Skola

Väljarnas prioriteringar: Skola

Dagens Nyheter berättade den 5 juli på sidan 8 om en undersökning. I DN/Ipsos mätningar framkommer vilket parti väljarna anser har bäst politik på nio olika områden.

DN/Ipsos har i juni också frågat väljarna vilka politiska frågor som de tycker är viktigast. Väljarnas prioriteringar ligger fast inför valet med sjukvården i topp och därefter invandring, skola, lag och ordning samt miljö i nämnd ordning.
Här tidningens faktaruta: ”Väljarnas viktigaste frågor inför valet
Sjukvård: 40 
Invandring och integration: 37 
Skola: 29 procent
Lag och ordning: 14
Miljö: 11
Äldreomsorg: 10
Sysselsättning: 8
Pensioner: 7
Skatter: 6
Omsorg allmänt, välfärd: 5
DN redovisar sedan ”Topp tre i väljarnas sex viktigaste frågor
Skola och utbildning:
Liberalerna 19 – Socialdemokraterna 18 – Moderaterna 10 
Skola och utbildning” är politiska frågor som hanteras på nationell nivå av regeringen och i riksdagen, genom statliga myndigheter som Skolverket m. fl. och av kommunen, i kommunstyrelsen, i barn- och utbildningsnämnden och i Kunskapsförbundet Väst.
Vad erbjuder Vänsterpartiet väljarna den 9 september? Vad står det i partiets valplattform?

Vänsterpartiets kongress beslutade i början av 2018 valplattformens text. Del 10 har rubriken ”Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – återupprätta den jämlika skolan”:

Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning.

Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.

Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste såväl kunna utveckla elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.

En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessionsfri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmas hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.

För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grundskolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.

Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Kunskap och lärande ska vara tillgängligt genom hela livet. Teoretiska och praktiska kunskaper är viktiga för alla. Social snedrekrytering motverkas genom att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet men också genom att bygga billiga hyresrätter så att den som vill kan ta steget och flytta till en högskoleort. Du ska kunna studera oavsett klassbakgrund. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att fler ska kunna studera på heltid. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande  för den enskilde ska andelen bidrag i studiemedlen öka, så kan samhället skapa möjlighet för att fler ska kunna studera.

Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Staten behöver återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var. Det är inte föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola – i Sverige ser vi till att alla skolor är bra.

Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen.”

Kopiera länk