Asylpolitik

Asylpolitik – vem talar klartext?

I ett tidigare inlägg Utvisningar eller amnesti här på hemsidan länkade vi till ett anförande av Christina Höj Larsen. På liknade sätt som när vi igår återgav Vänsterpartiets reservationer i utbildningspolitiska frågor, sammanställer vi här texter från två betänkanden från Socialförsäkringsutskottet. Här handlar det om reservationer från Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU15: Migration och asylpolitik

Migrations- och flyktingpolitik  

I dag finns stora brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden som rör asylsökande barn. Lagar, förordningar och Migrationsverkets egna föreskrifter följs inte på ett tillfredsställande sätt. Av det skälet bör en inspektion inrättas med uppdrag att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt.

Kvotflyktingsystemet 
I dag går det inte att ansöka om asyl i Sverige från utlandet. Det är också närmast omöjligt att ta sig till Sverige för att söka asyl. Av dessa skäl bör svenska beskickningar få utfärda asylvisum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av sådana visum.
Tillfälliga lagen
Tillfälliga lagen innebär omfattande försämringar av asylsystemet som får svåra konsekvenser för människor på flykt. Regeringen bör därför dra tillbaka tillfälliga lagen. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att lagen inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Tillfälliga lagen
innehåller vissa undantag för ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Det kan ifrågasättas om inte en sådan retroaktiv lagstiftning strider mot Europarätten. Införandet av tillfälliga lagen har skapat stora problem och mycket lidande för gruppen ensamkommande barn. Det handlar främst om begränsningen av bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.
Reglerna bör därför ändras och utlänningslagens regler återinföras.
I detta betänkande finns ytterligare sju reservationer från Vänsterpartiet.
Men i riksdagen behandlades ytterligare ett betänkande med frågor kring asylpolitiken:

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU16: Anhöriginvandring

Här två reservationer från Vänsterpartiets representant i utskottet:
Anhöriginvandring
Familjeåterförening är en av få lagliga vägar till Sverige. Genom tillfälliga lagen har den vägen begränsats avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle tillåtas att återförenas, skulle det innebära att många människor slapp ta den livsfarliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig
rättighet. Dublinförordningen fastslår vilken stat som ska pröva en asylansökan från en person som befinner sig i en Dublinstat. Om sökanden har familj som beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska det landet även pröva sökandens asylansökan. Omkring 45 000 flyktingar är fast i grekiska flyktingläger. Många av dem har familj i Sverige och därmed rätt att återförenas, men på grund av bristande kunskaper samt otillräcklig rätt till juridisk rådgivning och undermålig hantering av asylärenden i Grekland sker inte detta i dag. Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning mellan föräldrar och barn får endast beviljas om barnet är under 18 år. Detta är onödigt snävt. Om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att samma sak gäller även för övriga familjen. För de flesta är relationen mellan föräldrar och barn livslång, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet hunnit fylla 18 år. Enligt nuvarande lagstiftning förlorar barn som beviljats asyl i Sverige rätten till familjeåterförening när de blir svenska medborgare.
Denna ordning kan starkt ifrågasättas. Det är orimligt att svenska medborgare ska behandlas sämre an andra i detta avseende. Tidigare fanns en s.k. sistalänken-bestämmelse i utlänningslagen som innebar att om en enda familjemedlem var kvar i hemlandet kunde denne beviljas uppehållstillstånd för att komma till Sverige och leva med övrig familj här. När bestämmelsen togs bort stängdes dörren för många människor. Det finns åtskilliga exempel på kvarvarande, åldriga föräldrar som har separerats från sina vuxna barn. Bestämmelsen måste återinföras.
Uppskjuten invandringsprövning
Debatten om den s.k. tvåårsregeln har pågått under lång tid. Att utlandsfödda kvinnor som misshandlats av sina män under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet har upprört många. Denna rättstillämpning har alltför länge tillåtits få oacceptabla konsekvenser, t.ex. att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel eftersom utvisning till hemlandet skulle kunna medföra värre konsekvenser för dem. Gällande regler har fått till följd att visst våld och viss kränkning kan accepteras och att myndigheterna medges ett för stort tolkningsutrymme. Detta framgår bl.a. av rapporter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). I utredningsbetänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) föreslås bl.a. att skyddet för kvinnorna ska stärkas. Vidare innebär tillfälliga lagen stora steg i fel riktning. Relationen måste numera bestå under längre tid för att den som anlänt genom anhöriginvandring ska kunna få förlängt uppehållstillstånd. Regeringen bör återkomma med förslag på förändringar i bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen.
Kopiera länk