Vad vill Vänsterpartiet i Vänersborg? Idag gällde det socialnämndens budget för 2011
Torsdag 27 januari 2011 hade socialnämnden mandatperiodens andra sammanträde. Samtliga ”stora frågor” gällde ekonomin. Dags att avsluta 2010 och att redovisa hur det har gått: ”Bokslut 2010”. Tid för att lägga fast vem som ska få vilka anslag inom socialförvaltningen: ”Detaljbudget 2011”. Samtidigt arbetar förvaltningen med att skriva en handling som gäller ”Mål- och resursplan 2012”, men denna del av den ekonomiska trilogin är inte uppe i nämnden än, den kommer upp senare under våren.
Man kan lugnt säga att alla partier är väl pålästa. Det råder ingen oenighet om följande:
- 2009 och 2010 har socialnämnden haft drastiska besparingskrav över sig
- Stora ansträngningar gjordes för att minska effekterna av nedskärningarna
- Man har lyckats ganska bra ”mot alla odds” MED UNDANTAG för två poster: försörjningsstöd och färdtjänst
Inte heller finns oenighet om hur anslagen ska fördelas 2011. Full respekt för förvaltningens ansträngningar att ”omfördela” så att alla verksamheter kan få anslag som i någon mån motsvarar miniminivån. Dock under förutsättningen att UNDANTAGEN gäller även 2011 – socialnämnden kan inte förväntas ta fram ”från annat” för att fylla dessa två ”svarta hål”.
Vänsterpartiet anser inte att man kan blunda för att ”det är som det är”. Omfördelningen och sparivern har redan letat fram varje tusenlapp. Därför tycker vi inte att det behöver läggas fram ett förslag med den inskjutna brasklappen: inga ytterligare åtgärder ”förrän nämnden har fått ytterligare klarhet över de ekonomiska förutsättningarna 2011-212”.
Bryr man sig om socialförvaltningens situation så avstår man från att sprida oro och ovisshet över vad som gäller. Tillägget har för avsikt att blidka kommunledningen, tillägget ska tillfredsställa revisorernas krav. Men det som tillägget i själva verket gör är bara att sprida misstro: ”Finns det någon verksamhet där det går att skära ner ytterligare, har förvaltningen inte vara konsekvent?”
Det blev omröstning – Vänsterpartiets uppfattning stöds av Miljöpartiet och Välfärdspartiet, men det räcker inte med fyra ledamöter. Även denna gång blev alla andra partier i ”familjen” överens, de borgerliga partierna har funnit en pålitlig partner: fem borgerliga ledamöter verkar kunna lita på fyra socialdemokrater, då finns en stabil majoritet.