Budget 2018

Svårt att samarbeta med S på lokal nivå

Vi har ofta fått frågan: Varför kan ni inte samarbeta med socialdemokraterna i Vänersborg? Visst, det borde vara möjligt, det är också möjligt och det händer också att det sker. Men allt för ofta blir det tvärstopp. Och det blev det verkligen vid kommunfullmäktige i onsdags. Om det kan rättas till får vi se vid socialnämnden som sammanträder kommande torsdag.

Vänsterpartiet ställde en interpellationsfråga till den socialdemokratiska ordföranden för socialnämnden. Det gällde hur pengarna skulle användas som regeringen och Vänsterpartiet på centralt håll hade kommit överens om: Det tillfälliga kommunbidraget som skulle möjliggöra att asylsökande ungdomar vid fyllda 18 år kunde bo kvar ”i kommunen” och inte per automatik flyttades över till migrationsverkets anläggningsboende. Vill du se hur frågan har diskuterats mellan S och V här i Vänersborg sedan en längre tid tillbaka, tar du fram alla inlägg här på hemsidan genom ”Ensamkommande barn och ungdomar” på fliken ”Kategorier”.

Vid fullmäktige i veckan lämnade socialnämndens ordförande ett skriftligt svar på vår fråga: ”Vi anser att Vänersborgs kommun ska använda det tillfälliga kommunbidraget på sätt som varit regeringens mening. Frågan till socialnämndens ordförande är:  Har vi samma uppfattning?” Svaret blev: ”Nej, vi har inte samma uppfattning.”

Hur debatten utvecklades framgår i en blogg som en av Vänsterpartiets ledamöter i fullmäktige skriver. I debatten hänvisade socialnämndens ordförande också till att frågan egentligen hör hemma i socialnämnden.

Det kan dock visa sig vara feltänkt. I december utbetalas från staten ett tillfälligt kommunbidrag, för Vänersborg handlar det troligen om lite över två miljoner kronor. 2018 tillkommer ytterligare en miljon. Dessa pengar kommer till kommunen, det är inte alls klart att pengarna förs vidare till socialnämnden, framförallt inte om ordförandens inställning skall gälla.

När vi på torsdag på nytt gör ett försök att få gehör i socialnämnden, kan vi stödja oss på några texter. Det är vår förhoppning att ordföranden och andra ledamöter i socialnämnden tar sina uppdrag på allvar och informerar sig innan man tar ställning.

Regeringens höständringsbudget: ”1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.  
Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. förs upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.  
Skälen för regeringens förslag: Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bör föras upp på statens budget med 390 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.”
I budgetpropositionen tillkommer även ett förslag för 2018: ”Regeringen föreslår att anslag 195 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 ‘Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.’ för 2018.”

SKL brukar omgående komma med en sammanfattning av budgeten samt egna kommentarer. Så också i år. Här kan man bland mycket annat läsa följande: Tillfälligt stöd till ensamkommande 

”Ett tillfälligt stöd om 390 miljoner. Detta är en dubblering av bidraget för 2017 jämfört med det initiala beskedet som kom i juni. I dagsläget är inget annat känt än att samma villkor gäller, dvs. medlen betalas ut i december efter att riksdagen har beslutat om budgeten. För år 2018 avsätts 195 miljoner.
SKL har publicerat en juridisk bedömning av förutsättningarna för att låta asylsökande vuxna bo kvar i kommunen. Se SKL:s webbsida.
(SKL uppvaktar inom kort migrationsminister Fritzon med en skrivelse från Lena Micko om att regeringen ska ändra fördelningsnyckeln för detta bidrag. Vår synpunkt är att den kommun som har socialtjänstansvar för ett barn ska få del av bidraget, inte den kommun där barnet vistas.)”
Regeringen hade redan i juni meddelat hur pengarna skulle fördelas. Efter budgetpropositionen kom 21 september ett pressmeddelande som uppdaterade den tidigare informationen. Här finns en bekräftelse av det som redan hade sagts tidigare: ”Behöver kommuner som är intresserade ansöka om bidraget? Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.”
Med andra ord, pengarna kommer till Vänersborg. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om detta, riksdagen kommer att bifalla förslaget.
I Vänersborg sade socialnämndens socialdemokratiska ordförande i fullmäktiges interpellationsdebatt att det tillfälliga kommunbidraget inte kommer att användas. Kommer han att stå på sig i socialnämnden på torsdag?

Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet

Vänsterpartiet (30 augusti) har förhandlat med regeringen – det syns i budgetpropositionen (20 september)

Budgetpropositionen 2017/18:1, Utgiftsområde 12 ”Kommunikationer”, 3.6. Politikens inriktning:

Bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik till skolungdom under sommarlovet.

Regeringen föreslår att ett statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år införs 2018–2020 för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar årskurserna 6–9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan.

Vi inför ett bidrag till avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet

Nästa år införs ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven. Det har Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Samtidigt byggs sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga ut eftersom det har visat sig bli en sådan succé och ska nu gälla alla skollov.

– Alla barn har rätt till ett bra sommarlov, oavsett om föräldrarna har mycket eller lite pengar. Därför satsar vi nu på avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarloven. När kompisarna tar bussen för att bada ska inte den som har föräldrar med lite sämre ekonomi behöva stanna hemma. Det barnet ska också kunna följa med, säger Jonas Sjöstedt.

Bidrag till avgiftsfria sommarlovsresor med kollektivtrafik
Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom införandet av ett statligt bidrag för att möjliggöra avgiftsfritt resande på sommarlovet för skolungdomar med den lokala kollektivtrafiken. Bidraget ska gälla resor inom kommunen och i vissa fall kan även resor inom länet/regionen omfattas. Det kommer nu inledas en process för att ta fram en ordning för hur och vilken aktör som ska kunna ansöka om medel.

Reformen ska gälla i kommunen folkbokförda skolungdomar som lämnar någon av årskurserna 6-9 i grundskolan och 1-2 i gymnasieskolan. Totalt finns i Sverige ca 690 000 skolungdomar i denna grupp.

Satsningen är på 350 miljoner kronor per år 2018-2020. Reformen träder i kraft 2018 och börjar gälla under sommarlovet samma år.

Budgetpropositionen 2017/18:1, Utgiftsområde 9 ”Hälsovård, sjukvård och social omsorg”, 6 Politik för sociala tjänster:

Avgiftsfria lovaktiviteter och simskola

Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen under åren 2016–2019 på sommarlovsaktiviteter som är kostnadsfria för barn i åldern 6–15 år. Regeringen avser att även tillskjuta medel för avgiftsfria aktiviteter under skollov motsvarande 250 miljoner kronor under 2018–2020. Simkunnigheten i dag är ojämn och det är vanligare att barn med socioekonomiskt svagare bakgrund inte kan simma. Simundervisning ska ges inom ramen för skolan, men tiden där räcker inte alltid till för att alla barn ska uppnå god simkunnighet och vattenvana. Regeringen avser därför att ge stöd med 300 miljoner kronor årligen för att göra det möjligt för kommunerna att erbjuda avgiftsfri simskola för barn.

Meningsfulla lovaktiviteter
Vänsterpartiet har även fått igenom ett nytt lovstöd. Sedan 2016 finns på Vänsterpartiets initiativ ett statligt stöd till sommaraktiviteter för barn och unga i åldersgruppen 6 till 15 år. Vi har nu fått igenom att stödet byggs ut med mer pengar som ska gälla alla skollov.

– Vårt sommarlovsstöd visade sig bli en succé. Det har gett mängder av fina sommarminnen för barn runtom i Sverige. För många har det betytt vänner som man annars aldrig hade träffat och aktiviteter man inte hade fått komma iväg på. Därför är det så glädjande att vi nu bygger ut satsningen med mer pengar och riktar de nya pengarna till att gälla alla skollov. Fler barn ska få riktigt bra skollov, säger Jonas Sjöstedt.

Sommarlovsstödet som funnits sedan 2016 är på 200 miljoner kronor om året. Pengarna betalas ut till kommuner som erbjuder avgiftsfria aktiviteter under sommarlovet. Aktiviteterna ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund.

Exempel på sådant som det befintliga sommarlovsstödet har gett är simskolor, bussutflykter, odlingskurser, teaterskolor, längre öppettider på fritidsgårdar, sportaktiviteter, pysselkvällar, parkour och konserter. Under sommaren 2017 har samtliga kommuner i Sverige tagit del av stödet.

Utöver den befintliga sommarlovssatsningen på 200 miljoner kronor per år 2016-19, görs nu en ny satsning på 250 miljoner kronor per år under 2018-2020 som ska gälla alla skollov. Under 2018-19 går således satsningarna parallellt medan det under 2020 enbart kommer att finnas det nu föreslagna lovstödet på 250 miljoner kronor.

Närmare 12 vänstermiljarder satsas i budgeten

Avgiftsfri simskola för barn, en långsiktig satsning på förlossningsvården och höjt studiebidrag. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom jämlikhetsreformer för närmare 12 miljarder kronor under 2018.

När höstbudgeten i dag presenteras finns ett fyrtiotal reformer som kommer från Vänsterpartiet. Det totala reformutrymmet i budgeten landar på 40 miljarder kronor och 11,8 miljarder kommer från förslag som Vänsterpartiet drivit.

– Det syns tydligt att Vänsterpartiet har varit med i den här budgeten. Ett jämlikare Sverige går som en röd tråd genom reformerna vi fått igenom i förhandlingarna, säger Ulla Andersson.

Några av Vänsterpartiets reformer (2018):
• Satsning på förlossningsvården (1 miljard)
• Personalsatsning sjukvården (2 miljarder)
• Höjt underhållsstöd (135 miljoner)
• Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet (350 miljoner)
• Höjt studiebidrag med 300 kronor i månaden (550 miljoner)
• Skattereduktion för fackföreningsavgift (1,3 miljarder)

Vänsterpartiet har i förhandlingarna även fått igenom avgiftsfri simskola för barn. Utgångspunkten är att satsningen ska likna Göteborgsmodellen där Vänsterpartiet varit med och drivit igenom simundervisning för alla barn i förskoleklass. Detta vill vi nu göra i hela landet. Reformen ligger på 300 miljoner kronor och träder i kraft nästa år.

– Alla barn ska kunna få möjlighet att lära sig simma oavsett hur föräldrarnas ekonomiska situation ser ut. Därför inför vi den här jämlikhetsreformen, säger Ulla Andersson.


Här kan du läsa mer om alla reformer Vänsterpartiet fått igenom i budgetpropositionen (pdf)

Vårdpaket från vänster: 4,7 miljarder till vården

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom 4,7 miljarder kronor till vårdområdet under 2018, varav 1 miljard kronor till förlossningsvården.

Den största satsningen som inte tidigare presenterats görs på förlossningsvården: en miljard kronor om året 2018-2022.

– Den som föder barn ska känna sig trygg med att man får den vård man behöver, men så är det inte alltid idag. Därför är vi väldigt glada över att ha fått igenom en så stor satsning som 1 miljard kronor om året från och med nästa år. Nu ger vi landsting mycket goda förutsättningar för att skapa en bra förlossningsvård, säger Jonas Sjöstedt.

Utöver förlossningsvården utökas bland annat satsningarna mot psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna. Väntetiderna till BUP förväntas kortas med vårdpaketets riktade förstärkningar.

– Barn och ungas psykiska ohälsa måste ses i ett brett sammanhang där även det sociala ingår. Därför ser vi till att socialtjänsten stärks i sitt arbete som rör insatser kopplade till barn och unga och för bättre samverkan med vården när barn och unga mår dåligt, säger Sjöstedt.

Vårdpaketet innehåller också satsningar på barnhälsovård: landstingen får pengar för att fler barn ska få tillgång till vaccinationer och god tandhälsa.

Gynekologiskt cellprov för screening för livmoderhalscancer görs avgiftsfritt och tandvårdsbidraget fördubblas.

– En bra och jämlik vård bidrar till ett samhälle där alla får chans att må bra och bli bemötta utifrån sina behov, inte bara de som har rätt kontakter och hög inkomst. Vårdpaketets miljarder lägger en god grund för att vården ska finnas där när du behöver den och för en jämlik tillgång till vård över hela landet, avslutar Sjöstedt.

I vårdpaketet ingår:

  • Förlossningsvård: 1 miljard kr/år 2018-2022
  • Psykisk hälsa och psykiatri: 600 miljoner kr 2018, 1,10 miljarder kr/år 2019-2020
  • Sociala barn- och ungdomsvården (avser socialtjänsten): 250 miljoner kr/år 2018-2020
  • Tandvårdsbidrag: 531 miljoner kr 2018, därefter 750 miljoner kr/år
  • Förbättrade arbetsvillkor vårdanställda: 2 miljarder kr/år 2018-2021
  • Barnhälsovård: 142 miljoner kr/år 2018-2020
  • Fritt gynekologiskt cellprov för screening livmoderhalscancer: 141 miljoner kr/år fr.o.m. 2018.

Totalt ligger satsningarna på 4,7 miljarder kronor 2018, vilket ökar till 5,4 miljarder kronor per år för 2019 och 2020

Läs mer här (pdf)

Plus och minus, det gäller att vara observant

Häromdagen skrev vi följande i ett inlägg om budgetpropositionen som blir offentlig i övermorgon:

”Det finns mängder av nya satsningar där det finns anledning att invänta årets ”nådiga luntan”. Det är ju så, att vissa satsningar görs med medel som tas från tidigare beslutade anslagsposter, då handlar det om förändringar som dock för det mesta i slutändan innehåller avsevärda tillskott.”

Vi fick en del frågor kring vårt påstående och vi uppmanades att ge exempel.

Här en text som regeringen publicerade tidigare idag, måndag.  Formuleringarna i pressmeddelandet gör tydligt att man behöver läsa noga. Denna gång handlar det om ”Satsningar på gymnasieskolan”:

  • ”Därför satsar regeringen 162 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolan.”
  • ”Regeringen föreslår nu satsningar på 83 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. ”
  • Förstärkningen av yrkesprogrammen finansieras genom en minskning av statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning om 83 miljoner kronor.”

Som sagt, på onsdag läggs hela budgetpropositionen ut på regeringens hemsida.

Vänsterpartiet vill se fler bibliotek

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en satsning på fler bibliotek och stärkt biblioteksverksamhet. Det innebär att 250 miljoner kronor läggs i den kommande budgeten med syftet att öka utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamhet i hela landet.

– Det här är en viktig jämlikhets- och demokratireform, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson.

Det fysiska biblioteket är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts och tar del av kunskap, litteratur och kultur. Men över tid har antalet bibliotek minskat, vilket är en oroväckande trend som framförallt slår mot människor som lever på landsbygden. Vänsterpartiet vill se ett mer jämlikt Sverige och ett led i det är att öka tillgängligheten till biblioteksverksamhet.

– Bibliotek är som en skattkista full av kunskap. Alla människor ska ha tillgång till de rikedomar som biblioteket ger, oavsett hur tjock plånbok du har eller var du bor i landet. Det här är en viktig jämlikhets- och demokratireform, säger Ulla Andersson.

Därför har Vänsterpartiet tillsammans med regeringen kommit överens om att satsa 250 miljoner kronor i budgeten med syftet att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet. Under de följande två åren kommer det årliga stödet på 250 miljoner att fortsätta. Tanken är att det blir permanent efter 2020.

– Pengarna ska gå till kommunerna och sen är det upp till kommunerna att avgöra vad i biblioteksverksamheten det ska satsas på. Det kan till exempel handla om att starta nya verksamheter, förändra öppettiderna, se till att bokbussen kommer till orten på landsbygden eller skaffa fler bokbussar. Det här handlar om att stärka biblioteken och i slutändan demokratin.

Bibliotekssatsningen i budgeten:

2018: 250 (miljoner kronor)
2019: 250
2020: 250

Vänsterpartiet har drivit igenom höjt tak i sjukförsäkringen

Vänsterpartiet och regeringen är överens om att höja taket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. Det innebär ökad ekonomisk trygghet för över 200 000 svenskar och stärkt förtroende för sjukförsäkringen.

– Det är viktigt att människor kan känna ekonomisk trygghet vid sjukdom och inkomstrelaterade försäkringssystem är en viktig del av den svenska modellen. Därför är det också viktigt att taket i sjukförsäkringen höjs. Det finns en tydlig ideologisk skiljelinje i frågan om inkomstrelaterade försäkringar mellan vänster och höger. Genom den här reformen understryker vi vikten av gemensamma lösningar som är bra för alla, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Taket i sjukförsäkringen sänktes 2007 av högerregeringen till sju och ett halvt prisbasbelopp. Inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har också försvagats på grund av att de reala inkomsterna har ökat samtidigt som taket för sjukpenningrundande inkomst har varit oförändrat.

De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kr; från 28 438 kr till 30 333 kr.

Förslaget är också viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor är sjukfrånvarande i högre utsträckning än män och det är därmed fler kvinnor som får höjd ersättning.

Höjningen av taket i sjukförsäkringen beräknas kosta 500 miljoner 2018 och därefter 1 miljard årligen.

Dubblerat tandvårdsbidrag nästa år

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit igenom en dubblering av det allmänna tandvårdsbidraget för alla åldersgrupper. Detta börjar gälla med start i april nästa år.

– Vi vill att alla, oavsett inkomst, ska ha råd att ha bra tänder och därför fördubblar vi tandvårdsbidraget. För oss handlar det om jämlikhet. Precis som att man kan gå till sjukvården oavsett om man är rik eller fattig så ska man kunna gå till tandläkaren. Det ska inte synas i munnen om man har hög eller låg inkomst i Sverige, säger Jonas Sjöstedt.

Allmänt tandvårdsbidrag ges med ett årligt belopp till den som använder tandvården. Tandvårdsbidraget varierar beroende på ålder. För de yngsta åldersgrupperna är tandvården avgiftsfri.

Allmänt tandvårdsbidrag per år, före och efter reformen (kr)

Ålder Före reform Efter reform
23-29 300 600
30-64 150 300
65+ 300 600

År 2017 kostar en basundersökning enligt nationell referensprislista 825 kronor. Det innebär att med reformen får yngre och äldre ett fritt tandläkarbesök vartannat år, medan alla mellan 30 och 64 får en kraftigt ökad subventionsgrad.

Vänsterpartiet har tidigare drivit igenom två reformer för att fler ska ha råd med tandvård. Dels att fler unga får fri tandvård (2019 höjs gränsen till 23 år), dels att fler äldre får den högre nivån av tandvårdsbidrag (gruppen 65-74 år har fått samma höga nivå som de i gruppen 75+).

Det dubblerade tandvårdsbidraget träder i kraft 1 april 2018. Kostnaden är 531 miljoner kronor per år för 2018, därefter 750 miljoner kronor per år.

Vänsterpartiets jämlikhetspaket för särskilt utsatta grupper

 

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit igenom ett jämlikhetspaket med reformer för 2,6 miljarder kronor, som kommer dem med sämst ekonomiska marginaler till del. Det gäller ensamstående föräldrar, fattiga pensionärer, funktionsnedsatta med habiliteringsersättning och de som är beroende av sjuk-och aktivitetsersättning och bostadstillägg. 

– För Vänsterpartiet handlar valet 2018 om att ge röst åt alla de människor runt om i Sverige som känner hur klyftorna har ökat. Det här jämlikhetspaketet med reformer kommer att ha stor betydelse för många människor som har det ekonomiskt tufft. Jämlikhetreformer är feministiska refomer, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets jämlikhetspaket innehåller:

– Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Vänsterpartiet har redan drivit igenom flera höjningar och nu gör vi det igen. Den nya höjningen innebär 150 kronor för barn 11-14 år, och 350 kronor för barn 15-18 år.

– Höjd sjuk- och aktivitetsersättning. Garantinivån höjs till drygt 300 kronor för en ensamstående.

– Sänkt skatt för personer med sjuk-och aktivitetsersättning. Skatten sänks i genomsnitt med 134 kronor per månad genom en skattereduktion.

– Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer. För en ålderspensionär med enbart garantipension och med en boendekostnad på minst 5600 kronor per månad att hon/han får 470 kronor mer i månaden.

– Lagstadgad habiliteringsersättning till personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar. Vi ser till att det kommer att finnas 350 miljoner kronor per år för kommunerna att införa eller höja låg dagpenning för dem det berör och som utför ett viktigt arbete.

– För att bygga ett samhälle som är bra för alla och inte bara för de rika kvävs att vi tar itu med ojämlikheten och den skeva resursfördelningen. De reformer vi fått in i den nya budgeten och i de tidigare är viktiga byggstenar för att göra det. Hade Vänsterpartiet inte varit med i förhandlingarna hade dessa jämlikhetsreformer inte blivit av. Så enkelt är det. Vi behövs, säger Ulla Andersson.

Shanghai tur och retur, next stop Bunkeflo

I förra veckans budgetdebatt i fullmäktige i Vänersborg deltog SD med liv och lust. Partiets sex ledamöter fanns på plats. I slutomröstningen deltog partiet inte, deras yrkande hade redan förlorat. Fyra av ledamöterna deltog i debatten, antingen med att läsa upp förberedda texter eller med improviserade inhopp och repliker. Dock blev varken det ena eller det andra riktigt bra, man trasslade in sig, visade okunnighet och balanserade på gränsen mellan rena dumheter och att avslöja sina egentliga syften i det politiska arbetet.
Här ett exempel. En ledamot begärde en replik på ett anförande som gällde vilken inverkan generella och öronmärkta statsbidrag har på den kommunala ekonomin. Här repliken i sin helhet, ord för ord:
”Vi i Sverigedemokraterna har nolltolerans mot rasism. Det finns väl någonting så där att vi vill förstatliga skolan på sikt och vi vill föra en ansvarsfull invandringspolitik. Men det vi också gör inom skolpolitiken, vi har en skoltalesperson som heter Stefan Jakobsson, vi tittar faktiskt hur man gör i Shanghai, hur deras skolmodell ser ut och tar lärdom från detta och tar detta med oss till Sverige hit. Vi har även haft ett projekt nere i Bunkeflo, nere vid Skåne, där man har haft mera idrott och därigenom fått högre skolresultat. Vi vill ha ordning och reda i klassrummet, att eleverna ha det lugnt, de ska ha bra luft och bra lokaler. Tack.”

Kategorier
Arkiv