energi. Vi måste tillsammans få regeringen att riva upp de omänskliga lagar som drevs igenom förra sommaren, av hänsyn till att Sverige behöver ”andrum”.
– Är det några som behöver andrum är det dessa barn.

Integration? javisst! Men hur …?

Kommunfullmäktige i Vänersborg debatterade i februari 2016 integrationsfrågor – utgångspunkten var en interpellation från Kurt Karlsson, SD, som efterlyste svar på frågan ”vad som görs och vilka eventuella planer kommunledningen har, för att förekomma brottslighet och negativ utveckling bland de aktuella grupperna.” Det blev den längsta interpellationsdebatten fullmäktige har upplevt under många år. Flera talare hade arbetat länge med att förbereda sina debattinlägg, med många olika infallsvinklar, med ett antal förslag och idéer hur integrationsarbetet i Vänersborg ytterligare kunde förbättras. Det gavs också åtskilliga exempel på hur mycket som redan var på gång, av våra föreningar, våra ideella organisationer, vår socialtjänst, våra skolor, av enskilda och familjer som åtog sig aktiva kontaktuppgifter.

Kurt Karlsson hade inte räknat med den debatten, han protesterade och menade att den skulle begränsas till att han fick ställa frågan till kommunstyrelsens ordförande och att han efter hennes svar skulle kommentera svaret. Kurt Karlsson sade därefter följande: ”För det första är det ju så att sverigedemokraterna är det enda parti som klart kan definiera och förklara problem med invandringen och asylsökande. Vi har därför en exklusiv förutsättning att formulera och komma med förslag och åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Ser man inga problem kan man inte heller komma med några förslag om förändring. Det är ganska enkel logik.

Sedan dess fortsätter det. I alla våra nämnder, i kommunstyrelsen, i kommunfullmäktige – varje gång ett ärende direkt eller perifert berör ”asylsökande, nyanlända, ensamkommande, etablering, integration”, då går ett ryck genom SD:s ledamöter. Då ställs frågor, flera sådana och det spelar ingen som helst roll att frågan redan är besvarad i det utskickade materialet, att frågan verkligen inte hänger ihop med det aktuella ärendet, att frågan borde kunna besvaras av den som någorlunda regelbundet läser en tidning eller lyssnar på radio. Har man den ”exklusiva förutsättningen”, ja då är man skyldig att vakna till och rycka upp sig någon gång under ett långt möte.

I februari 2016 deltog representanter från samtliga nio partier i Vänersborg i interpellationsdebatten. I riksdagen finns åtta partier. Samtliga har synpunkter kring ”integration”. Det vet man, när man läser debatt- och insändarsidorna i våra tidningar.  Då vet man också att de flesta partier har förändrat sina ställningstaganden, några har inte gjort det. Det har inte varit och är inte lätt att veta vad som verkligen gäller. Och så finns det avsevärda skillnader för somliga partier hur deras representanter agerar lokalt, hemma i byn, eller i riksdagens utskott och vid omröstningen i kammaren.

I onsdags debatterades ”Integration” i riksdagen, Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2016/17;AU6. Om något, så är det väl här partiernas officiella ställningstaganden finns, det som gäller ”just nu”. Debatten nämndes bara i förbifarten i olika medier. Men om man som förtroendevald vill veta vad det egna partiet har deklarerat, vad de andra parterna säger sig ”stå för”, då finns det mycket att hämta:

Själva betänkandet 2016/17:AU6 – här tas samtliga motioner upp som berör temat ”integration”, hur utskottet hanterade yrkandena, vilka som fick bifall och vilka avslag, vilka reservationer som lämnades och vilka särskilda yttranden som bifogades.

Sedan debatten, som man antingen kan se och lyssna på i efterhand (även beslutsomgången) eller läsa i riksdagens snabbprotokoll. I protokollet finns även en redovisning av hur partierna röstade.

För egen del vill vi tacka Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen för hennes anförande i debatten.

Inte någonstans gör någon anspråk på en exklusiv rätt att veta bäst, att ha den rätta lösningen till allt. Sådant kan man endast hävda när man inte vet bättre. Och det får vi väl leva med här i Vänersborg.

Därför röstar vi nej idag …

Kunskapsförbundets direktion, byggnadsnämnden, kommunfullmäktige – idag och i morgon onsdag, sedan är det en paus i kommunalpolitiken fram till augusti. Vi har förberett oss som vanligt, vi vet vad vi vill yrka, tror oss veta hur vi kommer att rösta (om inte samtalen och debatten öppnar för annat). Det är dock inte det som är i våra tankar när vi sitter på våra platser, det är annat.

Plats: riksdagens kammare

Klockslag: 15:30

Ärendet: Socialförsäkringsutskottets betänkande 8: Bet. 2015/16:SfU16 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det är så oerhört tungt att sitta tillsammans med ledamöter från andra partier vars representanter i riksdagen kommer att rösta för någonting som vi för bara ett år sedan inte trodde var möjligt i Sverige. Det är svårt att behålla koncentrationen på det som står på våra ärendelistor.

Christina Höj Larsen förde Vänsterpartiets talan i riksdagen igår, vi skulle vilja att många läser hennes anförande eller tar del av hela debatten i skrift eller som webb-sändning. Idag kallas ledamöterna för att trycka på knapparna, ja, nej eller avstår. Av riksdagens protokoll kommer att framgå vem som tryckte på vilken knapp.

Idag är inte vilken dag som helst.

Lokaltidningen och riksdagsdebatten

Högskolan Väst i grannkommunen Trollhättan ordnade igår en paneldebatt på temat ”Det lokala medielandskapet nu och i framtiden”. Lokaltidningen TTELA berättar om oron som finns att information från lokalpolitiken inte speglar debatten på riktigt. Oftast stannar rapporteringen vid att kopiera kommunens ”officiella” inställning, avvikande röster noteras i bästa fall i bisatser. Det framfördes också tydlig kritik mot att lokaltidningen tar in sida efter sida från rikstidningar.

Ett exempel på detta är dagens nummer av TTELA – på sida 32 införs en dagsfärsk artikel ”Ensamma barn kan tvingas vänta i år”. Exakt samma artikel fanns den 17 november i Svenska Dagbladet. Visst kan man känna sig lurad.

Att känna sig lurad var också temat för riksdagsdebatten onsdag förmiddag. Egentligen handlade den om ”Jämställdhet och nyanlända invandrarnas etablering”, alltså utgiftsområde 13 i regeringens budgetproposition. Debatten fördes utifrån arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU1. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag att anslå 21 miljarder kronor, nästan hela beloppet syftar till kommunersättningar vid flyktingmottagande (12,5), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (5,0) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (2,7). Det kanske behöver påpekas att det ordinarie budgetanslaget för 2016 för dessa utgifter och ersättningar är dubbelt så högt som ”innehållet” i regeringens mycket omtalade ”Extra ändringsbudget”.

Betänkandet redovisar mycket samstämmighet, för att uttrycka det försiktigt. Vänsterpartiet står bakom budgetförslaget från S och MP, sedan finns ett parti som reserverar sig till förmån för en helt annan uppfattning, SD, och slutligen återges fyra ”särskilda yttranden”, ett vardera från M, C, L och KD.

Men nu är tempot högt och partierna grupperar sig kring nya positioner. Efter regeringens presskonferens 24 november gäller inte längre utfästelser som tidigare tycktes omöjliga att överge.

Många debattinlägg från olika riksdagsledamöter balanserades därför mellan det som sägs i propositionen och utskottets betänkande och det som nu gäller för stunden. Den som vill läsa hela debatten eller se och höra anföranden och replikskiften kan göra så i efterhand.

Här vill vi uttrycligen tacka vår egen ledamot Christina Höj Larsen för hennes insats i debatten. Hennes anförande finns i protokollet på punkt 8 och replikskiften med Hanif Bali (M) (9-12), Johanna Jönsson (C) (13-16) och Fredrik Malm (L) (17-20).

Förresten, lokaltidningen hade inte någon notis om gårdagens riksdagsdebatt.

Studiecirkel på måndag måste ställas in

Christina Höj Larsen beslutade sig för att vara kvar i Gävle. Hon biträder sedan i fredags de ungdomar från Afghanistan som befinner sig i hungerstrejk. Vi hälsar Christina och önskar att aktionen och fredagens manifestation leder fram till resultat. Vår temakväll i studiecirkeln kan anstå till ett annat tillfälle. 

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv