Flyktingmottagandet

Lokaltidningen TTELA beskrev på lördag asylmottagningen i Vänersborg ”Vill ha värdigt asylmottagande”.  På bladets ledarsida fanns ytterligare synpunkter ”Systemfel om flyktingar”.  På nätet fick detta ledarstick rubriken ”Orimligt system om flyktingar”.

Det finns flera anledningar till att frågorna är  aktuella i Vänersborg. Asylboendet på Restad Gård kom för kommunen överraskande och med mycket kort varsel. Nu finns nästan 600 boende varav nästan 300 har fått sin asylansökan behandlad och godkänd. Det är inte många som lyckas komma vidare, bostadsbristen är enorm och det tycks inte ljusna. Samtidigt har ”ägaren” till Restad Gård informerat kommunen att man erbjuder migrationsverket ytterligare platser. I Vargön finns ett vandrarhem som erbjuds också. Och den i Vänersborg aktive Bert Karlsson vill omvandla ett hotell med cirka 200 platser till asylboende och erbjuda migrationsverket.

Vänersborgs kommun och ett flertal frivilligorganisationer har gjort en jätteinsats för att leva upp till utmaningen som Restad Gård var under det gångna året. Och det har gått bra – än så länge, fast det handlar nog mest om att klara dagen. Kommunens synpunkter framkommer i ett yttrande som sammanställdes i augusti.

Situationen är inte unik för Vänersborg. Vår kommun är en av många som väntar på slutrapporten från Lars Stjernkvist och Gunnar Hedberg. För en månad sedan fick vi veta från Arbetsmarknadsdepartementets enhet ”Integration och urban utveckling” att ”Samordnarnas rapport kommer att överlämnas till regeringen i oktober”.

Det framkommer också av regeringens budgetproposition: ”I januari 2014 utsåg regeringen två nationella samordnare för att bidra till ett ökat flyktingmottagande i kommunerna. Uppdraget var att föra dialog med kommunföreträdare i samtliga län om utmaningar och möjligheter och syftade dels till att motivera kommuner att öka sitt mottagande, dels att lyssna på förslag och goda exempel. Samordnarnas slutsatser kommer att överlämnas till regeringen under hösten 2014.”

I budgetpropositionen finns också en kort beskrivning om ”vem som gör vad” och framförallt hur ansvarsfördelningen är. [Prop. 2014/15:1, utgiftsområde 13 ”Integration och jämställdhet”, sida 18]

Ansvaret för genomförandet av insatser inom etableringsuppdraget är fördelat mellan flera olika statliga, kommunala och privata aktörer.

Kommunerna tillhandahåller utbildning i svenska för invandrare och samhällsorientering, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser för nyanlända barn inom skola, förskola, fritidshem och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För dessa insatser får kommunerna en ersättning från staten.

Arbetsförmedlingen upprättar etableringsplaner för nyanlända invandrare inom etableringsuppdraget, samordnar insatser inom planen, tillhandahåller arbetsförberedande insatser, beslutar om etableringsersättning, anvisar bosättning i en kommun till nyanlända som har rätt till etableringsplan och deras familjemedlemmar samt upphandlar och tillhandahåller etableringslotsar.

Migrationsverket anvisar bosättning i en kommun till vidarebosatta (kvotflyktingar), minderåriga som kommer till landet utan medföljande vårdnadshavare (ensamkommande barn) och de nyanlända som omfattas av etableringslagen men som inte har rätt till etableringsplan. Myndigheten beslutar också om och betalar ut statlig ersättning för mottagande av nyanlända till kommuner och landsting.

Försäkringskassan beslutar om etableringstillägg och bostadsersättning och betalar ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning.

Länsstyrelserna verkar för beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända. De verkar för regional samverkan och tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända. Länsstyrelserna förhandlar också om mottagandet av ensamkommande barn, men det är Migrationsverket som tecknar överenskommelser med kommunerna om detta.

Centrala studiestödsnämnden handlägger och beslutar i ärenden om hemutrustningslån.

Landstingen svarar för insatser inom hälso- och sjukvård och genomför hälsoundersökningar för nyanlända. Vissa landsting har verksamhet med hälsokommunikatörer som är särskilt inriktade på nyanlända.

Etableringslotsen är en fristående aktör som är stödjande och pådrivande och tillsammans med den nyanlände utvecklar etableringsplanen. Den nyanlände har rätt att själv välja en etableringslots.

Överhuvudtaget är underlaget i budgetpropositionen som alltid späckat med aktuella uppgifter och fakta, fylliga sifferredovisningar och illustrativa tabeller och diagram. Vill man fördjupa sig i kommunala frågeställningar, så är regeringens och riksdagens material oftast rätt ställe att söka efter svar.

Vänersborg och Trollhättan tillsammans bedriver vuxenutbildning och gymnasieskola i det gemensamma Kunskapsförbundet Väst. Just nu ansöker man om att få starta en utbildning inom Yrkeshögskolan som är tänkt för just detta arbetsområde, där så många personer från så många olika myndigheter ska kunna tala med varandra och förstå varandra. Utbildningen ”Integrationspedagog”, finns redan på annan ort, i Hudiksvall. Bra att känna till för alla som uppfattar att en god utbildning kan vara en stor fördel vid mottagningen av flyktingar.

För oss är även Vänsterpartiets arbete i riksdagen av stor betydelse, självfallet vill vi att våra värderingar uttrycks i förhandlingarna som sker i utskotten och i debatten som förs i kammaren. Därför länkar vi även till Vänsterpartiets motioner som nyss under den Allmänna Motionstiden har lämnats in: ”Flyktingmottagande”, 2014/15:79, av Christina Höj Larsen m.fl. (V) och ”Flykting- och migrationspolitik”, 2014/15:82, av Jonas Sjöstedt m.fl. (V).

Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv