Som förut – fast lite tvärtom

Stafettpinnen går vidare, från hand till hand. Skillnaderna är små, man kan undra när och om de märks. Kommunfullmäktige i onsdags blev en total antiklimax. Men vad hade vi förväntat oss, vad hade vi hoppats på? Antalet nya ledamöter är mer än ett dussin, men etablissemangets partier är nästan oförändrat i sin sammansättning. En enstaka tillkommande socialdemokrat och två-tre nya ledamöter för Moderaterna. Så invanda mönster var aldrig ifrågasatta: partipiskan svingas och man hukar lydigt. Det gällde att stänga ute ”de andra”, och då spelade det ingen roll att istället för ett parti som hittills skulle hela fyra partier hindras från att komma in bland dem som ”bestämmer i demokratins namn”. Inte fyra eller sex ledamöter skulle ”veta hut”, det gällde hela sexton i fullmäktiges nya upplaga.

Det gick bra, nu behövde inte längre M stödja S, utan M kunde lita på att S helhjärtat skulle stå för gentjänsten. Lilla gamla FP och valets andra förlorare C och KD skyndade in i värmestugan och fick en belöning som man knappast kunde drömma om. För FP en livsnödvändig räddning, endast välavlönade presidieposter kan hjälpa till att återhämta sig från en sanslös valkampanj som gav ett endaste nya mandat och en tömd partikassa. Hur två eller tre mandat kan ge presidieposter kan KD och C berätta för de medlemmar som är kvar och som inte har lämnat partierna efter den svidande valförlusten.

Vänsterpartiets kvartett från den gångna mandatperioden var förberedd, visst blev vi arga och kände ett litet tag en viss vanmakt ”kan det verkligen vara möjligt?” Men vi är i Vänersborg, ja, det och mycket mer är möjligt i Vänersborg. Våra ”nya” – fyra nya ledamöter och även fyra nya ersättare – ställde dock många frågor som gällde undantagslöst ”moral”, ”demokrati”, ”regelverk”, ”etiska förhållningssätt”.

Vi tar några dagars paus, direkt efter årsskiftet sätter vi igång och vårt politiska arbete blir än intensivare, än bättre förankrat och än mera ihärdigt och tydligt. Det vi lovade innan valet för Vänersborgs bästa gäller nu också, vi har uppgifterna klara för oss. Våra lediga dagar kan vi se an med lugn och ro och gott samvete.

Lugn och ro och gott samvete gäller inte för Gunnar Lidell, Lars-Göran Ljunggren och Bo Carlsson. Alla misslyckade affärer kommer att leda fram till att snaran dras åt, det kan inte dröja hur länge som helst innan det kommer att krävas räkenskap. Det finns ju fler än Vänsterpartiet som vet att hantera en strålkastare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kategorier
Arkiv