Behöver man veta? innan man fattar beslut?

Ja, säger några – nej, säger andra. Hur många av kommunstyrelsens femton ledamöter som landar på den ena och hur många som landar på den andra sidan var den stora frågan idag. En extra inkallad kommunstyrelse hade att ta ställning till följande beslutsförslag:

Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige godkänner att Fastighets AB Vänersborg förvärvar fastigheten Nunntorp 1:14 från Västra Götalands läns landsting. Köpesumman ska uppgå till högst 38 Mkr. Fastighets AB Vänersborg äger rätt att slutföra avtalsförhandlingarna med Västra Götalands läns landsting och teckna erforderliga överlåtelsehandlingar.

Fastighetsbolaget är helägt av kommunen, bolaget driver sin verksamhet mot bakgrund av ”kommunens pengar”.

Inför sammanträdet fanns ett underlag som alla hade studerat ingående. Men underlaget innehöll delar som inte skulle debatteras. Avsnittet 3.3 Ekonomiska risker var oroväckande övertydligt. Men, nej, inget bekymmer, det var inte dagens ärende. Vad var dagens ärende?

Skulle Hushållningssällskapet överklaga Skolinspektionens beslut om avslag på ansökan att få starta Naturbruksutbildning på Nuntorp, så behövdes det ett beslut att Vänersborgs kommun genom sitt Fastighetsbolag hade förvärvat Nunntorp 1:14 från regionen som i september 2015 beslutade att lägga ner utbildningen.

Inget annat skulle diskuteras, det gällde enbart beslutet att ”godkänna”, ja eller nej.

Kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, var övertydligt. ”I min värld” var det inte bråttom alls, men när nu Hushållningssällskap vädjade till oss!” Och hon tillade också att inte mycket mer hade kunnat ordnas upp, eftersom regionen inte ville teckna något avtal innan all deras skolverksamhet var avvecklad.

Hela affären var ju från början en urenkel sak: Alla, verkligen alla, ville att denna viktiga utbildning även i fortsättningen skulle finnas kvar, gymnasieprogrammet Naturbruk och gymnasiesärskolans verksamhet. Att verksamheten skulle utvecklas, att det skulle ske något som tog lantbrukets förhoppningar på allvar, konsumenternas krav på lokalproducerat mat, elevernas önskemål att ha utbildningen på nära håll och inte på 20 mils avstånd. Det är en sak att önska sig något, det är en annan sak att få en mängd pusselbitar att falla på plats. ”I min värld”, sade Marie Dahlin, S, var det ingen brådska.

Bo Carlsson, C, den andra ledamoten i Fastighetsbolagets styrelse, som begärde klartecken från kommunen till köpet av Nunntorp 1:14, var tyst under alla två timmar av kommunstyrelsens möte. Han besvärades synbart av en fråga som ställdes i början av sammanträdet, om han som ledamot i styrelsen för Dalbo Hushållningsgille inte var jävig.

Hur som helst, när svaret från kommunledningen var: Ni behöver inte veta mer, det räcker att ni uppfattar att ni behöver endast svara på den enkla frågan om ni godkänner eller inte godkänner, då framställdes det ett yrkande på återremiss från M, L och KD. I yrkandet instämde även SD. Och vid omröstningen bifölls yrkandet om återremiss även av V.

Hushållningssällskapet kommer inte att överklaga Skolinspektionens avslag.

Om ärendet om förvärv av Nunntorp 1.14 någon gång i framtiden kommer tillbaka är osäkert.

Det var ju ingen brådska!

P.S. Lokaltidningen TTELA bekräftar i sin bevakning att det inte var frågan om att rädda Nuntorp, ärendet avgränsades av kommunledningen till att gälla endast om kommunfullmäktige skulle godkänna att Fastighetsbolaget förvärvar Nunntorp 1:14, ja eller nej.

Kategorier
Senaste kommentarer
    Arkiv